Logga in
Mina BÄSTA julrecept för ett julbord i häl... Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Nya testamente upphävde inte hennes första testamente

Norrköping Mamman hade upprättat två olika testamenten. Frågan uppkom om det första testamentet skulle anses återkallat genom det andra testamentet.

Sakförhållanden

S gifte sig år 1966 med M.

M hade då dottern C sedan ett tidigare forhållande.

C kom att växa upp med S och M. I familjen kom även en dotter som S och M fick tillsammans år 1967 att ingå.

År 1975 ansökte S och M gemensamt om äktenskapsskillnad varvid tingsrätten forordnade att äktenskapsskillnaden skulle foregås av betänketid. Målet kom sedan att avskrivas i juni 1976 av det skälet att ingen av parterna hade fullföljt äktenskapsskilhiadsansökan inom ett år från betänketidens början.

År 1984 ansökte S och M på nytt om äktenskapsskillnad. Även det målet kom dock att skrivas av på grund av utebliven fullföljd. År 1985 erhöll M och hennes bror B - fastigheten XXX (en fritidsfastighet belägen i Munga utanför Västerås) i gåva av deras far M och enligt vad som föreskrevs i gåvobrevet skulle Ms hälft av fastigheten utgöra hennes enskilda egendom.

År 1987 avled Ss och Ms gemensamma dotter.

Den 15 april 1999 upprättade M ett testamente ("testamente l") i vilket hon förordnade att att hennes kvarlåtenskap med full äganderätt skulle tillfalla C. År 2000 köpte M av brodern B dennes hälft av fritidsfastigheten i Munga till följd varav M därefter kom att vara ägare av hela fritidsfastigheten. Senare under år 2000, i december, förvärvade M en bostadsrättslägenhet på Ringduvegatan i Västerås.

Den 22 oktober 2001 upprättade M ytterligate ett testamente ("testamente 2") och i det testamentet förordnade hon att. fastigheten XXX (fritidsfastigheten i Munga) med full äganderätt skulle tillfalla C. Den 1 december 2001 upprättade S och M ett äktenskapsförord enligt vilket den hälft av fritidsfastigheten i Munga som M hade förvärvat av brodern skulle vara hennes enskilda egendom.

Den 6 januari 2016 avled M.

Hovrätten anförde

Återkallelse av testamente kan ske i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testator förstör testomenthandlingen eller annars otvetydigt tillkännager att förordnandet inte längre ger uttryck för hans eller hennes yttersta vilja (se 10 kap. 5 § ärvdabalken).

En återkallelse av ett testamente kan således ske helt formlöst. Huvudsaken är att testator på ett tydligt sätt gett till känna att det tidigare förordnandet inte längre ska gälla. Om sådant tillkännagivande - skriftligt eller muntligt - saknas och den avlidne har efterlämnat flera testamenten uppstår frågan om testator avsett att genom det senare testamentet återkalla det tidigare. Överensstämmer innehållet i testamentena med varandra är utgångspunkten att det senare testamentet uteslutande är avsett att bekräfta det förra. Överensstämmer testamentena endast i vissa delar med varandra har situationen i praxis tolkats så att det tidigare testamentet anses återkallat i de delar förordnandena är oförenliga med varandra (se t.ex. NJA 1930 s. 78 och NJA 1944 s. 78)

När det gäller de av M upprättade testamentena finns det ingenting i det sist upprättade testamentets ordalydelse som tyder på att hon avsett att återkalla det första testamentet. Båda testamentena innehåller endast förordnaden till Chatrine Lundgren - i det första som universell testamentstagare och i det andra som legatarie - och det är möjligt att fullt ut samtidigt verkställa båda testamentena. Innehållet i testamentena kan därför inte anses direkt oförenliga.

S har som enda bevisning till stöd för sin talan åberopat förhör med sig själv och därvid uppgett att Ms ville att C endast skulle få fastigheten XXX och att han skulle få resten av kvarlåtenskapen och "sitta i orubbat bo". Ss uppgifter motsägs emellertid av vad C har uppgett och hennes uppgifter far dessutom i viss mån stöd av vad vittnet B har berättat.

Det som framkommit om Ms ekonomiska och personliga forhållanden ger enligt hovrättens mening inte heller något stöd åt Ss talan. Tvärtom talar flera omständigheter for att det andra testamentet ska ses som en precisering av eller ett tillägg till det första. För denna tolkning talar det förhållandet att M valt att behålla det första testamentet och - vilket framkommit i förhöret med C - förvarat det tillsammans med det andra testamentet. Även den omständigheten att M i det andra testamentet, till skillnad från det första testamentet, intagit ett förordnande om sekundosuccession och att den aktuella egendomen ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom talar för att det andra testamentet närmast är en precisering av det första.

Det sagda innebär att S inte kan anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Han har således inte förmått visa Ms avsikt med att upprätta det andra testamentet var att återkalla det första testamentet och att inskränka Cs rätt till kvarlåtenskapen. Hans talan ska därför ogillas.

Olaga integritetsintrång via Instagram

Norrköping Åklagaren har yrkat att  NN ska dömas för olaga integritetsintrång enligt följande gärningsbeskrivning.

NN har spridit en bild på Instagram utvisande AA i en mycket utsatt situation. NN har därigenom gjort intrång i AA:s privatliv. Det hände den 6 juni 2018 i Sundbyberg. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för AA. NN begick gärningen med uppsåt.

Tingsrätten och hovrätten fällde NN för Olaga integritetsintrång och dagsböter 40 om 50 kr.

Nu ska Högsta domstolen pröva frågan.

Skilaktig mening i hovrätten anförde.

Ansvar för olaga integritetskränkning enligt 4 kap. 6 § brottsbalken förutsätter att intrång skett i någon annans privatliv genom spridande av bild eller annan uppgift och att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada för den berörda personen. I bestämmelsen (punkterna 1-5) anges vilka fall som ska anses utgöra intrång i privatlivet. Aktuell i detta mål är punkten 4, som omfattar bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation.

I förarbetena till punkten 4 lämnas exempel på situationer som är avsedda att omfattas. Genomgående är de där lämnade exemplen enligt min mening väsentligt allvarligare än vad som är aktuellt i målet. Det anges att gemensamt för de fall som omfattas av punkten är att det skall var fråga om en situation där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbefinnande är allvarligt hotade. Det krävs således att intrånget i privatlivet är av ett visst kvalificerat slag.

Mot bakgrund av det ovanstående anser jag att publiceringen av en bild på målsäganden, synbarligen kraftigt berusad på en toalett, inte är så allvarlig att den faller in under det straffbara området. När det gäller kravet på att spridningen varit ägnad att medföra allvarlig skada bör bedömningen ske utifrån graden av kränkning med beaktande av spridningens omfattning och tiden för denna. Enligt min uppfattning är omständigheterna sådana att inte heller kravet på att spridningen ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada är uppfyllt. Jag vill till följd av detta ogilla åtalet.

Överröstad i fråga om ansvar är jag i övriga frågor ense med majoriteten.

Grovt förtal av journalist

Norrköping
Tingsrätten har i dag dömt en kvinna för grovt förtal av en manlig journalist. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 100 dagsböter. Kvinnan ska också betala skadestånd till mannen med sammanlagt 90 000 kr.

Kvinnan och mannen träffades 2006. Hon anmälde 2011 att hon blivit våldtagen av honom 2006. Förundersökning inleddes, men lades senare ned. Mellan oktober 2017 (i samband med metoo-uppropets genombrott) och augusti 2018 publicerade kvinnan flera inlägg om mannen på Instagram och Facebook. Inläggen fick mellan ca 2 000 och 37 000 ”gilla”-markeringar. Det är med anledning av dessa inlägg som kvinnan åtalades.

Tingsrätten konstaterar i domen att kvinnan i de aktuella inläggen pekar ut mannen som våldtäktsman och att hon därigenom lämnat uppgifter som är förtalsgrundande. Den som lämnat förtalsgrundande uppgifter ska ändå inte dömas för förtal, om det varit försvarligt att lämna uppgifterna.

Tingsrätten har kommit fram till att det inte varit försvarligt av kvinnan att peka ut mannen som våldtäktsman på det sätt hon gjort.

 

Aktsamhetsbedömningen för advokat

Norrköping
Högsta domstolen har tidigare avgjort frågor om en advokats skadeståndsansvar. Nyligen prövades ett mål om en advokat varit oaktsam vid sin processföring. Nu följer domstolen upp det avgörandet med ytterligare ett mål. Detta rör främst frågan om hur aktsamhetsbedömningen ska gå till när en advokat lämnat rådgivning i skattefrågor.

En företagsgrupp genomförde s.k. paketering av fastigheter för försäljning till utomstående. Ett liknande förfarande underkändes sedan av Skatterättsnämnden i förhållande till en annan part. I det läget anlitade företagsgruppen en advokat på en advokatbyrå för att lämna juridiska råd i den uppkomna situationen. Advokatbyrån krävdes senare på skadestånd för felaktig rådgivning. I Högsta domstolen var huvudfrågan om rådgivningen varit oaktsam.

Högsta domstolen konstaterar till en början att en advokat i sin verksamhet ska utföra de uppdrag som anförtrotts henne eller honom redbart och nitiskt och iaktta god advokatsed. Dessa riktlinjer för fackmässighet bildar utgångspunkt för den aktsamhet som en advokat bör visa.

För att närmare avgränsa de förpliktelser som advokaten har i förhållande till klienten är uppdragsavtalet av central betydelse. Om inget sägs om uppdragets omfattning ligger det enligt Högsta domstolen nära till hands att tolka ett givet uppdrag som att det omfattar vad som typiskt sett kan förväntas av en advokat vid den aktuella sortens rådgivning. I det aktuella fallet kom Högsta domstolen fram till att uppdraget gällde att ge råd hur risken för skattetillägg kunde undvikas utan att företagen skulle behöva yrka beskattning av vinsten från fastighetsförsäljningarna. Aktsamhetsbedömningen skulle alltså utgå från detta mer begränsade uppdrag.

Enligt Högsta domstolen är det fråga om en sedvanlig aktsamhetsbedömning. En rad skilda omständigheter ska beaktas. Bedömningen ska inte ta sikte på i vilken utsträckning som advokatens uttalande i en rättsfråga står sig vid en senare prövning. I stället ska den inriktas främst på den metod som advokaten har använt sig av och om hans eller hennes bedömningar utgör en fackmässig undersökning av rättsläget som det framstod vid tiden för rådgivningen. Är rättsläget oklart får det betydelse om advokaten har presenterat rättsläget, med välgrundade påpekanden om eventuella osäkerheter, på ett rättvisande sätt för klienten.

Vid en samlad bedömning anser Högsta domstolen att omständigheterna i målet – där domstolen bl.a. beaktar de reservationer advokaten gjort och att uppdraget bestod i att i efterhand avvärja vissa risker som uppstått genom den ursprungliga transaktionen – inte är sådana att advokaten vid sin rådgivning kan anses ha varit oaktsam.

20 minuter per dag hjälp med sminkning.

Norrköping Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att behov av hjälp med sminkning inte ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

En person som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med s.k. grundläggande behov kan från kommunen få biträde av en personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Om detta hjälpbehov uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan har denne rätt till statlig assistansersättning.

Alla behov som kan anses viktiga för en person utgör inte grundläggande behov, utan dessa behov är uttömmande angivna i lagstiftningen (9 a § LSS). Till grundläggande behov räknas t.ex. hjälp med måltider, att klä av och på sig och hjälp med den personliga hygienen.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen gällde frågan om sminkning ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

För att den försäkrade skulle anses ha behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i en omfattning som översteg i genomsnitt 20 timmar i veckan, och således ha rätt till assistansersättning, krävdes att hennes behov av hjälp med sminkning rymdes inom det grundläggande behovet personlig hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att den närmare innebörden av begreppet personlig hygien inte har behandlats eller närmare kommenterats i förarbetena. Begreppet har därför inte givits något specifikt innehåll i detta sammanhang.

Den normalspråkliga innebörden av begreppet hygien är att det avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade vidare att det inte finns något uttalande i förarbetena som talar för att med begreppet personlig hygien har avsetts något annat än vad som utgör den normalspråkliga innebörden av begreppet, d.v.s. att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. Vissa formuleringar i förarbetena, såsom att ”klara sin hygien” och att ”sköta sin hygien”, talade snarast för att det är just denna normalspråkliga innebörd av uttrycket som har avsetts. Att inte kunna sminka sig kan inte sägas innebära att man inte klarar eller kan sköta sin hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därmed att behov av hjälp med sminkning inte kan anses innefattas i det grundläggande behovet personlig hygien. Den försäkrades behov av personlig assistans för de grundläggande behoven uppgick därmed inte till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan, varför någon rätt till assistansersättning inte förelåg.

 

Knutbypastorn får fängelsestraff tidsbestämt till 26 år

Norrköping Den nu 48-årige man som i media kallats för Knutbypastorn har fått sitt livstids fängelsestraff tidsbestämt till 26 år. Han dömdes 2004 av Svea hovrätt till livstids fängelse för anstiftan av mord i ett fall och anstiftan av försök till mord i två fall.

Mannen och åklagaren, som varit motpart i målet, har varit överens om att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff, men varit oense om längden på det tidsbestämda straffet. Mannen har begärt att tingsrätten ska omvandla straffet till fängelse i 25 år medan åklagaren ansett att straffet ska omvandlas till 28 års fängelse.

Tingsrätten har inhämtat yttranden från Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för bedöma om 48-åringen skött sin anstaltsvistelse, om han medverkat till att främja en anpassning till samhället och om det föreligger en beaktansvärd och konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet. Han har också förhörts i tingsrätten.

Tingsrättens slutsatser i de delarna är att anstaltsvistelsen skötts relativt väl, att 48-åringen medverkat till att främja sin anpassning i samhället och att det inte föreligger någon konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet. Efter att särskilt ha tagit hänsyn till gärningarnas straffvärde och den tid som Kriminalvården ansett vara behövlig för utslussningsåtgärder har tingsrätten beslutat att omvandla 48-åringens straff på livstids fängelse till fängelse i 26 år.

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar