Palestinske Salam jobbar som översättare av hebreiska på sin farbrors tv-såpa "Tel Aviv on fire". Seriens handling kretsar kring Manal, en spion med uppdrag att infiltrera den israeliska militären. Samtidigt dras hon mellan två älskare, en terrorist (eller frihetskämpe, beroende på vilken sida man frågar) och en israelisk officer.

Egentligen är Salam en aspirerande manusförfattare som gärna lägger sig i dialogen från sidlinjen. Mycket av manuset verkar orealistiskt men Salam får sparsamt med gehör. Tills en dag, när han blir stoppad vid gränsen till Israel. Gränsvakten Assi får höra att Salam jobbar på hans frus favoritsåpa och blir engagerad. Assi är svartsjuk på seriens sexige terrorist, tycker att serien är antisemitisk och ber Salam att göra den israeliske militär-rollfiguren mer romantisk.

Med Assis idéer lyckas Salam mygla in sig som ny manusförfattare, och han börjar ta in Assi som inofficiell skrivpartner. Assi är också trött på den eviga konflikten mellan länderna och ber att Salam ska skriva in ett bröllop i handlingen. Saker ställs på sin spets när Salams farbror vill avsluta säsongen med en rejäl självmordsbombning, medan Salam och Assi försöker få kärleken i manuset att funka.

Artikelbild

| Salam (Kais Nashif) och Assi (Yaniv Biton) befinnar sig på varsin sida i Israel-Palestina-konflikten men möts när de författar en romantisk såpa tillsammans. Pressbild.

Premissen är behjärtansvärd. Det är förstås komiskt när två vuxna män från olika sidor av världens mest infekterade konflikt, jobbar tillsammans för att skapa romantisk fiktion med största möjliga genomslag. Det är dock för utopiskt för att bli allvarligt engagerande. Som komedi betraktad är filmen inte heller tillräckligt skruvad.

Det som återstår är en ganska krystad kärlekshistoria där Salam – som inte direkt lyser av karisma – försöker vinna tillbaka sin gamla kärlek Mariam. Hon är bitter och svartsjuk om vartannat men börjar mjukna när hon ser Salams romantiska ådra skina igenom i den ostiga såpan. Många kommer säkert att uppskatta "Tel Aviv on fire" för dess progressivitet. Tyvärr bjuder den paradoxalt nog på mer bromance än romantik.