Bättre stöd till barn i sorg

Små barn, särskilt flickor, som mister en förälder i plötslig död löper stor risk att må psykiskt dåligt samt hamna i missbruk, självskadebeteende och kriminalitet i vuxen ålder.

30 januari 2015 11:47

Stödet till barnen som mister en förälder i plötslig död måste bli bättre. Det var budskapet på den konferens som arrangerades på Arbetets Museum på fredagen.

Självmord vanlig orsak

Varje år mister 3 500 barn och unga en förälder genom dödsfall. Av dessa är drygt 600 av dödfallen plötsliga och vanligaste orsaken är självmord, missbruk och olyckor. Det ökar risken att även barnet tar sitt liv i vuxen ålder eller dör i sviterna av missbruk.

På plats presenterades en färsk rapport som ingår i projektet ”Barn som anhöriga” som visar att särskilt små barn löper stor risk att må dåligt i vuxen ålder om de mister en förälder i plötslig död. Anders Hjern, barnläkare på Sachsska Barnsjukhuset samt professor på Karolinska Institutet, och forskare på CHESS, berättade att det är vanligast att barn i förskoleåldern mister en förälder i plötslig död.

– Och för dem är konsekvenserna störst. Särskilt för flickor är det illa att förlora sin mamma. Kanske finns särskilt känslomässiga band mellan döttrar och mödrar, berättade han.

Lyckade exempel

Det finns lyckade exempel på hur barn kan få bra stöd i den stora sorgen. Om det berättade barntraumateamet från Vrinnevisjukhuset som är unikt i sitt slag i Sverige. Under 14 år har teamet hittills träffat 1 450 barn som mist en förälder eller nära anhörig i plötslig död. De berättade om hur de möter familjer som är med om traumatiska händelser, som när en förälder tar sitt liv. Då är möjligheten att ta avsked viktigt, berättade Lena Liedholm, psykolog.

– Vi försöker inte tvinga eller övertala någon, men ofta blir det en fin stund. Det är första, enskilda mötet som familjen får med den avlidne, där de först kan förstå att personen är död men också ta avsked.

Vuxnas reaktioner viktiga

Det är viktigt att förbereda mötet. Först genom att kontrollera om det är lämpligt att barnen får se den avlidne. Sedan gäller det att berätta för barnen vad som väntar. Det kan vara bra om barnen får lämna ett brev eller teckning till den döde.

– Även de vuxna behöver förberedas eftersom de små barnen är väldigt beroende av de vuxnas reaktioner. Deras reaktioner kan antingen hjälpa eller stjälpa barnen, berättade Lena Liedholm.

Många barn behöver också hjälp efteråt att förstå vad det innebär att vara död.

Under dagen presenterades ytterligare bra exempel på hur stödet för barn som anhöriga kan se ut. Konferensen arrangerades av Region Östergötland, av Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) och Socialstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!