Nu byggs energins "tredje ben"

Ett robust energisystem bör ha flera ben Det tredje benet i elförsörjningen - den förnybara elproduktionen bör därför öka. Det skriver näringsminister Maud Olofsson (C) och Jonas Abrahamsson, vd för Eon, med anledning av att en utbyggnad av Händelöverket invigs i dag.

13 maj 2011 00:00

Sverige har höga ambitioner för klimat- och energipolitiken. Energiförsörjningen ska tryggas till konkurrenskraftiga villkor inom ramen för stränga klimatbestämmelser. Vi ser nu tydliga resultat av energi- och klimatpolitiken och vi kan konstatera att utvecklingen inom det förnybara har gått mycket snabbt. Vindkraft och kraftvärme expanderar ständigt och det byggs för fullt.

I dag är Sverige ett av de länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Vi har visat att det går att skapa förutsättningar för nya jobb och ökad konkurrenskraft, samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö och hejda klimatförändringarna.

En trygg och säker elförsörjning vilar på tre
ben - kärnkraft, vattenkraft och förnybart. Målet är att till år 2020 komma upp i 25 TWh från det "tredje benet" det vill säga förnybar produktion.

Vi lever med konsekvenserna av ett beroende av bara två kraftslag; vattenkraft och kärnkraft. Ett robust energisystem bör ha flera ben

Det tredje benet i elförsörjningen - den förnybara elproduktionen bör därför öka. Sverige har särskilt goda förutsättningar att ha en hög produktionen av el och värme i biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk.

För drygt fyra år sedan befann vi oss i Kalmar och talade om satsningar på kraftvärme. Då satte Eon upp målet att bygga tre biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk inom loppet av tre år. Mot bakgrund av de långa ledtiderna, de svåra tillståndsprocesserna och de höga investeringskostnaderna inom energisektorn var det en ambitiös målsättning. Men i dag kan vi konstatera att vi är framme vid målet.

Tack vare de investeringar i nya kraftvärmeverk som genomförs kommer reduktionen av koldioxid att minska med flera hundratusen ton per år. Denna positiva utveckling har underlättats av den politiska överenskommelse om energipolitiken som gjordes 2009. Kraftvärmeanläggningen Moskogen i Kalmar producerar
i dag förnybar el motsvarande en tredjedel av Kalmars elbehov. I Örebro byggs ett nytt kraftvärmeverk där biobränslet hämtas från regionens skogsbruk och skogsindustri. När denna nya kraftvärmeanläggning tas i drift i slutet av 2012, kommer utsläppen av koldioxid att minska med 84 000 årston.

I dag invigs en utbyggnad av Händelöverket här i Norrköping, ett viktigt steg som kommer att ta kommunen närmare ambitionen om en mer klimatsmart energiförsörjning i harmoni med nationella klimat- och miljömål. I Händelöverket används ny teknik som gör förbränningen jämnare och mer effektiv med mycket hög miljöprestanda.

Nära 90 procent av energin i bränslet kommer till nytta. I och med denna investering öppnas dessutom möjligheten att låta fjärrvärme från verket komma även Söderköping till godo. Därför är satsningen epokgörande - ett litet steg mot att skapa regionala fjärrvärmenät i Sverige till gagn för effektivitet och fortsatta framgångar för fjärrvärmen.

Händelöverket är också en viktig investering för Norrköping genom att anläggningen bidrar till att stärka ett integrerat energikluster på Händelö med bland annat kraftvärme, etanolproduktion och biogas. Såväl riksdagen som EU har antagit bindande mål om hur stor andel av energiförbrukningen som skall komma från förnybar energi. Detta är mer än fagra löften - målen förpliktigar. Sveriges och Europas största utmaning inom energiområdet är försörjningstrygghet, klimathänsyn och konkurrenskraft.

Sverige är inte Europas största land - men det hindrar inte att vi föregår med gott exempel och stakar ut vägen. Maud Olofsson (C)

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
näringsminister, Jonas Abrahamsson, vd Eon Sverige AB;