Peter Friestedt växte upp med den amerikanska västkustrocken. Ni vet den eleganta, välskräddade och tekniskt drivna musikstilen som fostrat band som Toto, Doobie Brothers, Steely Dan och just Chicago. Hemma i Sverige etablerade sig Peter Friestedt tidigt som västkustrockens främste härförare och när han kom till USA i slutet av 1990-talet för att utveckla sin musik, var det med Bill Champlin och Totos sångare Joseph Williams han började samarbeta.

Det håller än.

– Till och från under 20 år, säger Peter Friestedt själv. Det är ganska häftigt att tänka tillbaka på den tiden.

Artikelbild

Förebild. Bill Champlin var med i klassiska Chicago under många år. I sommar kommer Bill Champlin till Arbis i Norrköping.

I sommar rullar samarbetet vidare. På svensk mark. Medan Joseph Williams är upptagen av Totos 40-årsturné, kommer Bill Champlin till Sverige för att turnera under två veckor. Den 13 juni spelar de på Arbis i Norrköping. Redan 2012 gjorde trion Champlin-Williams-Friestedt en utsåld skandinavisk turné.

– Det ska bli riktigt roligt att få göra om det, säger Peter Friestedt. Istället för Joseph har vi med Frank Ådahl som sångare. Även han är en fantastisk sångare.

Champlin-Ådahl-Friestedt alltså.

– Egentligen skulle vi kanske ha valt ett hookigare namn, funderar Peter Friestedt med ett skratt. Men det är samtidigt inte vår stil. Vi vill alltid låta musiken tala. Det är det som är viktigt. "It´s all about the music for us", som Bill brukar säga. Å andra sidan hade vi kanske nått en större publik om vi hade satsat mera på marknadsföringen.

Västkustrocken har fått sina kritikertörnar genom åren, men tycks alltid ha överlevt alla trender och stilar. Ibland i ropet, ibland en bit under radarn. Fantasterna har alltid klamrat fast vid sina hjältar. Både Bill Champlin och Joseph Williams är flitigt efterfrågade som musiker och på svensk mark lär Peter Friestedt en ny generation ungdomar att spela elgitarr.

– Jag jobbar halvtid som gitarrlärare på skolan här i Vänersborg, säger han i telefon.

Västkust som västkust.

– Men man märker att intresset för gitarrbaserad populärmusik sjunker hos dagens kids, fortsätter Peter Friestedt. Det är mer beatorienterat nu. Techno och house. Sådant går alltid i vågor. Det vänder nog snart igen. Själv är jag ganska ointresserad av ny musik. Antingen har den blivit sämre eller också har jag blivit äldre. Jag har inte bestämt mig ännu.

Däremot är Peter Friestedt fortfarande redo att försvara västkustrocken i alla lägen.

– Jag älskar den musiken, säger han. Samtidigt ska man kanske akta sig för att sätta en label på all musik. Bra musik är alltid bra musik. Oavsett vad det är för stil. Men när jag kom till LA som 22-åring för att plugga gitarr, visste jag att det var västkustrock jag ville spela. Bill är fortfarande stilens okrönte konung. Ibland tror jag inte att han själv fattar vilken begåvning han är. Han har en unik förmåga att kunna koppla på autopiloten och spela så att man bara häpnar. En perfektionist.

Peter Friestedt har nyligen återvänt hem till Sverige igen efter ett besök hos Bill Champlin i Los Angeles. Trion Champlin/Williams/Friestedt har ett nytt skivprojekt på gång, en uppföljning till de rosade "La Project"-plattorna. Skivsläppet är planerat till hösten och innan dess kommer således västkusten till ostkusten.

– Jag har förstått att Arbis är en riktigt häftig spellokal. Kanske satsar vi på att filma konserten.