Gathunden Francía räddades mot alla odds

I Valparaíso finns över 30 000 gatuhundar. De flesta är sjuka, skadade eller lider av någon form av ohyra. Hunden Francía var en av dem. Tills hon mötte Rocío Riesco.

16 februari 2009 00:15
"När jag såg henne för första gången tänkte jag: "Shit, den där tumören är stor som en melon. Jag måste göra något, jag kan inte bara låta henne gå så här." Så vi i Ecopolis, en organisation som jobbar för djurs rättigheter, kontaktade en grupp veterinärer och dom ställde upp på att hjälpa hunden.

 

Francía var välkänd på Avenida Francía. Alla butiksägare längs gatan kände till henne. Ägaren till en av spritbutikerna hade till och med ringt och försökt få en annan organisation att ta sig an hunden, men utan resultat.

 

Blyg men orädd
Helgen därpå hämtade vi henne. Det var inte svårt, för även om hon var blyg så var hon inte rädd. Francía försökte inte springa därifrån eller göra motstånd, utan följde självmant med. Det var som om hon överlämnade sig till oss.

 

Vi körde henne direkt till veterinärerna. Hon var lugn hela resan. Jag hade pratat med några personer som bodde i närheten av där hon brukade vara, för att se om dom kunde ta hand om henne efter operationen, för jag hade ingenstans att göra av henne, men dom ville inte. Så jag tänkte "okej, jag får lösa det sedan, nu måste hon få hjälp".

 

Så opererades hon, och sedan tog vi hem henne till min mammas hus. Veterinärerna sa till mej att det inte var säkert att hon skulle överleva, men att de gjort allt de kunnat.

 

Strax efter midnatt började Francía skrika av smärta, där hon låg i sin korg. Sedan blev hon medvetslös. Hon var kall och hade väldigt låg temp.

 

Mamma och jag blev oroliga och ringde veterinärerna. De sa till oss att värma vatten i plastflaskor och lägga runt henne för att hon skulle bli varm. Det gjorde vi.

 

Döptes efter gatan
Och vid fyratiden på morgonen vaknade vi av krafsande ljud från övervåningen. Som om nån försökte att gå. Så vi gick upp. Och då hade hon kommit ur koman och höll på att försöka resa sig upp. Och efter den stunden blev hon bara bättre och bättre.

 

Under tiden försökte vi komma fram till vad vi skulle göra med henne. Vi ville inte lämna henne på gatan igen. Till slut bestämde jag och Viviana, en annan tjej i Ecopolis, att vi skulle ta hand om henne tillsammans. Vi bestämde oss för att kalla henne Francía, efter gatan där hon brukade gå.

 

Nu, två år senare, är hon som en helt ny hund. När vi öppnar ytterdörren springer hon ut. Och som hon springer! Det är fantastiskt att se förändringen hon genomgått. Hon är glad och sällskapssjuk. Men det tog lång tid för henne att bli frisk och för huden att läka. Och det tog ett helt år innan hon slutade lukta illa.

 

En dag tog jag med henne till Avenida Francía, där vi hämtade henne, och visade upp henne för mannen i spritbutiken. "Kolla vem som kommer här, ser du vem det är?" sa jag. Han tappade hakan. Men han blev glad och tackade oss för vad vi gjort, och Francía gick där stolt på gatan med sitt blommiga halsband. Hon gick inte som en sjuk gatuhund längre. Hon gick som en hund med familj och hem."

 

Fakta Ecopolis

Ecopolis bildades 2004. Idag består organisationen av omkring 20 personer som arbetar för djurs rättigheter, och framför allt för att få bort hundarna i Valparaíso och grannstaden Viña del Mar, från gatan.

Arbetet består dels av lobbyarbete bland städernas politiker, och dels av akuta räddnings- och hjälpauktioner.

Hemsida: http://www.ecopolisdisciplinasintegrada.blogspot.com

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lisa Karlsson