Mellan behållarna på återvinningsstationen på Dunderbacksvägen ligger det stora kartonger med avfall. Både vad som ser ut att vara vanliga hushållssopor och stora kartonger till möbler. Snön ligger ovanpå skräphögen så "dumpningen" måste ha skett innan natten mot söndag. Enligt en boende i området ska en bilist ha varit där sent på lördagkvällen och slängt ut allt.
– Jag har väldigt bra koll på just den här stationen eftersom den har varit föremål för problem under många år. I omgångar har folk bara dumpat sitt avfall och grovsopor bredvid. Efter senaste gången gjorde vi om lite i våra rutiner och städar där oftare. Och under 2019 har det bara varit problem en handfull gånger, säger Magnus Sandström, regionchef vid Förpacknings & Tidningsinsamlingen, FTI, som har hand om alla återvinningsstationer i Sverige.
Han tror att den ökade städningen gjort att de som tidigare dumpat sitt avfall på platsen nu drar sig för att göra det, eftersom det är snyggare. Att kundtjänst fått in färre klagomål från boende i området tror han inte har att göra med att folk har gett upp, då borde städarna som är där två gånger i veckan ha reagerat. Nu är deras rapporter allt som oftast att området kring stationen är rent, eller åtminstone nästan rent.
Förra gången sa du att stationen skulle kunna komma att plockas bort om problem fortsatte, är det aktuellt?
– Nej, det är inte aktuellt i dag. Jag tror och hoppas att det den här gången var en engångsföreteelse, säger Magnus Sandström.
Som en av sju regionansvariga på FTI har han hand om 51 kommuner. I en del av kommunerna finns det specifika stationer som har problem med att det dumpas avfall som egentligen ska slängas på en soptipp. De stationer som drabbas är ofta de som ligger lite i skymundan.
– När någon dumpar en större mängd skärp på en station brukar våra städare gå igenom sakerna. Kanske kan de hitta en adress som gör att vi kan lista ut vem som slängt skräpet. Är det en privatperson skickar vi ett så kallat sopdumparbrev där vi talar om att det är olagligt. Händer det igen polisanmäler vi personen, säger Magnus Sandström.
– Jag hoppas också att vi kan få fler personer att ange varandra. Inte att man kanske knackar någon på ryggen när det händer och säger till, för det kan leda till tråkigheter. Men att man åtminstone kan vara våra ögon på plats.
