Raskrigaren i Malmö och hans tidsanda

Motiven var svårtolkade, men Mattias Gardell läste utredningsmaterialet om Peter Mangs och fann en raskrigare.

30 november 1915 08:50

Fredagen den 13 juni 2003 sköts en 66-årig man till döds i sin lägenhet på Gånglåtsvägen i Malmö. Han hette Koros Effatian och kom ursprungligen från Iran där han hade varit tullchef före revolutionen 1979. Han blev Peter Mangs första offer och mordet markerade början på en lång rad attentat som skulle skapa skräck och osäkerhet i Malmö under de följande åtta åren.

När gärningsmannen slutligen greps räckte den tekniska bevisningen för att döma honom till livstid för två mord och åtta mordförsök, men de rättsliga instanserna hade svårt att tydligt slå fast vilka drivkrafter som låg bakom dåden. Tingsrätten fäste ingen större uppmärksamhet vid de bakomliggande orsakerna och när målet gick vidare till hovrätten vann åklagaren inte gehör för uppfattningen att det rörde sig om rasistiska hatbrott.

Nyhetsrapporteringen gav också en vag föreställning om en udda ensamvarg som visserligen hyste motvilja mot invandrare, men att hans handlingar var slumpmässiga och impulsstyrda. Det gav intrycket av en misslyckad musiker som spårat ur – Peter Mangs byggde basgitarrer och hade ett förflutet i olika band.

Men om utredare och journalister grävt lite djupare hade bilden blivit en annan. Den uppfattningen får man i alla fall genom Mattias Gardells nyutkomna bok, "Raskrigaren".

Visserligen framstår Peter Mangs som en ensam knäppskalle och skulle kunna vara hämtad ur en kriminalroman. Boken har också drag av deckare – en som försetts med notapparat. Men framför allt är det en hårdkokt och detaljrik skildring av den ideologiska mylla ur vilken mördaren hämtade näring.

En av förebilderna var amerikanen Joseph Paul Franklin, som dömdes till döden för sju mord. Måltavlorna var judar, svarta, men också rasblandade par och vita kvinnor som dejtade svarta män. Han opererade i olika delstater och utförde sina brott på platser där han inte riskerade att bli igenkänd, men också erbjöd goda möjligheter att komma undan. Syftet var att få igång ett raskrig och taktiken övertogs av Peter Mangs, som ägnade stor möda åt att undersöka olika lämpliga omgivningar i Malmö.

Bland inspirationskällorna fanns också författaren William Pierce, vars böcker blivit storsäljare bland rasister på högerkanten, men det är också svårt att bortse från fadern Rudolf Mangs, som lämnade familjen tidigt och slog sig ner i USA för att undkomma en skatteskuld i Sverige. Åsiktsmässigt verkar han befinna sig en bit till höger om Djingis Khan, men också den ende som inte tilldelades en statistroll i Peter Mangs liv. Han försåg sonen med vapendelar som behövdes för att upprätthålla krigföringen och av allt att döma anade han vad som försiggick.

Mattias Gardell är professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet och inkallades i egenskap av expert på högerextremistiska rörelser som vittne under rättegången mot Anders Behring Breivik. Den norske massmördaren beskrev Peter Mangs som en "broder i kampen" och det gav impulsen att börja nysta i det svenska fallet. Bilden av raskrigaren växte fram när han läste de 8 000 sidorna i utredningen och gick genom mördarens dator. Förutom referenser till Adolf Hitler och rasideologer inom den amerikanska vit makt-rörelsen, halvsmälta intryck hämtade från Friedrich Nietzsche fann han också ett utkast till ett politiskt manifest som Mangs skrivit själv och gett titeln "Den germanska filosofin".

Boken bygger också tio tretimmars intervjuer på högsäkerhetsfängelset Saltvik där Peter Mangs avtjänar sitt straff. Den märklige kufen som höll för öronen och blundade under rättegångarna visade sig vara oväntat talför. Så pass att han bekände ett brott som han aldrig fälldes för. Men han var också angelägen om att ge uttryck för sin åskådning och förklara sitt sätt att gå till väga. Att han till skillnad från Breivik föredrog lågintensiv terror under längre tid framför spektakulära attacker som visserligen ger uppmärksamhet och chockverkan, men också innebär större risker för att bli gripen.

Vetskapen om den ideologiska förankringen hade inte förändrat den juridiska utgången, men rättsapparatens svårigheter att tolka utredningsmaterialet kan tyda på en oroande oförmåga att hålla jämna steg med en minst sagt dyster samhällsutveckling. Mattias Gardells bok kan bidra till att skärpa blicken, men den skildrar också händelser som kommit att forma en tidsanda.

Litteratur

Mattias Gardell

Raskrigaren – seriemördaren Peter Mangs

Leopard förlag

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Pauli Olavi Kuivanen