På nionde våningen bor Allan Rosén sedan ett drygt år tillbaka. För honom och hans fru Ritva var det en stor omställning då han, efter att ha vårdats nästan 19 år hemma, inte kunde bo kvar längre.

Att flytta som dement är inte lätt. Alla förändringar för med sig mycket oro och det tar tid att lära känna det nya. Men Allan Rosén mår bra och trivs på Timmermannen med ungefär 64 boenden.

"Hög kvalitet"
-  Det är så bra och jag vet att han har det bra här. Jag kämpar verkligen för att Timmermannen ska få vara kvar. Boendet har så hög kvalitet och jag tror inte att någon av de boende skulle klara av ett trygghetsboende. Det har gått för långt, säger Ritva Rosén.

Ungefär fem timmar om dagen är hon på Timmermannen och hjälper sin Allan med allt.

På våning nio finns sju boenden. Alla med varsin lägenhet med kokmöjligheter, egen toalett med både tvättmaskin och tumlare.

Att boendemiljön skulle vara nersliten håller Ritva Rosén inte med om.

- Men de allra bästa verktygen är personalen, en blandning av unga och äldre. De har en fantastisk energi och är så kärleksfulla. Det finns alltid tid för en kram eller massage. En dam får håret lockat dagligen för det uppskattar hon, berättar Ritva Rosén.

Många förtvivlade
- Personalen kan verkligen de boendes levnadshistoria och det hjälper dem att vara trygga och lugna. Att ta steget till ett boende är svårt, det tär så hemskt på en innan man bestämmer sig. Nu vet jag att han har det bra här.

Då hon fick höra om planerna för Timmermannen började hon kämpa för boendet. Många anhöriga har kontaktat henne.

De allra flesta är förtvivlade och vet inte vad de ska göra.

Många av de boende som förstår vad som kan hända är ledsna.

- Jag har ringt runt till politikerna och uppmanar alla andra att också göra det. Det går inte att bara spara. Jag förstår inte resonemanget.

- De måsta satsa på bra verksamheter och det är detta.

- Det vore verkligen hemskt för alla om Timmermannen måste lägga ner, säger Ritva Rosén.