En fest för likasinnade

Från torsdag till söndag var det åter dags för Peking MC:s sommarfest vid det gamla skolhuset i Karstorp.

25 juli 2014 09:23

Det är lördagsförmiddag och solen gassar på ängen med de uppställda tälten. Kring det rödvita klubbhuset står motorcyklar på rad. I de blanka kromdetaljerna speglar sig blå himmel och vita moln. Fler än en festdeltagare sänker en kall burk mineralvatten medan riktlinjerna dras för hur den här festdagen ska fortsätta. Ännu fler svalkar sig med en öl.

– Första festen måste ha varit 1978. Jag hade köpt min -69:a från Belgien precis, säger en av männen i entrétältet.

Klubben som etablerades 1967 hette förut Peking Outlaws (laglösa). Det sista ordet är sedan många år raderat från klubbnamnet och borta från alla emblem och flaggor.

– Haha, jag minns på den tiden när jag var i USA och drog upp en tändare med det gamla emblemet på, berättar Kjell Andesson från Stockholm.

– De backade och frågade om jag var en outlaw. Så då fick man ju förklara att här betydde det inte samma sak.

För de allra flesta av de cirka 700 betalande är Peking MC:s sommarfest en tradition som ska ske efter ett givet mönster. De 28 medlemmarna och många av veteranklubbens 55 medlemmar hjälps åt med arrangemanget. Flera besökar säger att det är bra att musiken är "äkta och inte en massa coverband" .

– Det här är bästa stället att spela på, säger Pole Positions gitarrist Lars Boquist medan han och sångaren Jonas Blum hör lördagens band soundchecka.

Medlemmen Johan Fredriksson, som jobbar i serveringsluckan, berättar att det finns vissa saker som arrangörerna aldrig kan ta bort.

– Som ärtsoppa med punsch på torsdagen. Det går inte att ändra på, slår han fast.

Men under lördagsförmiddagen verkar kalla drycker gå allra bäst i luckan där han står. Men så har de flesta också nyss ätit frukostbuffé.

Vid motorcykelklubben Suarns tält sitter ett gäng och pratar.

– Vi har så långt hit att vi fick ta oss en liten bensträckare i Mariehov, skojar 23-åriga Kim Eliasson som är en av Söderköpingsklubbens yngsta.

Märket på hans väst skvallrar om att han varken är medlem eller "prospect", utan att han än så länge är en "hangaround".

Vad betyder det?

– Att vi måste göra typ som de säger. Fast de här gubbarna är snälla mot oss, säger Kim Eliasson och nickar mot Kenneth Eklund, Matz Nilsson och Henrik Holmqvist.

Det är torrt i markerna och på flera ställen sitter anslag om att eldningsförbud råder. Men de flesta vill hellre ha vatten än eld.

– Det finns inga ordentliga tvättmöjligheter här, förklarar Elin Hammarlund som ihop med väninnan Marie Furedal tar bilen till Ågelsjön.

Andra blåser grönt i alkomätare och drar sedan till badsjöar med sina motorcyklar. Men de flesta kliver på badbussen som kör fram och åter mellan Himmelstalundsbadet och MC-festen.

Det mullrar dovt när tre motorcyklar glider in på den stora åkern bakom klubbhuset. Förarna liknar cowboys då de gör halt och spejar efter bästa tältplatsen.

Två unga killar med en sopvagn påminner om vardagen.

– Vi jobbar med att samla skräp och burkar, säger 14-åringarna Otto Bergman och Hugo Jonsson.

– Det ger oss bra med pengar.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!