Föroreningarnas djup medför små hälsorisker

-Det finns ingen anledning för dem som bor här att oroa sig. Inte enligt den här rapporten, men nästa steg borde vara en utökad undersökning.

11 juli 2007 08:06
Det säger Madeleine Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Norrköping, efter att ha läst rapporten om markföroreningar som NT skrev om igår.

 

Inför breddningen av Söderleden har marken alldeles väster om Söderledens korsning med Gamla Övägen undersökts. Där låg fram till 30-talet en av kommunens soptippar.

 

Ektorpssidan värst
De mesta föroreningarna har hittats på Ektorpssidan vid den parkeringsplats som ligger just där Ektorpsgatan svänger 90 grader alldeles vid Söderleden.

 

Här finns mycket höga halter av koppar, bly och zink och det har påträffats kvicksilverhalter som överstiger det generella gränsvärdet för mark som används för bostäder.

 

-Men föroreningarna ligger så djupt så det finns ingen anledning för dem som bor här att oroa sig, säger Madeleine Andersson.

 

I rapporten står att det kan vara skadligt att äta av de förorenade massorna och att äta grönsaker som odlats i dem.

 

-Men då skulle man gräva ner sig först och odla sedan, säger Madeleine Andersson.

 

Visar inga hälsorisker
Och hon kan inte tänka sig att barn som gräver kommer ner den halvmeter som åtminstone behövs för att stöta på föroreningarna.

 

I övrigt visar rapporten inte på några hälsorisker med föroreningarna där de ligger.

 

Soptippen syns på gamla flygfotografier, men precis var gränserna gick är inte helt klart. Därför tycker Madeleine Andersson att det, för säkerhets skull, behöver göras en utökad undersökning för att ta reda på om det finns föroreningar under bostadshusen,

 

Vill veta säkert
Metaller utgör ingen fara, men skulle det finnas kvicksilver under husen kan det behövas åtgärder av något slag.

 

-Men det finns inget som tyder på att det skulle vara så, säger hon.

 

Madeleine Andersson tror inte att en sådan undersökning nödvändigtvis måste betyda att arbetet med Söderleden försenas.

 

Tippen var inte så stor. Den fanns kanske inte mer än 20 år. Mest var den till för hushållssopor och latrin, men i början av 1900-talet kontrollerades inte avfall särskilt noga. När stan växte blev det nödvändigt att stänga den 1932.

 

Schaktmassor
När Söderleden byggdes i mitten av 1980-talet grävdes rimligen en del av den gamla soptippen upp, men Madeleine Andersson vet inte vart schaktmassorna tog vägen. Hon är inte säker på att någon idag vet det.

 

-De kan ligga någon annanstans i Norrköping. Det var ofta så man gjorde. Schaktmassor användes till att fylla upp någonstans där det behövdes.

 

Först 1999 kom miljöbalken med strängare regler. När Söderleden i höst ska breddas måste förorenade schaktmassor noga tas omhand.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Gun Stenehall