Certifiering på gång för omtvistat avloppsslam

Det omtvistade avloppsslammet har lagts ut på en del åkrar. Nu certifieras slam runtom i landet. Norrköpingsslammet har klarat "säkerhetsprovet".

5 juli 2008 00:15
I årtionden har avloppsslammet diskuterats. Det innehåller värdefull fosfor, en ändlig resurs som bönderna får med konstgödningen. Riksdagen har beslutat att denna fosfor ska återföras till åkermarken för att sluta kretsloppet.

 

Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforn i avlopp åter till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark.

 

Men slammet innehåller också tungmetaller och andra miljögifter. Det har resulterat i många heta diskussioner, ibland fyllda med dåligt underbyggda sakargument.

 

Bojkotter
Slamdebatten har engagerat alla. Myndigheter, politiker, miljögrupper och allmänhet. Och när allmänheten ifrågasatte slammet sade handlarna och kvarnarna nej till slam på åkerjord, likaså sa lantbukarna. Och flera slambojkotter följde.

 

Men fosforn ska tillbaka i kretsloppet. Branschorgansationen Svenskt Vatten har därför i samråd med jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer, miljörörelsen och myndigheter tagit fram certifieringssystemet Revaq för slammet.

 

Eslövs var först och fick sitt slam certifierat för ett par veckor sedan.

 

- Och vi väntar nu bara på det skriftliga certifikatet, säger Christina Rydh, miljöingenjör vid Norrköping Vatten.

 

Får koll
- Certifieringen betyder att vi får koll på vad slammet innehåller, var det läggs och så vidare. Och det är mycket viktigt, inte minst mot bakgrund av den misstro som finns mot slam på en del håll.

 

-I dagsläget vet vi dock inte hur slammet kommer att användas, förutom på fodergrödor och vid biogas- och etanolproduktion. Om slam ska läggas ut på matgrödor är inte bestämt än, säger Lars Sjösvärd, Lantmännen.

 

En hel del slam har har under årtiondena spridits, främst på energigrödor. Bönderna har också fått slamgödsla exportprodukter som vete. Tidvis har Sverige dessutom importerat vete som sannolikt varit slamgödslat. Men på svenska matgrödor har slam varit förbjudet.

 

Öppet system
- Slammet kanske inte ens behövs för matgrödor. Och hur det blir med den saken, det beror på våra kunder, alltså kvarnarna och livsmedelsindustrin. De i sin tur påverkas ju av konsumenterna, tillägger Lars Sjösvärd.

 

Och mot eventuell tveksamhet från kunderna kan ställas Revaq-certifieringssystemet som ska ha fullt öppet för insyn från alla och som ska göra det möjligt för den som satar på slam att veta vad det verkligen innehållet. Slamgödsling kommer att kringgärdas av en rad villkor. Som hur tätt man kan gödsla och hur mycket. Konkurrens från utlandsmat påverkar också.

 

Billigare svensk mat kräver billigare produktion, och då är slam billigare än konstgödning.

 

Fakta Norrköpingsslammet
Norrköpingsslammet har hållit en riktigt bra kvalité, jämfört med många andra slam. Ändå har det också drabbats av bojkotter.

 

Normalt produceras upp mot 12 000 ton avloppsslam per år i Norrköping, i Slotthagenverket. Av det kommer man att i en första omgång kunna lägga ut cirka 5 000 ton. För att lägga ut mer krävs en större deponiplatta och det kostar pengar, eller möjlighet att lagra hos bönderna. Eller också får man värma slammet i omgångar för att hålla det fritt från salmonella så att det går fortare.

 

Slammet måste lagras i sex månader. Slam som inte kan läggas på åkermark tar Econova hand om för täckning av Herrebrotippen. Det menar en del är resursslöseri.

 

Allt slam i Östergötland har vid tidigare granskning godkänts för spridning, även på åkermark. Statens provningsanstalt står för Revaq-besiktningen, som blir "vassare" än tidigare granskning.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!