Kolmilans minne vårdas i Magnehult

När det begav sig var kolning ett slitsamt och farligt jobb för bönder och torpare med övernattning i kolarkojan. Nu är det en kulturgärning där kolarna på kvällen tar Volvon hem till villan.

9 maj 2014 12:52

Vid Magnehults Skogsbruksmuseum mellan Simonstorp och Rejmyre pågår den sista fasen i resandet av en kolmila. På lördag förmiddag ska den tändas i samband med Kolets och tjärans dag, en publik tillställning sedan många år.

Ett 30-tal grånade herrar och några ungdomar har sedan i början av mars arbetat med att bygga den två meter höga kolmilan. När NT kommer på besök några dagar före tändningen håller man på att täcka milan med stubb och jord. Det måste vara fullständigt tätt, syre får bara komma in genom kanaler i botten på milan.

Viktig näringsgren

Det är bara några generationer sedan kolning var en viktig näringsgren. Masugnar, smedjor, järnbruk med flera var beroende av det kol som utvanns ur kolmilorna runt om i skogsbygderna.

Allt det här kan man få mer kunskap om vid skogsbruksmuseet.

I smedjorna smiddes svärd och plogbillar, yxor, spik och ankarkätting med mera. I Finspång och Stavsjö göts kanoner.

Transporter gick åt många håll genom Finspångsskogarna och det var många torpare och skogshuggare som fick slita ont, men kolmilningen var ett bra komplement till arbetet på torpet.

Kortare brinntid nu

I minst tio år har gänget från Skog och Ungdom arbetat med att bygga och tända kolmilor. Arbetet har moderniserats. Förr behövde träet brinna långsamt i någon vecka innan kolet var klart, nu går det på några dagar, men gemensamt är att milan måste vaktas dygnet runt under den tiden.

Karl-Erik Åhs berättar lyriskt om ett morgonpass han haft.

– Vid tretiden börjar skymningen släppa, fåglarna sjunger och rådjuren brölar. Det är så fantastiskt vackert.

– Det finns en kolarkoja att övernatta i men oftast sitter nattgänget utanför om vädret är vackert, berättar Lennart Eriksson.

Milan släcks

När kolet är klart, släcks milan och får sedan ligga cirka en månad för att kallna. Först då kan den rivas.

– Sedan öser vi ner all stubb och börjar hacka fram kolen, berättar Georg Andersson, ordförande i Skog och Ungdom.

– Då blir vi granna, konstaterar Lennart Eriksson.

Tolv kubikmeter kol hoppas man på, som sedan säljs som grillkol.

011-200 000

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!