Odlat kött ställer etiska frågor

7 augusti 2013 17:56

Odlat kött. Det låter som science fiction, men en av veckans mest spännande nyheter var den om att världens första odlade hamburgare provsmakades. Reaktionerna vad gällde smaken var sådär, köttbiten saknade fett och därför saftighet och var okryddad. Men det är enligt forskare bagateller som snart kan åtgärdas. Ifall det visar sig att det går att på konstgjord väg framställa köttprodukter som mer eller mindre är exakta kopior av det vi äter i dag, ställs vi inför en hel del intressanta etiska frågor. Hur mycket kött ska vi egentligen äta? Och hur ska det få framställas?

Människan har genom historien varit beroende av djur för plöja åkermark, värme i form av till exempel pälsar och skinn och naturligtvis också för att äta oss mätta. Nu plöjer vi jorden med traktorer och kan värma oss med annat. Men köttätandet slår fortfarande rekord. Och även om det i Sverige finns en stor grupp människor som jagar och skjuter sitt eget kött, så är de fortfarande en minoritet. De flesta köper sitt kött i butik. Med det kommer en osäkerhet kring hur det egentligen hamnat i disken. Vi kan helt enkelt inte veta hur varje kyckling behandlats och det är absurt att förvänta sig något annat.

En del verkar ha rynkat på näsan åt odlat kött: Verkar det inte lite äckligt med laboratorieodling? Den självklara motfrågan är naturligtvis huruvida djurtransporter över hela Europa eller allt för små hönshus och kor som trängs i spiltor inte är minst lika motbjudande. Hur bra den ansvarige djurhållaren än sköter sig går det inte att upprätta förhållanden identiska med de djuren lever i i vilt tillstånd.

En avgörande skillnad finns mellan den industrialiserade produktionen och jakten på vilda djur. Dessa är inte uppfödda av onaturliga anledningar och har hela sina liv kunnat ströva åtminstone någorlunda fritt. En viss skyddsjakt är dessutom direkt nödvändig för att skydda både naturen och djuren.

En viktig fråga att ställa i känsliga, etiska frågor som denna är huruvida man kommer hamna på rätt sida av historien. I en mängd frågor kan vi titta i historieböckerna och undra: hur tänkte de? Att köttätande är något kontextuellt är uppenbart, inte minst när vi i Europa förfasas över vad som kan serveras i till exempel Asien. Delfiner, apor och annat får det att vända sig i magen på oss. Men är det värre än att äta gris, vilket inte görs i många andra länder? Kort sagt: Kommer det snart ses som sjukt att vi inte omedelbart slutade äta kött när alternativen presenterades?

Jag har varken ambition eller auktoritet att moralisera kring köttätande. På rak arm kan jag inte minnas när det sist gick en dag utan att jag åt kött. Men när vi lever i ett samhälle där köttätande är överflödigt för vår överlevnad bör frågan ställas i fall det är rimligt att miljontals djur föds upp endast för att slaktas och ätas. är det etiskt försvarbart att djur som kan känna smärta, glädje och sorg stängs in i fabriksliknande miljöer när vi snart kanske har identiska, men syntetiskt framställda, alternativ?

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!