I januari beslutade socialnämnden att gå ur verksamheten och spara in de ungefär tre miljoner kronor per år som nämnden bidrar med till den.

– Ett skäl är självklart ekonomin. Vi har tre procents besparingar precis som andra nämnder, säger Roger Källs, men han tror att socialnämnden skulle ha dragit sig ur verksamheten ändå.

– Spegeln har funnits under många år, men målgruppen har ändrats. Tidigare var det mer problem av social karaktär. Nu är det mer neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Kommunen har byggt upp nya verksamheter för den målgruppen under åren, säger han och frågar sig om det egentligen är socialtjänsten som bäst kan hjälpa de här eleverna.

Vad kan ni erbjuda ungdomarna om Spegeln inte finns?

– Självklart ska de som går på Spegeln nu ha en lösning. Det blir en utredning för varje elev.

De två nämnderna, socialnämnden och utbildningsnämnden, har delat på uppdraget också, vilket innebär att det både handlat om socialt förändringsarbete och utbildning.

Anders Palmgren är verksamhetschef för gymnasieskolan.

– Vi vet att ungdomarna finns, att de har behov av en god utbildning och frågan nu är hur vi kan göra när vi inte ska jobba med förändringsarbetet, utan fokusera på utbildningen. Vi måste ha en organisation för att kunna hjälpa och stötta eleverna, säger han.

Han säger också att ett samarbete kan fortsätta utan avtal, men det gäller att hitta formerna för det. Ännu vet han inte precis hur det kommer att se ut för ungdomarna i höst, men han räknar med att det måste bli klart under den närmaste tiden.