Tiden halveras för unga i brottsregistret

Den tid som unga finns kvar i brottsregistret halveras från och med första september. Tio år blir fem.
- Det låter bra,
säger Maria Moraes.

25 februari 2010 08:25
Maria Moraes sitter i förbundsstyrelsen för Unga kriminellas revansch i samhället (KRIS), men poängterar att det är som privatperson hon uttalar sig. Maria har egen erfarenhet av att sitta bakom galler. Efter misshandel och väpnat rån som 13-åring togs hon om hand enligt lagen om vård av unga (LVU).

 

- Unga som kanske bara är dömda en gång måste få en chans att ta sig tillbaka, säger hon.

 

Hindrar vanligt liv
Finns man kvar i belastningsregistret så länge som tio år blir det ett hinder på vägen till ett "vanligt" liv. Det blir svårt att få jobb, ta körkort eller få lägenhetskontrakt.

 

- För mig har det inte fått konsekvenser, men jag vet ju att det har det för många andra. Det blir svårt att starta om. Många brukar säga att det är det svåraste straffet.

 

Hon poängterar att tio år är en väldigt lång tid när man är ung.

 

- Vad ska man använda dem till? Risken finns att man hamnar tillbaka i det gamla vanliga. Fem år är bättre än tio.

 

Färre återfaller
Regeringen hoppas att lagändringen ska göra att färre återfaller till brott.

 

- Om det var en gång och du gjorde en dum grej, då räcker fem år. Du får en ny chans, och det är ett viktigt besked, säger justitieminister Beatrice Ask, till Sveriges Radio.

 

Grova brott undantas
Halveringen av tiden i brottsregistret gäller dem under 18 år, men omfattar inte alla former av brott. De som har dömts för de allra grövsta brotten till sluten ungdomsvård och rättspsykiatrisk vård och de som begår nya brott kommer att stå kvar längre. Halveringen av tiden gäller även retroaktivt, för de som dömts för brott före första september.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Karin Hassler