Hårdaste striden om krematoriet

I våras räddades krematoriet kvar i Norrköping. Den utdragna striden var vunnen. Karl Magnus Peurells nya bok om Norrköpings krematorium berättar om en ännu hårdare och mer hänsynslös strid. Den om hur krematoriet skulle se ut.

6 december 2018 19:29

1930 bildades en lokalavdelning i Norrköping till Svenska Eldbegängelseföreningen. Uppförandet av ett krematorium i Norrköping var en av de första frågorna som togs upp på dagordningen. Uppdraget att rita byggnaden gick till stadens store arkitekt, Carl Bergsten. Han presenterade fyra förslag som alla ratades av ett eller annat skäl. Det första för att krematoriet var format som en pyramid.

– Carl Bergsten avled hastigt den 22 april 1935 och hans sista förslag, som var det fjärde i ordningen, kunde därmed inte ligga till grund för den fortsatta handläggningen av ärendet, berättar Karl Magnus Peurell.

Istället tog stadsarkitekten Kurt von Schmalensee över projektet med kort varsel och den 6 november 1938, under Allhelgonahelgen, invigdes Norrköpings krematorium. Det har med andra ord nyligen fyllt 80 år.

– Men den ursprungliga tanken var egentligen inte någon jubileumsbok, säger Christina Kjellman, arbetschef på Kyrkogårdsförvaltningen.

– Vi tänkte nöja oss med ett mindre häfte. 80–årsjubileet dök upp först under resans gång.

Dessutom hittade Karl Magnus Peurell – välkänd historiker med förkärlek för guidade turer – såpass mycket intressant och tidigare okänd material under sitt grävande i kommunens stadsarkiv att det knappast kunde sluta i annat än i en bok. Inte minst var uppgifterna om striden bakom utformningen av krematoriet kittlande.

– Jag har kallat den för "Krematoriestriden" och det var mycket hårda ord och tuffa tag innan man kunde bestämma sig, säger Karl Magnus Peurell.

– Att den kände Carl Bergstens förslag röstades ned var en oväntad upptäckt. Jag hittade en uppgift om att en av Norrköpings främsta företagare och politiker utbrast att "vi har haft nog av Carl Bergsten här i staden, nu ska vi ha något annat". Det visar hur infekterat det var. Det har också varit intressant att notera hur administrationen inom kommunen sköttes på 30-talet.

Boken "Norrköpings krematorium" släpptes nyligen, i en tid när det står klart att krematoriet blir kvar i Norrköping och dessutom ska renoveras.

– Det var starka känslor inblandade i protesterna, konstaterar Christina Kjellman.

– Krematoriet betyder mycket för Norrköpingsborna. Vi har 15 000 gravsatta i minneslunden och det tändes minst lika många ljus vid Alla helgons dag.

Norrköpings krematorium

Uppfört 1938 i funktionalistisk stil och ligger i Krematorielunden. Ritat av stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. I anslutning till krematoriet finns två begravningskapell: Himmelstalunds kapell (större) och Sankt Olofs kapell (mindre). I Krematorielunden ligger stadens största minneslund samt gravplatser endast avsedda för urnor.

I nya boken "Norrköpings krematorium" berättar Karl Magnus Peurell om tillkomsten av krematoriet, inklusive den infekterade "Krematoriestriden".

I slutet av april 2018 blev det dessutom klart att krematoriet blir kvar i Norrköping. Enligt ett förslag skulle annars de avlidna i Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik kremeras i Linköping.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Gunnar Hagberg 0768–408328

Ämnen du kan följa