Logga in
Logga ut
Arvsynden Anders Bockgård (LPo) Anders Bockgård (LPo)
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

"Tyst överenskommelse" tillräckligt för dold samäganderätt till fd sambos fastighet

Norrköping Maria och Ulf har levt i ett samboförhållande.

De köpte år 2005 fastigheten. Där fanns bland annat två bostadshus med olika adresser. De bosatte sig i bostadshuset. Han är näringsidkare och äger en hyresfastighet. Inför fastighetsköpet hade han och Maria fått rådet att utelämna honom som formell köpare. Rådgivaren, tillika säljarens make, hade själv varit näringsidkare men hamnat på obestånd vilket riskerat hans och hustruns bostadshus. Denne ville skydda dem från ett liknande scenario. De lydde rådet, och endast Maria kom att upptas som formell köpare av fastigheten. Paret bodde i huset i sju år. De separerade år 2012. Maria stannade i huset medan han flyttade till det andra huset. De bor fortfarande kvar i husen och har idag ingått nya förhållanden.

Tingsrätten anförde.

Sammantaget finner tingsrätten att omständigheterna vid köpet har varit sådana att det får anses ha funnits en tyst överenskommelse om gemensamt ägande. Vad Maria anfört om parternas agerande efter separationen är inte tillräckligt för att motbevisa påståendet om dold samäganderätt. 

Hovrättens bedömning.

Eftersom fastigheten har köpts för gemensamt bruk och i syfte att fungera som parternas gemensamma bostad och då Ulf bidragit till köpet får det i enlighet med praxis och som tingsrätten anfört, presumeras att avsikten var att fastigheten skulle ägas gemensamt. Det ankommer på Maria att med sin bevisning bryta den presumtionen. Hovrätten instämmer i tingsrättens värdering av Marias bevis med följande tillägg. NN har under ed berättat att Ulf till honom vid flera tillfällen ska ha sagt att han inte ägde något på fastigheten och att han av den anledningen inte ville lägga ned några pengar på gården. Uppgifterna från NN ska beaktas med viss försiktighet då han numera är Marias sambo. Dessutom är de uppgifter som Ulf ska ha lämnat till NN uttalade i tiden efter parternas separation. NN:s uppgifter ger därför endast ett mycket svagt stöd för Marias påstående om hur avsiktsförhållandet såg ut vid köpet.

Som tingsrätten redovisat har Ulf åberopat bevisning som med viss styrka talar för att parterna vid tidpunkten för fastighetsförvärvet var överens om ett gemensamt ägande. Detta gäller inte minst vittnesuppgifterna från NN2 och NN3. Maria har i hovrätten framhållit att den konflikt som finns mellan NN2 och NN3 å den ena sidan och Marias far K å den andra, minskar bevisvärdet av deras utsagor. Även med beaktande av denna konflikt utgör vittnesmålen enligt hovrättens mening ett relativt starkt stöd för att parterna faktiskt var överens om ett gemensamt ägande. Ulfs bevisning i denna del är inte så stark att en sådan partsavsikt kan anses styrkt, men hans motbevisning ökar kravet på den bevisning som Maria måste prestera för att bryta presumtionen om gemensamt ägande.

Sammantaget finner hovrätten, i likhet med tingsrätten, att Maria inte förmått bryta presumtionen om gemensamt ägande. Tingsrättens dom ska därför fastställas.

Kommentar: För att dold samäganderätt ska föreligga krävs att tre kumulativa kriterier är uppfyllda:

1) en egendom är förvärvad i ena sambons eller makens namn för det gemensamma bruket,

2) den andra sambon eller maken har bidragit ekonomiskt vid förvärvet samt

3) att det ekonomiska bidraget har syftat till en önskan om att bli delägare och den förvärvande sambon eller maken har insett denna önskan.

Högskoleprovsmålet

Norrköping Tingsrätten har idag i dag dömt de tre huvudåtalade till fängelse mellan tre år och sex månader och sex års fängelse för bl.a. medhjälp till osann försäkran, grovt brott, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. En person till har dömts till fängelse i ett år och sex månader för medhjälp till osann försäkran, grovt brott. Ytterligare fem personer har dömts för olika former av brott med anknytning till verksamheten. Deras påföljder har bestämts till villkorlig dom och böter

Tingsrätten har vidare kommit fram till att samtliga åtalade för fusk under provet ska dömas. Påföljden för dessa har bestämts till villkorlig dom och böter.

Verksamheten har omsatt mångmiljonbelopp årligen och har pågått mellan 2015-2018. Ett stort antal personer har betalat betydande summor för att få höga resultat som gjort det möjligt att ta sig in på utbildningar de annars inte kommit in på.

Tingsrätten har ansett att fusket har varit mycket allvarligt och ett angrepp på hela antagningssystemet till universitet och högskolor. Därutöver har fusket drabbat ett okänt antal personer som inte kommit in på utbildningar där istället fuskarna gått före.

Kommentar: relationen mellan vinsten för fusket jämfört med påföljden; är det någon som tror på påföljdens preventiva effekt? 

Nya testamente upphävde inte hennes första testamente

Norrköping Mamman hade upprättat två olika testamenten. Frågan uppkom om det första testamentet skulle anses återkallat genom det andra testamentet.

Sakförhållanden

S gifte sig år 1966 med M.

M hade då dottern C sedan ett tidigare forhållande.

C kom att växa upp med S och M. I familjen kom även en dotter som S och M fick tillsammans år 1967 att ingå.

År 1975 ansökte S och M gemensamt om äktenskapsskillnad varvid tingsrätten forordnade att äktenskapsskillnaden skulle foregås av betänketid. Målet kom sedan att avskrivas i juni 1976 av det skälet att ingen av parterna hade fullföljt äktenskapsskilhiadsansökan inom ett år från betänketidens början.

År 1984 ansökte S och M på nytt om äktenskapsskillnad. Även det målet kom dock att skrivas av på grund av utebliven fullföljd. År 1985 erhöll M och hennes bror B - fastigheten XXX (en fritidsfastighet belägen i Munga utanför Västerås) i gåva av deras far M och enligt vad som föreskrevs i gåvobrevet skulle Ms hälft av fastigheten utgöra hennes enskilda egendom.

År 1987 avled Ss och Ms gemensamma dotter.

Den 15 april 1999 upprättade M ett testamente ("testamente l") i vilket hon förordnade att att hennes kvarlåtenskap med full äganderätt skulle tillfalla C. År 2000 köpte M av brodern B dennes hälft av fritidsfastigheten i Munga till följd varav M därefter kom att vara ägare av hela fritidsfastigheten. Senare under år 2000, i december, förvärvade M en bostadsrättslägenhet på Ringduvegatan i Västerås.

Den 22 oktober 2001 upprättade M ytterligate ett testamente ("testamente 2") och i det testamentet förordnade hon att. fastigheten XXX (fritidsfastigheten i Munga) med full äganderätt skulle tillfalla C. Den 1 december 2001 upprättade S och M ett äktenskapsförord enligt vilket den hälft av fritidsfastigheten i Munga som M hade förvärvat av brodern skulle vara hennes enskilda egendom.

Den 6 januari 2016 avled M.

Hovrätten anförde

Återkallelse av testamente kan ske i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testator förstör testomenthandlingen eller annars otvetydigt tillkännager att förordnandet inte längre ger uttryck för hans eller hennes yttersta vilja (se 10 kap. 5 § ärvdabalken).

En återkallelse av ett testamente kan således ske helt formlöst. Huvudsaken är att testator på ett tydligt sätt gett till känna att det tidigare förordnandet inte längre ska gälla. Om sådant tillkännagivande - skriftligt eller muntligt - saknas och den avlidne har efterlämnat flera testamenten uppstår frågan om testator avsett att genom det senare testamentet återkalla det tidigare. Överensstämmer innehållet i testamentena med varandra är utgångspunkten att det senare testamentet uteslutande är avsett att bekräfta det förra. Överensstämmer testamentena endast i vissa delar med varandra har situationen i praxis tolkats så att det tidigare testamentet anses återkallat i de delar förordnandena är oförenliga med varandra (se t.ex. NJA 1930 s. 78 och NJA 1944 s. 78)

När det gäller de av M upprättade testamentena finns det ingenting i det sist upprättade testamentets ordalydelse som tyder på att hon avsett att återkalla det första testamentet. Båda testamentena innehåller endast förordnaden till Chatrine Lundgren - i det första som universell testamentstagare och i det andra som legatarie - och det är möjligt att fullt ut samtidigt verkställa båda testamentena. Innehållet i testamentena kan därför inte anses direkt oförenliga.

S har som enda bevisning till stöd för sin talan åberopat förhör med sig själv och därvid uppgett att Ms ville att C endast skulle få fastigheten XXX och att han skulle få resten av kvarlåtenskapen och "sitta i orubbat bo". Ss uppgifter motsägs emellertid av vad C har uppgett och hennes uppgifter far dessutom i viss mån stöd av vad vittnet B har berättat.

Det som framkommit om Ms ekonomiska och personliga forhållanden ger enligt hovrättens mening inte heller något stöd åt Ss talan. Tvärtom talar flera omständigheter for att det andra testamentet ska ses som en precisering av eller ett tillägg till det första. För denna tolkning talar det förhållandet att M valt att behålla det första testamentet och - vilket framkommit i förhöret med C - förvarat det tillsammans med det andra testamentet. Även den omständigheten att M i det andra testamentet, till skillnad från det första testamentet, intagit ett förordnande om sekundosuccession och att den aktuella egendomen ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom talar för att det andra testamentet närmast är en precisering av det första.

Det sagda innebär att S inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Han har således inte förmått visa Ms avsikt med att upprätta det andra testamentet var att återkalla det första testamentet och att inskränka Cs rätt till kvarlåtenskapen. Hans talan ska därför ogillas.

Rätt till bidrag i polygamt äktenskap

Norrköping En kvinna är ensam folkbokförd tillsammans med sina barn i en lägenhet. Hon är registrerad som gift med barnens pappa, som samtidigt är folkbokförd som gift och boende tillsammans med en annan kvinna. Kammarrätten har nekat kvinnan bostadsbidrag som ensamstående eftersom hon inte har visat att hon inte bor med sin man.

En kvinna bor tillsammans med sina barn i en egen lägenhet. Hennes man bor på en annan adress tillsammans med sin andra fru. Kvinnan ansökte om och beviljades bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade beslutet och förvaltningsrätten nekade kvinnan bostadsbidrag då hon som gift inte ansågs ha rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Allmänna ombudet har överklagat domen och yrkat att kvinnan ska få rätt till bostadsbidrag som ensamstående.

Kammarrätten konstaterar att myndigheter i allmänhet bör kunna godta uppgifter i folkbokföringsregistret, också när det är fråga om registrerade polygama äktenskap. Vilka rättsverkningar ett registrerat äktenskap får beror på omständigheterna i det enskilda fallet och på den lag som ska tillämpas.

Enligt socialförsäkringsbalken gäller att gifta personer som bor tillsammans ska ansöka om bostadsbidrag gemensamt, om det inte finns särskilda skäl för att ansökan görs av den ena maken.

Gifta personer anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag visar något annat. Omständigheten att två makar i ett polygamt äktenskap inte är folkbokförda tillsammans innebär inte automatiskt att de inte ska anses bo tillsammans.

Eftersom kvinnan inte har visat att hon inte bor tillsammans med sin man och då det inte heller framkommit särskilda skäl för att hon ska få ansöka om bostadsbidrag ensam finner kammarrätten att hon inte har rätt att ansöka om bostadsbidrag ensam.

Våldtäkt efter svensexa

Norrköping Åklagaren har yrkat att M ska dömas för våldtäkt enligt följande gärningsbeskrivning.

M har genomfört ett samalg med NN som inte deltog frivilligt. Det hände den 22 juli 2018 på Scandic Anglais, Humlegårdsgatan23, Stockholm, Stockholms stad. M begick gärningen med uppsåt Lagrum: 6 kap. l § första stycket brottsbalken.

Den 22 juli 2018 var M och vänner i Stockholm för hans svensexa. På kvällen träffade de Sekretess A och hennes kamrat L på nattklubben Golden hits. M ombads senare på kvällen av en vakt att lämna nattklubben på grund av sin berusningsgrad och gick då tillbaka till sitt hotell Scandic Anglais där sällskapet hade hyrt en svit. Även P (en kompis) ombads senare av vakter att lämna klubben och gick till hotellet. Senare på natten anslöt Sekretess A, L och övriga i svensexan till hotellsviten för en efterfest De satt inledningsvis ute på en terrass -som låg-i anslutning till svitens vardagsrum. L och M gick och köpte folköl och när de kom tillbaka gick sällskapet in i vardagsummet och lekte "jag har aldrig". Därefter somnade deltagarna i våningen.

Sekretess A låg ensam i bäddsoffan. Någon gång tidig morgon gick M fram till Sekretess A i bäddsoffan och "ett-kort" samlag mellan dem genomfördes. Samlaget avbröts av M som sedan gick och duschade. Sekretens A väckte därefter L och de lämnade en stund senare sviten efter att ha sagt hej då till M och P.

Tingsrätten dömde för våldtäkte till fängelse i två år och hovrätten som fastställde tingsrättens dom anförde.

Med hänsyn till de avvisade försöken till sexuellt umgänge som föregått samlaget, att samlaget skett på ett överrumplande sätt och att frivillighet inte kommit till uttryck genom ord eller handling på annat sätt, måste M ha insett att det fanns en mycket hög risk för att Sekretess A inte deltog frivilligt i samlaget. Han genomförde trots detta, och utan att förvissa sig om att hon verkligen ville, ändå ett kortare samlag med henne. Det finns inget som talar emot att M var likgiltig för om Sekretess A inte deltog frivilligt. Uppsåt till våldtäkt föreligger därför. M har därmed gjort sig skyldig till våldtäkt som inte är att anse som mindre grov. Tingsrättens dom i skulddelen ska därför inte ändras.

Använde dotter som "brottsverktyg"

Norrköping A åtalades vid tingsrätten för stöld enligt följande gärningsbeskrivning:

A har, tillsammans och i samförstånd med minderårig, olovligen tagit varor till ett sammanlagt värde av 941 kr som tillhörde Lidl. Det hände den 10 april 2017 på Lidl, Spångatan 11, Malmö stad. Tillgreppet innebar skada. Gärningen bör bedömas som stöld på grund av den försvårande omständigheten att A använt sin minderåriga dotter som brottsverktyg. A lade varorna i en medhavd väska och förmådde därefter sin dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. A begick gärningen med uppsåt att stjäla.

Tingsrätten dömde för snatteri medan hovrätten dömde för stöld anförde.

A har lagt varor till ett värde av 941 kr i en medhavd väska och därefter förmått sin 11-åriga dotter att lämna butiken med väskan utan att betala för varorna. Att utnyttja sitt barns ungdom eller beroendeställning för att förmå barnet att medverka vid brott kan vara en försvårande omständighet vid bedömningen av ett brotts straffvärde. Hovrätten anser att ett sådant förfarande också kan få betydelse när det gäller om brottet ska bedömas som ringa eller inte. Hovrätten finner att tillvägagångssättet i det här fallet får anses vara en sådan försvårande omständighet som sammantaget med det tillgripnas värde medför att gärningen bör bedömas som stöld.

 

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Gillar: kreativitet, måttfullhet och juridisk visdom.

Juridikens uppgifter: att styra samhällsutvecklingen, att fördela gåvor och bördor, att säkra förväntningar, att lösa konflikter och att markera värderingar. Det åvilar juristen ett särskilt ansvar att på ett begripligt och övertygande sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall.
  • Mest lästa bloggar
Fotbollsbloggen

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se