Kemins och läsningens njutning

13 november 2013 09:43

Kemisten i litteraturen är den ondes genius. En pissträngd gnom som blandar vätskor i källarhålor drypande av ångor och vanvettiga föreställningar. Tacka tusan för att begåvad skribent kan hitta den vises sten där.

Denne, Ulf Ellervik - professor i kemi i Lund; därtill född i Linköping - når så långt en dagens alkemist är förmögen. Han belönades med π-priset (314 159 kr!) 2010 för sin Ond kemi. Nu dags att njuta frukterna.

Genom att exempelvis skriva om den synnerligen intrikata durianfrukten i kapitlet om Bordets nöjen eller om nattmössors förträfflighet i avsnittet om Sinnlig njutning eller om Nefertitis hemlighet i det avhandlade Ett vackert yttre. Tre av snart sagt tusentalet exempel på mänsklig njutning - och hur den kan förklaras i formler och kemi.

Njutning är skuldbehängd. Ellerviks utgångspunkt är de klassiska sju dödssynderna. Allt som är kul, skönt, njutbart är förbjudet. Och just däri finns förklaringen till njutningen, enligt professorn.

Det är förväntningen som är belöningen. Endorfiner och allehanda annat kemiskt kolijox skapar känslan av välmående och lycka. Tillfredsställelse är egentligen pseudonymt med besvikelse om jag tolkar Ellervik rätt.

Som anstår en bok i ämnet är den - i dessa slimmade dagar - slösande påkostad och vacker; generöst illustrerad med väl valda verk ur konsthistorien, strösslad med anekdoter; hållen i säker sakkunnig hand. Kort sagt - en njutning.

ULF ELLERVIK

Njutning

Fri tanke

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!