Teater Elektropopen pumpar i takt med själarnas inre kamp. Ung scen/östs högstadieföreställning "När knoppar brister" är just så flämtande, absolut och drastisk som det är att vara ung. När det inre och det yttre går isär och människan frågar: Vem är jag?

Carro och Alva frågar Karin Boye. De söker svar, spår sig, i husgudens poesi. Det vet inget om varandra och rymden mellan dem är ett hav av böljande täcken.

”Ingen bryr sig. Jag bryr mig inte. Jag väntar.” Alva är van vid utanförskapet. Hon håller diktboken i sina utsträckta händer och frågar om vad och varthän. Blundar, sätter fingret på en rad och läser. Svaret är svårtytt.

Artikelbild

Till dess att hon hör svaret eka: …på ängar där havets hästar betar. För Carro har ställt samma fråga och fått samma ord. De två når fram till varandra. Ensamma är de inte längre. Scenografin förvandlas följsamt och fantasifullt – en eterisk värld.

Moa Backman har skrivit och Anna Jonsson regisserat pjäsen som rör sig i det landskap vi kallar Karin Boyes. Poeten föddes år 1900, hennes kroppsliga liv ändades 1941, men dikterna lever. Karin Boye skriver om livet, kärleken, ensamheten och döden.

Otåliga Carro, med utegänget och en grön mobil som ringer, utmanar både Alva och Karin Boye. Går det att göra nya tolkningar? Säga fuck i stället för tack?

Det är inte enkelt. Det är en kamp med fullkontakt. Att vara tonåring är en tid av osäkerhet, smärta och känslokast. För Alva, för Carro och för killarna på stolsraden framför mig, de som fnittrar för att försvara sig och inte vet att poesi ansetts vara mannens högsta uttrycksmedel i tusen och tusen år.

Artikelbild

Tjejer och killar inleder högstadiet i samma klass men i olika ringhörnor. Under de kommande tre åren ska de spela sig fram till nya, mognare positioner.

– Det djärva med pjäsen är hur killarna ska bekanta sig med en värld de aldrig sett. De kan skruva på sig, och fnissa, säger Ung scen/östs konstnärliga ledare AnnaLina Hertzberg.

Artikelbild

Killar tillgodogör sig oftast enbart berättelser där killar har huvudrollen medan tjejer kan läsa och se filmer om både tjejer och killar. Det här är AnnaLina Hertzberg medveten om och vill förändra.

– Här får killarna se och lära sig om den andra halvan av befolkningen. Och det är vad teater ska handla om!

Artikelbild

Tillbaka till scenen där Alvas och Carros magiskt glittrande värld har slocknat. De är ensamma igen. Finns en väg tillbaka eller framåt? De frågar utan att veta om de får svar…

”När knoppar brister” spelas för skolor dagtid i Norrköping, Linköping och på turné i vår. Några kvälls- och helgföreställningar är inplanerade. Se den. Den är alldeles underbar.