Här skrivs Norrköpingshistoria

Modern kultur på historiska jordlager. Vid de spraymålade grafittiväggarna i Kolhamnen pågår ett av Sveriges största arkeologiska arbeten.

14 september 2016 07:30

En ovanligt stor utgrävningsplats, 30 000 kvadratmeter, utforskas här – där marken ska renas och en ny stadsdel ska uppföras. Framtida "Inre Hamnen" ska byggas, på den tidigare ön Skeppsholmen, där flera historiskt intressanta objekt legat – bland annat en brännvinsfabrik, ett kvinnofängelse och ett skeppsvarv för Ostindienfarare.

"Ett fiasko"

– Kronobränneriet var ett av de 50 till 60 brännerier som startades då Gustav III ville förbättra kronans finanser, förklarar arkeologen Magnus Stibéus medan han pekar ut den stora, självförsörjande gården på en ritning från år 1783.

– Här ser vi ett 25 meter långt "wåningshus" där inspektorn bodde. Det här var ett självförsörjande brukssamhälle.

Ritningen visar spritfabrikens magasin för lagring av spannmål, svinhus, smedja och stall. De låg alla längs "Norrköpings Ström".

– Men kronobrännerierna blev ett fiasko. Folk fortsatte ändå att bränna hemma så efter kanske 15 år lades de ner, berättar Magnus Stibéus.

Hårt 1900-tal

Att undersöka platsens jordlager är en utmaning. Under 1900-talet har en armerad betongplatta lagts ovanpå tidigare underlag och även med moderna maskiner bjuder den stort motstånd. Men jorden och de våta miljöförhållandena gör sig ändå påminda. I en stor vattenfylld sänka speglar sig den färgglada grafittiväggen intill.

– Det syns att marken sjunker här, visar markmiljöspecialisten Elke Myrhede som är delprojektledare från kommunens stadsbyggnadskontor.

En karta från år 1779 visar det "Spinnhus" (kvinnofängelse) som var föregångaren till det som strax därefter uppfördes på Dragsområdet. Invid byggnaden finns en tobaksplantage och en tanke som arkeologerna har är att tobaksproduktion kan ha varit sysselsättningen för fångarna.

Vagga för Ostindienfarare

Den äldsta kartan han visar är från år 1695. Den visar själva anledningen till att ön vi står på hette just Skeppsholmen – ett rejält tilltaget båtvarv med en 60 meter lång skeppsdocka.

– Här byggdes stora Ostindienfregatter som man åkte med över jorden.

Och att skeppsdockan finns kvar någonstans långt ner i lerlagren, det vet man ganska säkert.

– Vi tror den är intakt eftersom vatten kan bevara trä på ett annat sätt. Den är inmätt med markradar och man har borrat den och hittat trä på flera platser, säger Elke Myrhede.

Vikingatid och grafitti

Här samsas då och nu med framtidsvisioner. Och medan arkeologerna gräver vidare vallfärdar folk till platsen för att skapa nutida kultur på de färgglada väggarna. Det tycker Magnus Stibéus är spännande. Och den fråga som kanske är mest kittlande för honom och kollegerna är vad som fanns här före alla kartor och skrifter. Vad som låg här under tidig medeltid och sen vikingatid.

– Kanske var det här en hamn även då.

Fotnot: Kommunen deltar i ett EU-projekt som en av fyra pilotstäder som ska utveckla teknik för visualisering av föroreningar i marken. På Facebooksidan Arkeologi i Norrköping kan du följa utgrävningen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jenny N Grentzelius