Allan Pettersson Symfoni nr.12

Norrköpings Symfoniorkester

Eric Ericsons kammarkör, Radiokören

Dirigent: Christian Lindberg

De Geerhallen, Norrköping, 16 mars.

Musiken har ett oavbrutet flöde och ett driv med ett myller av aktiviteter. Den väcker emotioner hos lyssnaren. Man kan nästan se symfonin som ett körverk som intensivt förmedlar den bärande texten. Orkestern bygger under de olika vokala stämningarna.

Körens mera linjära, ibland rent recitativiska, arbete står i kontrast mot den storskaliga musikdramatiken i orkestern. Det är fullt ös och påträngande starkt nästan hela tiden. Efteråt är man är helt utmattad som lyssnare.

Nerudas text handlar om militärens mord på demonstranter i Chile, men engagemanget ska inte tolkas politiskt utan allmänmänskligt enligt kompositören. Här ställs det levande mot det mekaniska. Totalt skapas en övertygande slagkraft som inte har något av ömsint vädjande, utan mera av kompromisslös explosivitet.

De få lyriska oaserna är välkomna. Här finns både suckar, pockande klanger och partier med lågmäld emotionell kraft.

Detta var det fjärde framförandet av Petterssons tolva någonsin sedan uruppförandet i Uppsala 1977. Med lite klippande och klistrande kan denna upptagning säkert gå i press.

Nu är alla Petterssons symfonier dokumenterade. Men det finns planer på att göra nya inspelningar av de äldre från 90-talet (Segerstam) men nu med Christian Lindberg som dirigent. Redan nästa säsong kommer symfoni nr.15 upp på menyn. Då får vi åter möta Lindbergs snärtiga dirigeringsstil.