Swedbank stadion i Malmö 2015. Med bara sekunder kvar av matchen mellan IFK Norrköping och Malmö FF gör tränaren Janne Andersson ett byte. Christopher Telo kommer in på högerkanten.

Han hinner göra en enda sak: lägga den första passningen framåt i det anfall som ger 2-0 till IFK – ett avgörande som innebär att laget är svenska mästare för första gången på 26 år.

– Det är klart att guldet 2015 var en höjdpunkt. Sättet vi gjorde det på, från att nästan ha åkt ur serien året innan till att vara det klart bästa laget under säsongen, säger Christopher.

Artikelbild

| Det har alltid varit fotboll för Christopher Telo, ända sedan barndomen i Vånga.

Även i år hade IFK kunnat hamna i toppen om man hade spelat höstens fina fotboll hela året, spekulerar han. Men fotboll är oberäknelig och det viktigaste för honom själv är att göra så gott han kan.

Fast han uttrycker det lite mera drastiskt.

– Jag gillar att göra allt rätt. Att veta att jag gjorde allt jag kunde, till exempel inför en match. Att jag återhämtat mig rätt, ätit rätt, sovit rätt, såna saker.

Du har höga krav på dig själv?

Artikelbild

| Under de två åren i Norge nyligen väcktes Christophers intresse för schack.

– Jo men det måste jag ha. Det är det som gör skillnad i slutänden. Sedan är man ju inte mer än människa men då ska man veta att man gjort sitt absolut bästa.

 

Artikelbild

| Finns det bara noter sätter sig Christopher gärna vid pianot.

När Christopher Telo ger sig in i ett projekt vill han göra det helhjärtat. Som barn spelade han tennis men slutade när han insåg att han inte skulle kunna lägga de fyra timmarna om dagen på träning som krävdes för att hålla toppklass.

Hans passion var fotbollen. Först spelade han för Vånga där familjen bodde och sedan för Kimstad. När man skulle utöka till elvamannalag hade klubben svårt att få ihop tillräckligt många spelare och tolvårige Christopher gick då till IFK Norrköping.

Artikelbild

| Christopher Telo räknar med att hålla på med fotboll länge än. Men han har också tankar på livet efter karriären.

– Min dröm? Ja, det var väl att bli bäst i världen. Kanske var det den drömmen som tog mig hit där jag är i dag.

 

Artikelbild

| Christopher Telo har höga krav på sig själv och vill alltid känna att han gjorde sitt bästa.

Som ung fick han tidigt uppdrag att tolka portugisiska när IFK hade brasilianskt besök. Hans pappa Franco kommer från Brasilien och mamma Ebon från Sverige.

De träffades i London och där föddes Christopher. I Brasilien har han dock aldrig varit, men ganska mycket i Portugal där familjen haft ett hus. 

– Jag pratar flytande portugisiska. Jag lärde mig det från att ha bott i Portugal och från att ha pratat med de brasilianska spelarna som var i Norrköping.

Att ha fotboll som jobb är lite speciellt. Man är en stor grupp som jobbar intensivt tillsammans och till och med äter frukost ihop.

Det är så en arbetsdag brukar börja för Christopher Telo. Frukost klockan nio med grabbarna på Östgötaportens restaurang, sedan träning. Två dagar före match tränar man lite mindre intensivt, dagen efter matchen är det träning igen och dagen därpå ledigt.

Sedan börjar en ny vecka.

Vilken roll har du i gruppen?

– Jag försöker få ut det bästa ur folk. Som en ledare, på sätt och vis, men inte så att jag står över någon. Mera att jag med min ålder och erfarenhet kan ge beröm och kritik och ställa krav.

 

Christopher är med sina 30 år en av de äldre i laget. Ibland tänker han på att det kommer en dag efter fotbollskarriären och vad han ska göra då.

– Det är stor chans att jag kommer hålla på med fastigheter. Köpa, äga och hyra ut. Fastigheter intresserar mig.

Men ännu känner han sig ung och räknar med att ägna sig åt fotboll länge än. Och gärna ta ett SM-guld till.

Även i dag är livet förstås också mer än bara fotboll. Att umgås med vänner är viktigt för Christopher, och inte bara fotbollskompisar som det blev i Norge där han spelade under ett par år innan han återkom till IFK i somras.

En hobby han har med sig från Norge är det nyväckta schackintresset.

– Där pratade många om schack eftersom intresset för deras egen världsmästare var så stort. Jag gillar schack, man får tänka till lite. Men jag är ingen seriös schackspelare utan spelar mest på skoj.

 

Vilken är din största styrka som person?

– Det måste vara att jag är ambitiös och driven vad det än gäller. Jag har en låga, jag brinner för saker. Jag kommer aldrig bara lunka på, jag vill alltid vidare.

Din största svaghet?

Christopher tänker en stund.

– Jag måste ju komma på nåt, det här blir dumt annars. Jo, att jag är stökig av mig.

Tittar man sig omkring hemma hos Christopher Telo är det svårt att förstå vad han menar. Hemmet är välstädat och allt tycks ligga på sin rätta plats.

– Jo, målet är ju att det ska vara ordning och reda. Även där går jag in hundra procent. Men det händer att disken blir stående och att kläder ligger i en hög nånstans. Man är ju bara människa.