Detta handlar om din mat på bordet

Just nu pågår förhandlingarna om hur EUs jordbrukspolitik ska utformas för nästa sjuårsperiod.

Billigare importerad mat har också sitt pris, i ökad miljö- och klimatpåverkan och människors arbetsvillkor, skriver Jeanette Blackert.

Billigare importerad mat har också sitt pris, i ökad miljö- och klimatpåverkan och människors arbetsvillkor, skriver Jeanette Blackert.

Foto: Sune Johansson

Debatt2021-06-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För alla oss som bedriver någon form av livsmedelsproduktion påverkar detta våra förutsättningar och är ibland helt avgörande för vissa verksamheter. För dig som konsument påverkar det utbudet och priset på mat.

Men det påverkar inte bara oss, det påverkar också Östergötland och Sverige, alla oss som bor och lever här. Det handlar inte bara om jordbruk, det handlar om arbetstillfällen, ekonomi, konkurrenskraft, krisberedskap, sund mat, förnybar råvara och energi. 

När Sverige förhandlade till sig en lägre medlemsavgift till EU, tackade man samtidigt nej till vissa gemensamma ersättningar, vilket medför att det behövs en större medfinansiering från den svenska budgeten för att ge samma villkor som bönder har i övriga Europa och säkerställa att vi har kvar konkurrenskraftig livsmedelsproduktion här i landet. Vi har lägst försörjningstrygghet i hela EU, där varannan tugga vi äter är importerad. 

Billigare importerad mat har också sitt pris, i ökad miljö- och klimatpåverkan och människors arbetsvillkor. Importerad mat ger heller inga öppna landskap, någon levande landsbygd eller biologisk mångfald i Sverige. 

Genom att vi producerar maten i närområdet på ett miljömässigt hållbart sätt, med minimala transportutsläpp och med omsorg om arbetskraften, tar vi mest ansvar för vår egen mat med en trygg, säker och spårbar produktion i alla led.

År 2050 beräknas antalet människor som dör av antibiotikaresistens vara tio miljoner. Det är inget svensk djurhållning bidrar till, vi har sedan många år lägst antibiotikaanvändning i EU. Användningen av kemiska bekämpningsmedel ser lika ut, vi använder minst i hela EU.

Ska vi öka, till och med fördubbla livsmedelsproduktionen i landet, som framgår av den politiskt beslutade livsmedelsstrategin, måste politikerna även ta ansvar för detta.

Vi vill se politiken satsa på jordbruksbudgeten för att infria löftet i livsmedelsstrategin som togs i riksdagen 2017. Det skulle vara ett kvitto på att politiken följer demokratiskt tagna beslut!

Med en rejäl nationell medfinansiering kan vi behålla och utveckla den östgötska och svenska matproduktionen. Levande jordbruksföretag och en stark grön näring bygger ett hållbart samhälle, något att vara stolt över.