Sveriges förenade muslimer (SFM) har uppmärksammats av bland annat Uppdrag granskning för att ha bjudit in föreläsare som stödjer IS och al-Qaida, en kritik som SFM själva avvisat.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i år beviljat organisationen drygt en halv miljon kronor i bidrag.
I projektansökan så beskriver man att man vill jobba just mot islamofobi och då har vi gjort bedömningen att det här är en organisation som kanske har egna erfarenheter av islamofobi och därför kunde ha bra verktyg för att hantera och motverka det, säger avdelningschef Lotta Persson vid MUCF till TT.
Styrande dokument
Hon säger att man känner till den återkommande kritiken mot SFM men hävdar att uppgifterna som framkommit inte räcker för att avslå ansökan.
Vi tittar på en förenings styrande dokument, stadgar och årsmötesprotokoll, och där ska det givetvis inte finnas något som strider mot demokratins idéer, och det gör det inte heller i den här föreningen. Det är litet klurigt för oss att gå på uppgifter i medierna. Då måste vi utgå ifrån vad andra myndigheter har beslutat för att vi ska kunna agera, säger Lotta Persson.
Terroristexperten Magnus Ranstorp tycker att myndighetens argument för att ge bidrag till Sveriges förenade muslimer är helt vansinnigt.
Extremister åker slalom
Den sammanlagda bilden av den här organisationen borde diskvalificera den för lång tid framöver, särskilt när man beaktar att den är sprungen ur en antidemokratisk och intolerant organisation, säger Ranstorp.
Det här är en perfekt illustration till vad problemet är. Extremister som är skickliga på att skriva snygga stadgar och ansökningar tillåts åka slalom genom det svenska bidragssystemet. Det finns inga rutiner alls för uppföljning av vad bidragen gett för effekt, bara för att dela ut dem, säger han.
Generaldirektören måste sätta ned foten här. Hon är den enda som kan göra det, säger Ranstorp.
TT har sökt generaldirektör Lena Nyberg men inte fått prata med henne.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) uppger att han inte kan kommentera enskilda myndighetsbeslut. Han påpekar dock att regeringens uppgörelse med de borgerliga partierna mot terrorism innebär att man ska se till att extremistiska organisationer inte ska kunna få offentliga bidrag.
De åtgärder som regeringen vidtar syftar till att de organisationer som inte står upp för grundläggande demokratiska värden inte ska få bidrag. För de som inte lever upp till de kraven när man fått bidrag ska man kunna kräva tillbaka pengarna, säger Ygeman.