Norrköping blir pilotkommun mot könsstympning

Kommunen kan bli en förebild för resten av landet.

24 februari 2014 15:21

Elevhälsan i Norrköpings kommun har fått en extra viktig roll i regeringsuppdraget som ska stoppa könsstympning och hjälpa dem som drabbats.

Arbetet är redan i full gång. Petra Blom Andersson, vid Centrala elevhälsan i Norrköping, samordnar arbetet som i första hand vänder sig till skolpersonal i Norrköpings kommun. Många skolsköterskor, kuratorer och lärare i Norrköping har signalerat att de är osäkra på hur de ska möta flickor som kan vara könsstympade, som är i riskzonen eller har syskon som riskerar att bli offer, berättar Petra Blom Andersson.

– Från början var målet att informera all personal inom skolan om att det här fortfarande förekommer i Sverige. Men när arbetet kom igång insåg vi att personalen även behöver få kunskap i hur man ska gå vidare när flickorna väl identifierats och hur man kan hjälpa flickorna att få vård.

Norrköping fick frågan

Nu har arbetet vuxit och inkluderat fler verksamheter som polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård med flera. Därför var det nog inte så konstigt att länsstyrelsen frågade om Norrköping ville bli pilotkommun i regeringsuppdraget. Det innebär bland annat att personal som jobbar i skola och skolhälsovård får särskild utbildning av sakkunniga på området.

– I höstas var det skolsköterskorna som utbildades, under våren är det kuratorernas tur. Och fler skolor hört av sig och vill ha samma utbildning. Det finns en stor vilja att jobba med den här frågan, säger Petra Blom Andersson.

Om arbetet faller väl ut kan det bli en förebild för hur resten av landet kan jobba aktivt för att förebygga könsstympning. Petra Blom Andersson hoppas att arbetet ska leda till bra rutiner för att nå både elever och föräldrar och därigenom hjälpa utsatta flickor.

– Ofta fastnar man i som personal om man ska anmäla till socialtjänsten eller inte. Även om skolan har anmälningsplikt ska vi även erbjuda adekvat vård. I vissa fall är föräldrar öppna med att de könsstympat sina barn innan de kom till Sverige, då bör flickorna erbjudas hjälp.

I fall där barnet nekas vård av föräldrar kan däremot en anmälan bli aktuell.

Prata med föräldrarna

Kommunikation med föräldrar är en förutsättning när det framför allt gäller små barn. Och det gäller att vara tydligt med att det är straffbart i Sverige, enligt Petra Blom Andersson.

– Där har BVC, förskola och grundskola en viktig roll. Men på högstadiet och gymnasiet kan man jobba mer riktat mot eleven själv, hjälpa henne att komma till ungdomshälsan eller få samtal med kurator och skolsköterska. Och det gäller att börja i tid, de här flickorna tar lång tid på sig innan de söker vård.

Hon tycker också det är viktigt att koppla ihop könsstympning som en hedersfråga, inte minst inom skolan.

– Där kan vi fastna i om elever får vara med på simning eller inte men problemet är ju mycket större än så.

<p>Varningssignaler att reagera på i skolan</p>

Klagar ofta på ont i huvudet

Hemma vissa dagar i månaden

Springer ut och in klassrummet

Dricker lite för att slippa bli kissnödig, vilket kan ge huvudvärk.

Flickor som inte är med på vissa idrottslektioner, det kan bero på ärr som stramar.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!