Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Vikariat och möjlighet till A-kassa tillräckligt för uppehållstillstånd

Norrköping BN ansökte i november 2017 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till CB som är bosatt här. Migrationsverket beslutade den 13 april 2018 att avslå hennes ansökan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Relationen mellan BN och CB framstår som seriös och är därmed av ett sådant slag att hon får beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716), förutsatt att CB uppfyller försörjningskravet i 9 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). CB uppfyller försörjningskravets del om att förfoga över en bostad av skälig standard och lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Han har även genom en tidsbegränsad anställning till och med den 3 juni 2018 lön som för tillfället uppfyller försörjningskravet. Vid en framåtsyftande bedömning är det dock inte visat att försörjningsmedlen även fortsättningsvis kommer att vara stabila och regelbundna.

Migrationsöverdomstolen anförde.

Huvudfrågan i målet är om en anknytningsperson som haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare och som härutöver är medlem i en arbetslöshetskassa kan anses uppfylla försörjningskravet. Det är ostridigt att förhållandet mellan BN och CB är seriöst och av ett sådant slag att BN kan beviljas uppehållstillstånd om CB uppfyller försörjningskravet. Den lön som CB för närvarande har är i sig tillräcklig för att försörja honom och BN.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen dels ska kunna försörja sig själv och den anhörige utlänningen, dels ha en bostad av en tillräcklig storlek och standard. Det framgår inte av förarbeten eller praxis vilken varaktighet som försörjningsförmågan bör ha för att försörjningskravet ska vara uppfyllt.

Migrationsöverdomstolen har gällande bostadskravet uttalat att det ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen faktiskt förfogar över en bostad under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver (MIG 2011:16).

Enligt Migrationsöverdomstolen finns det även skäl att ställa motsvarande krav på varaktigheten gällande försörjningsförmågan. Det innebär att kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen har en tillräckligt stor arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha sådan inkomst i vart fall under ett år framöver. Detta överensstämmer även med det synsätt som EU-domstolen har gett uttryck för i Chakroun.

Det är ostridigt att CB uppfyller bostadskravet. BN får därmed beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB om han uppfyller kravet på att kunna försörja dem båda och det inte finns några särskilda skäl som talar mot att tillstånd ges. CB ska då efter avdrag för bl.a. skatt och boendekostnad ha en inkomst som uppgår till minst förbehållsbeloppet för utmätning. CB:s boendekostnad får anses utgöra hälften av hyran eftersom han delar bostaden med sin mor. CB:s nuvarande anställning gäller till och med september 2019. Av utredningen i målet framgår att han kontinuerligt har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare sedan juni 2016. Han har tidigare fått en ny tidsbegränsad anställning i samband med att den föregående har löpt ut. Det finns inte något som talar emot att han fortsatt, precis som hittills, kommer att erbjudas nya anställningar hos sin arbetsgivare med samma lönevillkor, i vart fall för en tid framöver. CB har vidare varit medlem i en arbetslöshetskassa i mer än 12 månader och det har inte kommit fram annat än att han därmed vid en eventuell arbetslöshet har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Det finns alltså i nuläget inget som tyder på att hans arbetsrelaterade inkomst kommer att försämras på ett avgörande sätt. Mot denna bakgrund framstår det sammantaget vid den konkreta och individuella prövning som måste göras, som sannolikt att CB kommer att ha tillräckliga arbetsrelaterade inkomster under i vart fall ett år framöver. Försörjningskravet är därmed uppfyllt i sin helhet. Det har i övrigt inte kommit fram några särskilda skäl mot att bevilja BN uppehållstillstånd. Det innebär att samtliga förutsättningar för att bevilja henne uppehållstillstånd på grund av anknytning till CB enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen är uppfyllda.

Uppehållstillståndet ska enligt 5 kap. 8 § första stycket utlänningslagen vara tidsbegränsat eftersom paret inte har sammanbott utomlands och det inte på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Tiden för uppehållstillståndet bestäms till och med den 7 juni 2021 då giltigheten av BN:s pass går ut. Hon ska även i enlighet med 6 kap. 3 § utlänningslagen beviljas arbetstillstånd för samma tid. Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och beviljar BN tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd till och med den 7 juni 2021.

Fängelse för kvinna som dödat sin man

Norrköping
En kvinna i 70-årsåldern dömdes av Uddevalla tingsrätt för dråp till fängelse i två år. Hovrätten för Västra Sverige dömer också kvinnan för dråp, men skärper fängelsestraffet. Hon döms till fängelse i fyra år.

Kvinnan dödade sin man genom att skära honom med en kniv i handleden. Hon försökte sedan ta livet av sig själv på samma sätt. Hon har berättat att hon och maken hade planerat att ta sina liv ihop.

Tingsrättens dom överklagades av åklagaren som ville att kvinnan skulle dömas för mord och att fängelsestraffet skulle skärpas. Hovrätten anser liksom tingsrätten att det finns förmildrande omständigheter som medför att kvinnan ska dömas för dråp och inte mord. Domstolen tar bland annat hänsyn till att kvinnan berättat att hon uppfattade det som att hon uppfyllde mannens verkliga vilja att avsluta hans liv på det sätt som hon gjorde. Situationen skiljer sig dock från klara fall av så kallade barmhärtighetsmord när en svårt sjuk person på ett klart och tydligt sätt ber en nära anhörig om hjälp att få dö.

Straffskalan för dråp är fängelse mellan sex och tio år. I undantagsfall kan domstolen döma till ett lindrigare straff. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att omständigheterna vid brottet är så förmildrande att det av den anledningen finns skäl att understiga minimistraffet. Skälet till det är att utredningen visar att det är tveksamt om mannen var i ett sådant hälsotillstånd att han kunde fatta ett väl övervägt beslut i en så grundläggande fråga som att han önskade avsluta sitt liv. Däremot tar hovrätten precis som tingsrätten hänsyn till kvinnans höga ålder. Hovrätten bestämmer av den anledningen fängelsestraffets längd till fängelse i fyra år i stället för minimistraffet sex års fängelse.

Återkallar taxiförarlegitimation efter misshandel

Norrköping
Transportstyrelsen återkallade en taxiförares legitimation efter att denne dömts för misshandel av en minderårig passagerare som betett sig stökigt under färd. Förvaltningsrätten ändrade Transportstyrelsens beslut och ansåg att det var tillräckligt ingripande att meddela varning. Kammarrätten gör en annan bedömning och anser att taxiförarlegitimationen ska återkallas. En ledamot är skiljaktig och anser att varning är en tillräckligt ingripande åtgärd.

En taxiförarlegitimation ska enligt taxitrafiklagen (2012:211) återkallas om innehavaren genom brottslig gärning, eller andra missförhållanden, visat sig olämplig som taxiförare. Om missförhållandena inte är så allvarliga får istället varning meddelas. Frågan i målet var om taxiföraren, som i övrigt haft ett långt och klanderfritt innehav, skulle anses olämplig på grund av det aktuella brottet och om återkallelse därför skulle ske.

Läkarstudent får fortsätta studera

Norrköping
Lunds universitet har överklagat ett beslut från Högskolans avskiljandenämnd som gäller om en student kan avskiljas från sin pågående läkarutbildning efter att av ha dömts till två års fängelse för våldtäkt. Förvaltningsrätten bedömer inte att den studerande utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, vilket enligt lagen är en nödvändig förutsättning.

Målet gäller en läkarstudent som av tingsrätten dömts till två års fängelse för våldtäkt. Att en student har dömts för allvarlig brottslighet är i sig inte tillräckligt för att avskiljas från studierna. Till skillnad från Högskolans avskiljandenämnd gör förvaltningsrätten bedömningen att det inte krävs en lagakraftvunnen dom från allmän domstol för att vid prövningen utgå ifrån att studenten ifråga har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Detta innebär att domstolen gått vidare och gjort en riskvärdering.

Vid denna riskvärdering konstateras att det inte framkommit något som objektivt talar för att den studerande utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, vilket enligt lagtextens ordalydelse utgör en nödvändig förutsättning för att kunna avskiljas från utbildningen.

Bostadskooperationen HSB får inget mångmiljonskadestånd

Norrköping Bostadskooperationen HSB hade fått skattetillägg på närmare 76 miljoner kronor i kölvattnet efter en fastighetstransaktion som i praktiken innebar ett skatteundandragande. Naturligtvis ska ju inte en bostadskooperation vara i gråzonen för att undandra beskattning och i detta fall hade dessutom en advokat bedömt risken för skattetillägg som ”liten”. HSB var missnöjda och ville att advokaten skulle betala skadan och du väljer HSB en liten advokatbyrå som ska fajtas mot en av sveriges största advokatbyråer där advokaten arbetade som naturligvis som sitt ombud väljer sveriges främsta advokater till sitt försvar. Hur slutar tvisten?

Som grund för talan anförde HSB och Sundsfastigheter i huvudsak att Setterwalls haft i uppdrag att lämna HSB råd i det uttalade syftet att så långt som möjligt undvika risken för skattetillägg samt att advokaten vid utförandet av uppdraget lämnat felaktig information i följande avseenden.

• Att de skrivelser som HSB gett in till Skatteverket hade utlöst verkets utredningsskyldighet.

• Att fastighetsbolagen vid tidpunkten inte hade kunnat minska risken for skattetillägg genom att lämna ytterligare uppgifter till Skatteverket.

• Att de av fastighetsbolagen ingivna skrivelserna hade varit tillräckliga för att fastighetsbolagen skulle anses ha lämnat en frivillig rättelse alternativt ett öppet yrkande som kunde jämställas med frivillig rättelse. 20.

Hovrätten anförde.

Hovrätten har kommit tram till att advokatens uppdrag varit att lämna HSB och Sundsfastigheter råd i det uttalade syftet att så långt som möjligt undvika risken for skattetillägg samt att advokaten agerat vårdslöst vid utförandet av detta uppdrag. Vidare har hovrätten bedömt att det funnits adekvat kausalitet mellan vårdslösheten och den skada som Sundsfastigheter drabbats av genom de aktuella skattetilläggen. Hovrätten har mot denna bakgrund bifallit Sundsfastigheters skadeståndsyrkande. Eftersom Sundsfastigheter fått framgång med sin talan har hovrätten bedömt att HSB inte åsamkats någon skada. Hovrätten har därför funnit att HSB:s skadeståndsyrkande ska ogillas.

HD anförde senare.

Ett sätt att beakta risken i en vidtagen transaktion är att ställa den i relation till advokatens aktsamhet. Av rättspraxis framgår att domstolarna i en helhetsbedömning av omständigheterna har beaktat att uppdragsgivaren, inte varit omedveten om att förfarandet innebar vissa risker (jfr "Bankens skatterådgivning" s. 607). Vidare har i rättspraxis beaktats att uppdragsgivaren varit medveten om de särskilda risker som ett förfarande innebar (jfr "Bergs fondkommission" NJA 1995 s. 693 om handel med indexoptioner). Av rättspraxis kan alltså den slutsatsen dras att uppdragsgivarens medvetenhet om sitt eget risktagande ska beaktas vid bedömningen av rådgivarens aktsamhet.

Ytterligare en aspekt av uppdragsgivarens tidigare risktagande är att det många gånger kan vara mindre lämpligt att möjliggöra för uppdragsgivaren att övervältra ansvaret för en risk som uppkommit till följd av agerandet på en senare anlitad rådgivare som fått i uppdrag att skademinimera. Även den aspekten bör ges genomslag vid aktsamhetsbedömningen.

Utgångspunkten är att den skadelidande har bevisskyldigheten för de påstådda faktiska omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen av oaktsamheten. Emellertid kan det för en i bedömningen ingående omständighet ha utvecklats särskilda bevisregler. Så är fallet t.ex. med frågan om vilket innehåll ett avtal har, där det inom den allmänna avtalsrätten har utvecklats särskilda regler. Vidare anses den part som påstår att motparten varit medveten om en risk ha bevisskyldighet för att sådan medvetenhet föreligger. Detsamma torde gälla påståenden om att motparten har haft viss kunskap om faktiska förhållanden.

Utredningen visar att HSB:s företrädare, bl.a. efter vad som anförts av Ernst & Young vid revisionen, var medvetna om att ett yrkande om ändrad beskattning eller i vart fall ett öppet yrkande var det säkraste sättet att undvika skattetillägg. Det måste vägas in i bedömningen också att Sören Brekell blev inkopplad på ärendet i ett skede när det redan var klart att de lämnade deklarationerna innehöll oriktiga uppgifter och att en utgångspunkt för rådgivningen var att risken för skattetillägg skulle minimeras utan att HSB och fastighetsbolagen behövde yrka att bli beskattade för vinsten av fastighetsförsäljningarna.

Advokatens rådgivningsuppdrag omgavs av ganska snäva gränser och avsåg alltså att i efterhand avvärja vissa risker som uppstått genom den ursprungliga transaktionen. HSB;s tidigare risktagande och dess företrädares medvetenhet om riskerna med att i situationen efter förhandsbeskedet i Cypernmålet inte öppet yrka upptaxering är omständigheter som ska vägas in vid bedömningen av om advokaten har varit oaktsam.

Vid en samlad bedömning är omständigheterna i målet inte sådana att advokaten vid sin rådgivning kan anses ha varit oaktsam.  

 

Härvan kring Östersunds FK

Norrköping
Ångermanlands tingsrätt har igår dömt de tre åtalade personerna till fängelsestraff. En person döms för bl.a. grov trolöshet mot huvudman och grovt bokföringsbrott till fängelse 3 år. En döms bl.a. för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grova bokförings-brott till fängelse 2 år och 6 månader. En tredje person döms för bl. a. grov trolöshet mot huvudman till fängelse 2 år.

Tingsrätten gör bedömningen att de fakturor åtalet avser till största delen omfattar arbete som inte utförts. Bedömningen grundas på att de åtalade kommit överens om en brottsplan och att en av dem styrt hur olika fakturor skulle utformas och skickas. Utredningen visar bl. a. att det fakturerande bolaget inte hade tillräckligt med personal för att utföra arbete i den omfattning fakturorna angav och inte heller tillräcklig tillgång till drivmedel. Åtalet ogillas beträffande vissa fakturor som inte attesterats av åtalad person. Brotten är också preskriberade avseende några fakturor.

Bokföringsbrotten är en följd av brottsligheten ovan. En av de åtalade döms för grovt skattebrott som inte har något samband med övrig brottslighet. Den personen åläggs också skattetillägg.

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att brottsligheten varit planerad och avser stora belopp samt innebär missbruk av en förtroendeställning. Beträffande två åtalade tas hänsyn till att de fått sluta sin anställning till följd av brotten.

De åtalade döms att solidariskt betala skadestånd för ekonomisk skada till två målsägande med 9,2 resp. 4,4 mkr. Skadeståndsyrkandet för utredningskostnader ogillas. Tingsrätten ogillar också yrkandena om förverkande av utbyte av brott med hänsyn till skadeståndsskyldigheten. Kvarstaden hävs.

Två av de åtalade får näringsförbud under 5 år och ett bolag döms till företagsbot om 500 000 kr.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar