Det går inte att backa in i framtiden

En del tror att mer av det som skapade krisen ska lösa den.

24 maj 2012 00:00

Med en ny president i Frankrike har spelplanen för Europas krishantering i grunden förändrats. Socialisten Francois Hollande gick till val, och vann, med en till synes radikal socialistisk politik. Den axel som byggdes upp mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy är bruten. Deras försök att via krispaket och åtstramningar rädda euron, Grekland och det finansiella systemet lyckades bara delvis och frågan är om det blir samma politik i framtiden.

Inför gårdagens extrainsatta toppmöte i Bryssel intervjuade Ekot tre europaparlamentariker om hur de såg på hur krisen borde lösas. Socialdemokraternas Marita Ulvskog levererade en lösning som får betecknas som både socialistiskt naiv och typisk för just sådana som Ulvskog. Hon tycks tro att vägen framåt ska innebära mer av det som skapade krisen: "Man måste helt enkelt säga stopp till den här åtstramningsextremismen som vi har levt med". Att spara och ta ansvar för sin finansiella situation är alltså extremism enligt Socialdemokraterna i Europaparlamentet! Om socialisten Ulvskog har allt för mycket gemensamt med socialisten Hollande är det illa för Europa. Men så orealistisk är förhoppningsvis inte Frankrikes nye president.

Moderaternas delegationsledare i parlamentet, Gunnar Hökmark, redovisar en annorlunda syn på vilken väg som leder EU ut ur krisen. Grundprincipen är att EU ska fungera bättre och verkligen leva upp till idealen om en fri och öppen marknad. I dag finns allt för många regler och lagar som omöjliggör eller försvårar en effektivare konkurrens inom EU. Således röstade EPP-gruppen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, mot förslaget i går om införande av en transaktionsskatt i EU.

Om den inre marknaden tillåts växa kommer också behovet av nya lån att minska. Att låna sig ur krisen är riskabelt och förmodligen dumt. Förr eller senare måste lånen betalas tillbaka och om tillväxten inte tagit fart blir det betydligt svårare att amortera.

I sammanhanget levererade Miljöpartiets parlamentariker Carl Schlyter en luddig vision om framtiden: "Vi måste hitta en väg ut ur låneträsket, det är den moderna vägen in i framtiden. Jobba lagom mycket, producera lagom mycket prylar så att det räcker till nästa generation och till de fattiga [...] Annars hetsar vi ihjäl oss själva och planeten". Man kan förvisso hävda att Greklands problem knappast är att man "hetsat" för mycket eller ens jobbat "lagom".

Kanske är den långsiktiga lärdomen att politiker ofta skapar fler kriser än de löser. Det bästa vore förmodligen om de folkvalda såg till att medborgare och företag får utvecklas så fritt som möjligt. Det är ju trots allt en filosofi som ligger till grund för EU.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!