Arne och Gertrud har traktens honung som sitt levebröd

För biodlarna Bjurströms i Mogata har honung från trakten blivit ett försäljningsargument i en värld där allt fler vill vara klimatsmarta.

31 mars 2008 01:15
Närodlat. Lokalproducerat. Hemodlat. Kärt barn har många namn. När det gäller maten är närhet och hemmakänsla ett viktigt försäljningsargument.

 

På butikshyllan står det "Honung från trakten". Där finns vanlig honung, lindblomshonung, jordgubbshonung och ljunghonung.

 

Arne Bjurström fyller på med tolv nya burkar. Samtidigt passar han på att snygga till på hyllan nedanför, den med den billigare honungen från andra producenter. Två gånger i veckan kommer han till butiken.

 

Honungen från trakten är den ena ytterligheten i matlandet Sverige där
Ica:s centralt malda köttfärs kan ses som den andra. Lokalt, hantverksmässigt framställd mat möter de multinationella storföretagens produkter i butikshyllan.

 

- Vi funderade mycket över hur vi skulle marknadsföra oss. Ord som lokalproducerat eller närodlat känns som lite uttjatade. Det kan betyda vad som helst. Men vet ungdomar vad ordet trakten betyder? funderar Arne Bjurström.

 

Trakten - viktig markör
Till slut bestämdes - efter samråd med handlarna - att marknadsföra den lokala honungen med ordvalet trakten som den viktiga markören. Inte minst för sommargästernas skull. Alla vet inte att Stegeborg ligger i Söderköpings kommun, det kunde lika gärna vara i norra Småland.

 

- Du vet lokalproducerat kallar man det som säljs på Bondens marknad. Jag kan åka till Stockholm och hävda att det är lokalproducerat, men det tycker inte jag är sant.

 

Bondens Marknad drar gränsen för närproducerat eller lokalt producerad mat vid 30 mil. Gertrud och Arne Bjurström har satt sin egen gräns för vad som kan ses som närproducerat vid tio mil.

 

Gertrud och Arne Bjurströms honung säljs i till affärer Söderköping, Norrköping och Linköping. Från tidig vår till jul reser de på marknader med honung, brända mandlar, tvålar, ljus och annat som gjorts av det bina lämnar efter sig.

 

Säljer bra
I Hemköpsbutiken i Söderköping säljer honungen från Stegeborg i lika stora volymer som den betydligt billigare utländska och den honung Hemköp valt att ha i alla sina butiker.

 

- Vi ser att kunderna gärna väljer honung som kommer från trakten även om den är dyrare, säger Petter Fast som är butikschef/matcoach för Hemköp i Söderköping.

 

I hans sortiment hittar man rapsolja från Vikbolandet, mjöl från Skärblacka, kött från Valdemarsvik, ägg från Linköpingstrakten och marmelader från Kisa under beteckningen närodlat. Längre bort än så bör maten inte kallas lokal, tycker Petter Fast.

 

- Närproducerat är något som frågas efter, men det räcker inte med att den bara är närproducerad. Det måste smaka bra och hålla bra kvalité för att vi ska sälja den.

 

Arne Bjurström är en skicklig säljare, han uppfyller med råge kravet på social kompetens. På marknader blir han ofta en alldeles naturlig samlingspunkt.

 

Storytelling
Arne använder sig nämligen helt naturligt av det alla producenter av lokalodlat nu lärs upp, storytelling. Att berätta en god historia kring maten, om dess ursprung eller hur idén om tillverkningen kom till.

 

Storytelling ökar försäljningen.

 

Familjen Bjurströms egen företagshistoria handlar om hur Arne gick från att vara en bihatande polis till biodlare på heltid.

 

Men det var Gertrud som började.

 

Det var i början av 1980-talet, barnen var små och Gertrud tänkte att det är viktigt att ta tillvara vad naturen ger och dessutom hälsosamt. Hon skaffade ett par bikupor som ställdes i trädgården. Barnen åt snällt av honungen men avskydde bina. Maken Arne likaså.

 

Det var då.

 

I dag har Gertrud lämnat jobbet som skolsköterska och Arne är inte längre polis. Istället driver de företaget Stegeborgs naturprodukter där honungen är grunden. Ett 30-tal bisamhällen är utplacerade kring Mogata och Stegeborg.

 

- Som mest hade vi omkring 50 samhällen, men så drabbades de av sjukdomar och nu har vi satt gränsen vid 30 för att hinna med.

 

Fick översätta
Det tog inte så många år innan Arne började engagera sig. Först fick han göra de tunga lyften, sedan agera tolk.

 

- Det var inte vanligt att kvinnor var biodlare på 1980-talet. Och jag pratade dessutom skånska vilket de andra biodlarna sade sig ha svårt att förstå, så Arne följde med och översatte, berättar Gertrud.

 

Med tiden växte Arnes intresse.

 

Gertrud och Arne har byggt upp en liten honungs- och karamellfabrik på tomten i Mogata. Här inne slungas, smaksätts och tappas honungen upp ur gamla mjölktankar, etiketter klistras på leveransklara burkar och presentförpackningar snickras ihop. Mandlar bränns och smaksätts med honungsglasyr.

 

- På kvällarna packar jag brända mandlar i påsar, Gertrud knyter banden och jag strimlar dem sådär fint.

 

Lever billigt
Det är jobb dygnet runt. Stegeborgs naturprodukter omsätter omkring en halv miljon kronor per år. Det är inte möjligt att försörja familjen på enbart honungen.

 

- Utan de brända mandlarna skulle det inte gå. Och så lever vi billigt. Det är inte så viktigt med nya kläder och sådant längre, säger Gertrud.

 

Och så förklarar hon ytterligare med hjälp av det gamla ordspråket:

 

"Det är inte på de stora inkomsterna man blir rik. Det är på de små utgifterna".

 

Tidigare behövdes inget bäst-före-datum för honung.

 

- Nu har EU satt en tvåårsgräns från det att honungen är tappad. Men står den bara svalt och mörkt klarar den sig i sex, sju år utan problem, hävdar Arne.

 

Den ekologiska honungen då? Hur vet man att den är det?

 

Arne Bjurström ler lite och säger att all honung egentligen är ekologisk. Det ser bina till själva.

 

- Kommer det ett bi som varit vid till exempel ett besprutat rapsfält så luktar det av giftet. Bin som luktar gift släpps det inte in genom kupans fluster, det ser vaktbina till.

 

Fotnot: Det här är andra delen i vår artikelserie om människor och mat. Den första delen publicerades 10 mars.
Honung
Bina hämtar nektar från blommorna. Den omvandlas till honung i bikupan. För att få ihop nektar till ett halvt kilo honung måste bina göra tre till fyra miljoner blombesök.

 

Honungens färg beror på vilka blommor bina besökt. Ljung ger mörk honung med kraftig smak medan raps och maskros ger ljus honung. Ju mörkare honung desto kraftigare smak. Lindblomshonung blir svagt grönskimrande.

 

Ett bi lever mellan en till sex månader beroende på årstiden. I början arbetar det inne i kupan, men blir så småningom samlarbi och slutar sina dagar på någon blomsteräng, när vingarna är så utslitna att biet inte längre orkar flyga hem.

 


Källa
: Sveriges Biodlares
Riksförbund
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Hanna Petersson