Intresset för släkt och historia föddes tidigt. Redan som barn hemma i Mjölby började Per Andersson fascineras av tanken att spåra sina historiska rötter.

– Ett tidigt minne är att vi brukade hälsa på hemma hos farfar och att jag drogs till hans bokhylla med gamla böcker om Mjölby. Där någonstans började det nog, säger Per.

Han var bara 14 år gammal när han inledde sin forskning på allvar. Årtalet har han kommit fram till eftersom han minns att det var samma år som hans gammelfarmor skulle ha fyllt hundra år. Det var 1976.

Artikelbild

Släktvapnet.

– Jag började kartlägga mina förfäder bakåt i tiden och sedan var det ju spännande att ta reda på vilka andra nu levande personer som hade samma ursprung som jag. Och det har jag nu ägnat mig åt i snart 45 år.

På sin morfars sida har Per spårat sina anor 19 generationer tillbaka och därmed kommit till 1500-talets början. Då föddes bonden Simon i Långaryd i västra Småland. Simon hade nog blivit förvånad om han fått veta att han 500 år senare skulle uppmärksammas som stamfader till världens största kartlagda släkt, Långarydssläkten.

Alla kartlagda släktmedlemmar finns nu samlade i ett 4 000-sidigt bokverk i sex band. Där hittar man 254 000 personer varav 190 000 lever i dag.

– Den allra största delen av släkten finns med, men en del emigrerade till Amerika som inte haft samma folkbokföring som vi. Och ibland har kyrkböcker brunnit, säger Per.

Artikelbild

| Artisten Joakim Thåström.

1988 hamnade Långarydssläkten i Guiness rekordbok som den största kartlagda släkten. Tre år senare var det dags för rekordboken igen då Per tog initiativ till världens största släktmöte. Det hölls i Långaryd och samlade mer än 2 500 medlemmar av Långarydssläkten.

Per har kunnat konstatera att två procent av Sveriges befolkning hör till släkten och att den innefattar en hel del kända personer som artisterna Joakim Thåström och Titiyo Jah, författaren Göran­ ­Sonnevi, fysikern Bodil Jönsson och fotbollsspelaren Glenn Hysén. Den senare är ingift, antalet personer i släkten baseras både på biologiskt släktskap och ingifte.

Artikelbild

| Flera biskopar har tillhört släkten, bland annat Christina Odenberg som var Sveriges första kvinnliga biskop.

Det har visat sig att alla svenska kommuner utom en har släktmedlemmar som bor där. Bara lilla Bjurholm i Västerbotten är utan.

– Det finns faktiskt släktmedlemmar som erbjudit sig att flytta dit, i alla fall för ett tag, säger Per med ett skratt.

Artikelbild

| Klara Zimmergren.

Flest släktmedlemmar i Östergötland har Linköping med ungefär 1 600 och Norrköping med 800.

– Historiskt har de flesta i släkten sökt sig västerut från Långaryd, bland annat till de bördigare områdena i Halland. Men även åt residensstaden Jönköping.

Artikelbild

| Glenn Hysén.

Vet alla som hör till släkten om att de gör det?

– Ja, det är nog få som undgått det. Innan varje bokutgivning har alla familjer som nämns i boken fått brev med utdrag av samtliga generationer fram till dem själva, så att de kunnat granska och lägga till uppgifter. Det har gått åt ganska mycket pengar till porto.

Artikelbild

| Titiyo Jah.

Per Anderssons och forskarkollegan och släktingen Johan Lindhardts arbete med Långarydssläkten har fått effekt långt utanför bokpärmarna. Hembygdsföreningen i Långarydsbygden har fått ett uppsving, EU-pengar har beviljats till olika projekt i denna avfolkningstrakt och släktens medlemmar fortsätter att träffas på släktsammankomster. En hel del har släktvapnet på kavajslaget eller som dekal på bilen.

– Från början ville jag ju bara ta reda på varifrån morfars släkt kom. Nu lever det här sitt eget liv, säger Per.

Artikelbild

| Göran Sonnevi.

Han ser det biologiska släktskapet som den mest grundläggande relationen mellan människor. ”Släktskapskännedom är därför fundamental för kunskapen om ett samhälle och dess historia” skriver Per på Långarydssläktens hemsida.

– Alla borde vara intresserade av sin släkt. Den är ju förklaringen till att man själv finns, säger han.

Artikelbild

| Bodil Jönsson.

Vid sidan av allt detta har Per Andersson arbetat inom utbildningssektorn, 1994–1998 som rektor vid Mjölby gymnasium. Därefter har han bland annat varit statlig utbildningsinspektör, undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen och sakkunnig i Regeringskansliet.

Och så har han förstås haft mängder med engagemang med anknytning till släktforskning och historia. Som rektor i Mjölby införde han kurser i släktforskning på schemat och han har skrivit flera böcker om Mjölbys historia.

Artikelbild

| Marita Skogum.

– Nu sitter jag i min sommarbostad vid Öresund och skriver färdigt ett bokverk om Gustav Vasas ättlingar i Sverige. Jag är inte själv ättling till honom men hans släkt är central i svensk historia de senaste 500 åren.