Försvarsfrågan sällan valvinnande

Försvarspolitiken brukar på sin höjd engagera ledamöterna i försvarsutskottet och kommunalråd på förbandsorter. För tillfället bråkas det dock ovanligt mycket om försvarspolitiken.

31 augusti 2010 00:00
Försvarspolitiken brukar hamna i skymundan i valrörelser. Det finns förvisso en del politiker och försvars- och säkerhetspolitiskt intresserade som gärna hade sett att deras hjärtefråga fått mer utrymme i valdebatten. Men det lär knappast hända. Försvars- och säkerhetspolitiken har inte haft någon tyngre betydelse sedan kalla kriget.

 


Den senaste turen började med att 22 moderata lokalpolitiker på Brännpunkt i Svenska Dagbladet ställde en fråga till de rödgröna. Vilka förband, och därmed orter, kommer att drabbas av de besparingsförslag som främst Vänsterpartiet gått till val på? De rödgröna vill som bekant spara minst två miljarder kronor om året på försvarsmakten om de vinner valet. Av dessa miljarder ska 750 miljoner kronor tas direkt från förbandsverksamheten runt om i Sverige.

 

I går, måndag, fick kommunpolitikerna svar av de försvarspolitiska talespersonerna hos de rödgröna. Fast mycket till svar var det egentligen inte. Nu är det valrörelse och då är det viktigare att få ut sitt eget budskap än att besvara motståndarens frågor. Således gick de rödgröna till attack mot Moderaterna och hävdade frågan var ett sätt att "skrämmas".

 

Försvarsmakten har det senaste decenniet genomgått en betydande förändring. Från värnpliktsarmé till insats- och yrkesförsvar med en betydligt krympt uniform att anpassa sig till. Dyra materielinköp har blandats med valhänta upphandlingar och märkliga prioriteringar gällande exempelvis sjukvårdshelikoptrar i Afghanistan. Det moderatledda försvarsdepartementet har inte i alla lägen övertygat försvarsvännerna. Försvarsbeslutet 2009 är dock det första på väldigt länge där det inte aviseras nya förbandsnedläggningar.

 

 

De rödgröna har en lång historia av nedmontering av försvaret. Frågan är vad som hade funnits kvar om de socialistiska partierna hade fått fortsätta styra över försvaret. Tiotusentals mönstrande för ett par hundra utbildningsplatser? Ett större slöseri med resurser har sällan skådats. Även om det fanns en poäng med värnplikten försvann den när försvaret krympte ihop.

 

Riktningen för Försvarsmakten ser i dag bättre ut än på länge. Samtidigt kvarstår en del frågetecken gällande personalförsörjning, kontraktssoldater, de nationella skyddsstyrkorna (tidigare hemvärnet) och de internationella åtaganden Sverige har. Regeringen och försvarsminister Sten Tolgfors (M) har en del kvar att bevisa.

 

 

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Norrköpings Tidningar augusti