Om Jesus

Lagom till påskveckan kommer Jonas Gardells lärda, roliga och folkbildande bok om Jesus.

6 april 2009 00:15
Ett lod av ljus nedsänkt i en mörk värld.

 

Ett levande ord.

 

En pil av hopp skjuten mot den tröstlösa världen. En förlösare, en befriare.

 

Om Jesus. Om mannen som kom att förändra världen - oavsett om man tror på hans namn eller inte. Det är trots allt så att tron på Jesus, föreställningen om att bli sedd av en högre makt, skapar en känsla av tillit och tillförsikt. Detta är inte typiskt för just den kristna tron, utan går att finna i alla religioner - att befrielsen från det egna jaget och känslan av att vara i tjänst, kan skapa ofattbara mänskliga värden, kan få oss att härda ut också de mest orimliga situationer.

 

Det går naturligtvis lika bra att inleda den här recensionen av Jonas Gardells bok Om Jesus genom att enbart använda sig av negationer. Att beskriva baksidan, inte bara av personen Jesus, utan framför allt av hans uttolkare. Det är en otrevlig samling av rövare, pedofiler, lögnare, krämare - som har använt sig av Jesus för sina egna behov, oftast av det mer nattsvarta slaget. Allt beror på med vilket öga vi tittar.

 

 

Nu utger alltså Gardell boken Om Jesus - som man på sitt sätt kan se som en uppföljare till Om Gud - en bok som jag var oerhört tveksam till när den kom ut. Om Jesus är ett slags resonerande essä med höga teologiska förtecken och kryddad med mycket humor, en mycket udda och ovanlig kombination - även om Jesus skall vara glädje och sång, så verkar det annars mest handla om tandagnisslan och förtappelse.

 

Boken tar sin början i det rent faktiska - i själva beskrivandet av personen Jesus. Om han följde sin samtid så skulle han ha varit tandlös, mer gubbe än yngling, mer mörk än ljus. Han skulle också, om man ser till en del av källorna - ha varit mer arbetarklass än skriftlärd, mer analfabet än läsare, mer skitig än ren.

 

Det finns en rad sådana rent konkreta frågor som Gardell ställer och som naturligtvis är intressanta, eftersom han efterhand underminerar den traditionella bilden av Jesus som allt för ofta har använts för att befästa maktens ideal. Jonas Gardell är påläst; inte lite skummande påläst - utan genuint kunnig. En av faktorerna som gör att hans bok är så stimulerande och angelägen, är det faktum att texten bottnar i honom; att han faktiskt låter sin egen personlighet färga texten, och att själva drivet i boken också kommer från den existentiella nödvändigheten i att utforska.

 

 

Han frågar eftersom han vill veta. Att det sedan är uppenbart att Gardell inte har svar på allt; att han färgas av sin egen tolkning är i alla fall inte ett problem för mig, snarare tvärtom, då jag hela tiden får ta ställning och ifrågasätta också det som jag tar för givet.

 

 

Om Jesus är en märklig bok som lika väl passar den teologiskt kunnige som den helt obevandrade. Jonas Gardell skriver med både humor och ilska och hela tiden bottnar texten i ett seriöst resonemang. En imponerande bok och banne mig om den inte också är folkbildande!

 

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Kristian Lundberg