"Det finns en Rejmyreanda"

Harri Blomberg drömmer om att få göra en utställning om Rejmyre på
Arbetets museum.

24 februari 2010 14:51
Stommen bakom idéerna är hans masterexamensarbete i etnologi (Ett samhälle i tiden) vid Göteborgs universitet om det gamla brukssamhället.

 

Förutom den 50 sidor tjocka sammanställningen har han tusentals bilder.

 

- Det finns en god stämning i Rejmyre, jag skulle själv kunna tänka mig att bo där. Jag tycker att jag kom in bra i samhället när jag gjorde mitt arbete på orten. Rejmyre är större än vad man tror, säger Harri Blomberg.

 

"Min tolkning"
Han fortsätter:

 

- Det här är min tolkning av Rejmyre, men om den är sann eller inte kan inte jag svara på. Jag väntar på respons och reaktioner och går gärna vidare med materialet. Nästa steg blir att göra en affisch med bilder på jordkällare jag fotograferade. Och så ska jag höra med Arbetets museum om en eventuell utställning.

 

Förutom intervjuer med tre generationer Rejmyrebor på teman som minnen, nutiden och framtiden diskuteras glasets och glasbrukets roll för samhället och för ortsborna som kollektiv och individer. Harri Blomberg väver samman det teoretiska resonemanget med levnadsberättelserna. Han tar även upp det breda föreningslivet och kommunikationsproblematiken. Arbetet har tagit Harri Blomberg ett helt studieår att sammanställa.

 

- Jag blev nyfiken på Rejmyre sedan jag läst om Monica Bratts glas, minns han.

 

Stolta invånare
Skiljer sig Rejmyre från andra bruksorter?

 

- Det finns säkert flera bruksorter där föreningslivet är lika viktigt, men Rejmyreborna är stolta och har gamla hantverkstraditioner. Många funderar nog inte över vad Rejmyre betyder för dem. Det är självklarheter.

 

Harri Blomberg igen:

 

- Min slutsats är att det finns en Rejmyreanda som bottnar i föreningslivet, glasbruket, arbetarbostäderna och dåtidens frikyrkor. Föreningarna blev en mötesplats som fostrade folk. Uppslutningen runt den nya bensinstationen i våras är ett annat bra exempel. Att de lyckades få tillbaka macken var häftigt.

 

Fakta <br />Harri Blomberg
Harri Blomberg, 40, utbildade sig till journalist på Bona folkhögskola under tidigt 1990-tal.

 

Han har tidigare publicerat skrifter om Östergötlands finska historia, klosterön Konevitsa i sjön Ladoga, medeltidens Skänninge och Novgorod, samt en rapport om de nutida estlandssvenskarnas levnadsförhållanden.

 

Harri Blomberg har även skrivit ett stort antal artiklar som berör nordisk arbetar- och kulturhistoria. I samband med universitetsstudier i Sverige, Finland och Ryssland har det tillkommit ett flertal akademiska uppsatser.

 

Han är född och uppvuxen i Norrköping, men bor sedan 1997 i Göteborg.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Rikard W Larsson