Wikipedia - nutidens stora maktfaktor

Vem ligger bakom informationen på världshistoriens största uppslagsverk? NT besökte Wikipedias intresseorganisations första årsmöte.

27 oktober 2007 01:06
Så här ser de alltså ut. Drygt sjuttio personer har samlats i filmsalen på Nordiska Riksmuseets nedre plan. Här sitter åtskilliga glasögonprydda män med skäggväxt och ostyrigt nackhår, och 20-åriga killar med bärbara Mac-datorer. Samt ett fåtal tjejer.

 

-Så mycket folk! Det är skithäftigt, verkligen.

 

Studenten Joakim Larsson står invid väggen i trappan. Om två timmar är han vice ordförande i den nystartade föreningen Wikimedia Sverige. Han utforskar lokalen. Här sammanförs vissa för första gången.

 

-Ni känner mig kanske bäst som "habj", upplyser en.

 

-Det är jag som är "Hannibal", presenterar sig en annan.

 

Wikimedia är Wikipedias intresseorganisation. Den syftar bland annat till att ge uppslagsverket en röst i debatten. Organisationen inrättades år 2003 av Wikipedia-grundaren Jimmy Wales, filantropisk mångmiljonär med storvulna visioner.

 

Wikipedia är en gemensam global hjärna, en kunskapsbank förädlad av miljontals människor. Alla får vara med. Världshistoriens största uppslagsverk har blivit en symbol för internets potential. I Sverige har antalet artiklar årligen dubblerats, men svenskan dalar ändå på listan över sajtens största språkområden.

 

 

Det är den ena sidan.

 

Den andra är att en huvudpart av innehållet har införts av en kärntrupp användare. Vissa blir utsedda till administratörer, arbetar ideellt, övervakar andras redigeringar och tillför egen information. Utan dessa skulle Wikipedia sannolikt gå under av klotter och nidingsdåd.

 

Den svenska sektionen av uppslagsverket omfattar närmare 260000 artiklar och förvaltas av 77 administratörer och tre så kallade byråkrater. De senare verkställer beslut om vilka som får bli administratörer. De kallar sig "Rosp", "boivie" och "Thuresson".

 

Alla meningsutbyten sker digitalt. Lennart Guldbrandsson är Wikimedia Sveriges ordförande, och till följd därav den högsta ledaren för den svenska delen av uppslagsverket. Ändå har han bara mött två av de tre byråkraterna ansikte mot ansikte.

 

-Den tredje, "Thuresson", har jag inte träffat och jag vet faktiskt inte vad han heter i förnamn. De andra stöter jag ihop med lite då och då, säger Guldbrandsson, som i yrkeslivet är verksam som frilansande manusskrivare.

 

Hans karriär på sajten har gått undan, så sent som år 2005 avfattade han sin första artikel, om sångaren Pierre Isacsson. Längre fram specialiserade han sig på artiklar i ämnet "deckare". Efter ett tag blev han administratör.

 

 

Hans bana är ganska typisk för sajtens medarbetare, menar han. Typisk även på så vis att han fungerar som representant för gruppen medelålders vita män.

 

-Vi tror på meritokrati. Man bedöms efter det man har utfört. Vi skulle gladeligen se att det blev en jämn könsfördelning. Men det har inte blivit så. Det finns heller knappt några invandrare. Detta märks även på engelskspråkiga Wikipedia. Fortfarande är det vita män som skriver. Men Nationalencyklopedin har samma problem, har jag hört.

 

På årsmötet råder en nästan profetisk anda. Det fnissas och applåderas. Mest kivas man om formaliteter i stadgarna, kryckiga översättningar eller parenteser som borde flyttas. Målet är att om något år vara runt etthundra medlemmar. För närvarande är föreningen ekonomiskt ansatt och hyran av en monter på bokmässan skulle sluka budgeten för såväl 2007 som 2008.

 

Ändå utgör männen, och de få kvinnorna, en inflytelserik församling. I en tid då lättillgänglighet och snabbhet blir allt centralare är Wikipedia en vinnare. Artiklar från sajten dyker ideligen upp i topp på googlesökningar. Kunskap är makt, och allt som oftast är det just till nätencyklopedin människor vänder sig för att få inblick i ett ämne.

 

 

En paradox är att Wikipedia ofta anses tillförlitligt nog att använda i arbetet, men inte prestigefyllt nog att ange som källa. När Doris Lessing vann Nobelpriset i litteratur publicerade Dagens Nyheters hemsida en längre text kopierad från sajten. "Snabb nödlösning", löd förklaringen. "Vi borde ha använt Nationalencyklopedin istället."

 

Alla tar informationen i anspråk. Myndigheter: Sveriges ambassad i Japan plagierade Wikipedia i en promemoria. Skolelever: uppslagsverket är troligen den mest använda ej utsatta källan i skoluppsatser. Jurister: det finns i USA ett hundratal fall där artiklar från hemsidan har nyttjats i rättsliga mål.

 

Klarar Wikipedia av att hantera sin nyvunna makt?

 

Tveksamt. Tidigare i år väckte administratören Essjay uppmärksamhet när han blev påkommen med att inte vara en professor i religion, utan en 24-årig kattägare från Louisville. Han hade redigerat tusentals artiklar. Egentligen är det inget att förvånas över. På Wikipedia är du den du utger dig för att vara.

 

Lennart Guldbrandsson:

 

-Vi kollar meriter för de som får en befattning inom Wikimedia. Men inte för administratörer eller byråkrater. Det gör det förstås svårt att veta om folk är de personer de påstår sig vara. Om jag inte hade deltagit på möten skulle jag i praktiken kunna utge mig för att vara kvinna och använda en bild på en släkting. Och folk hade inte vetat någonting.

 

 

Det finns oräkneliga exempel där företag har bearbetat sina egna sidor, och avlägsnat mindre smickrande uppgifter. Ändringar som upptäckts först ett flertal månader efteråt. Men det problemet har uppförstorats, menar Guldbrandsson.

 

-Företagen som går in och ändrar gör det oftast genom en anonym användare. Det är ganska lätt att bevaka och vi har en hel rad klottersaneringsverktyg. Det är som i kasinona. Huset vinner alltid. Man brukar säga att Wikipedia inte fungerar i teorin, bara i praktiken. Många tvivlar på att det kan fungera. Men det gör det förvånansvärt väl.

 

 

På årsmötet stiger linköpingsbon Lars Aronsson fram på scenen, iförd en pölsig Projekt Runeberg-t-shirt. Hans roll i den svenska nätencyklopedihistorien har varit betydande. Själv startade han i början av decenniet nämnda Projekt Runeberg, men även det numera nedlagda uppslagsverket Susning.nu.

 

-Välkomna till år 2057 och firandet av Wikimedias 50-årsjubileum! säger han. Jag ska ge er en klärvoajant resumé av vad som har hänt sedan vi grundande föreningen.

 

Halvt på skämt, halvt på allvar skissar han upp framtiden för nätencyklopedin. År 2017 har sajten 10 miljoner artiklar. År 2027 samlas medlemmarna för att högtidlighålla minnet av Nationalencyklopedin. År 2057 köper Wiki-tv upp spillrorna av BBC, TV4 och SVT.

 

Sneda leenden framträder på ansiktena i salen. Nog kan han ha lite rätt, trots allt.

 

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jörgen Löwenfeldt