Sergej drar Sovjet-arvet ut ur historiens skugga

När Sergej Lebedev fick veta att mormors andre make egentligen var en av Stalinregimens bödlar drog han ut den mörka familjehemligheten i ljuset. NT har talat med den ryske författaren som i morgon, torsdag, kommer till Hörsalen för att berätta om sin uppmärksammade debutroman ”Vid glömskans rand”.

25 oktober 2017 10:00

I Tyskland identifierades SS-männen efter kriget, men i Sovjetunionen kunde officerarna gömma sina blodfläckade händer. En av dem var Sergej Lebedevs ”andre morfar”, en man som dog när författaren själv bara var sex månader gammal. Mellan 1918 och 1954 var han verksam inom säkerhetstjänsten och under en tid var han lägerchef i Sibirien. Men allt hölls hemligt i familjen och i sin lägenhet gömde mormodern dokument – som Sergej till slut hittade.

– Jag blev chockad. Helt plötsligt förstod jag att relationen till mina närmaste släktingar var baserad på en lögn. Min familj levde med honom och visste precis vem han var, men talade aldrig om det.

– Jag insåg också att min situation inte är unik. Troligen finns fler unga människor som får kunskap om sina släktingars förflutna. De är i samma situation och vet inte hur de ska förhålla sig vetskapen intellektuellt och känslomässigt.

Debutromanen ”Vid glömskans rand” växte ur en vilja att dra morfadern ur hans gömställe och att närma sig den delen av den ryska historien som har förträngts.

– Offrens anhöriga har möjlighet att få ut dokument. Man kan läsa när de fängslades, dömdes och hur de avrättades. Men om man vill veta något om bödeln, då stannar allt. Det finns inte något i arkiven. Vi har enorma brott mot mänskligheten, vi har offren - men vi har inga som begick dem. Det är brott utan brottslingar.

Bokens berättare är geolog och räddas vid ett tillfälle till livet genom en att snäll granne, ”Den andre farbrorn”, donerar blod. Det visar sig vara ett tungt arv att bära. När geologen söker grannens bakgrund leds han till Sibirien där massgravar fortfarande vittnar om arbetslägrens fasor under Stalin-epoken. Den vänlige och blinde grannen har ett förflutet som lägervakt och Sergej Lebedev borrar i sin roman i förövarens psykologi.

– Jag ville ge den här människotypen ett ansikte. Den ryska kulturen har aldrig skildrat dem. I samhället tilläts de att förvandlas till vanliga pensionärer.

– När jag dök ner i den här tiden utsatte jag mig för att gå igenom ett mörker. Jag fick göra mig till en översättare av de dödas språk. Det var en smärtsam process, både mentalt och fysiskt.

Liksom romanens huvudperson har Sergej Lebedev ett förflutet som geolog. Det var också i sin yrkesroll, som ung fältarbetare, han första gången fick möjlighet att se Gulag.

– Vi var på expedition med helikopter och nådde ruinerna av lägren. Man såg spåren av massdödandet på 30- och 40-talet. För mig var det en viktig bakgrund till arbetet med boken. Jag såg det som ett Atlantis, en sjunken värld. Från luften fick man en uppfattning om storskaligheten. Det fick mig att känna en skyldighet att göra något. Jag kunde inte avfärda det som hänt.

Har din bakgrund som geolog påverkat dig som författare?

– Ja. Geologi handlar också om att konstruera historia med väldigt lite materia som finns kvar från det förflutna. Det gav mig språket och säkerheten när jag började arbeta med Sovjets gömda historia, utifrån min egen familj.

Hur reagerade din familj?

– Oväntat bra. Det var deras uppgift att avsluta och bearbeta det här. Men eftersom de var oförmögna så överfördes uppgiften på mig.

Och utanför familjen?

– Många har skrivit och tackat mig för att porträttet ”den andre morfadern” har hjälpt dem att förstå vem deras egen gammelfarfar eller morfar egentligen var. Då har jag känt att jag har slutfört mitt uppdrag. Jag lyckades! Det kanske låter överdrivet, men jag drog honom inför någon sorts rättvisa.

Sergej Lebedev Gulag

Född: 1981

Sergej Lebedev är en av få ryska författare i sin generation som belyser arvet från Sovjettiden. I Sverige utkom hans debutroman ”Vid glömskans rand” nu i oktober i översättning av Nils Håkanson. Boken utnämndes 2016 av Wall Street Journal till en av årets bästa böcker 2016. I Ryssland släpps Lebedevs fjärde bok i början av nästa år. Också den har kopplingar till familjehistorien, och hur farmoderns tyska bakgrund fick gömmas för att hon skulle överleva i Stalinväldet. Översättningar till engelska och tyska är redan på gång.

Aktuell: På litteraturscen Östergötland samtalar Sergej Lebedev med Mats Granberg. Hörsalen, den 26 oktober, kl 18. Stadsbiblioteket arrangerar samtalet som hålls på engelska.

Gulag var det nät av straffanstalter som växte fram under Stalins regeringstid. Namnet är en rysk förkortning av Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger i Sibirien och Centralasien.

Under 1930-talets blodiga utrensningar fylldes de med flera miljoner politiska meningsmotståndare. Lägren hade också ekonomiska syften då de gav tillgång till slavarbetskraft.

Sammanlagt tros 14 miljoner människor ha fängslats under Stalins år vid makten. Hur många som dog är omtvistat, men det sammanlagda antalet dödsoffer har uppskattats till omkring 1,5 miljoner.

Gulagsystemet började att avvecklas efter Stalins död 1953, men fängslande av oliktänkande förekom ända fram till Sovjetunionens upplösning.

Källa: Tidskrifen Allt om historia

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Sara Segraeus