Logga in
Mina BÄSTA julrecept för ett julbord i häl... Hälsocoachen Hälsocoachen
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Nakenbilder på Facebook

Norrköping Mannen la ut nakenbilder och filmer på sin Facebook, han fälls i tingsrätten och hovrätten men hovrätten halverar kränkningsersättningen eftersom det inte var fråga om "allvarligare integritetskränkning".

Hovrätten anförde:

"Även med beaktande av de invändningar som A har fört fram finner hovrätten lika med tingsrätten styrkt att det är A som i enlighet med åtalet uppsåtligen har spritt bilder/filmer av målsäganden till åtminstone ett tiotal personer, att bilderna insatta i sitt sammanhang är identifierbara som målsäganden och att åtminstone några av dem är sådana att de omfattas av bestämmelsen om olaga integritetskränkning. Spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada för målsäganden och spridningen har inte varit försvarlig. Tingsrättens dom ska stå fast i fråga om skuld och påföljd.

"Praxis beträffande kränkningsersättning på grund av olaga integritetsintrång är begränsad. Brottsoffermyndigheten har i sitt ärende 1500/2019 beslutat om kränkningsersättning med 10 000 kr när en bild på en högstadieflickas bara bröst lagts ut och spritts på bl.a. flickans skola via Instagram. I underrättsavgöranden synes domstolarna ofta iaktta en viss försiktighet när kränkningsersättning bestäms, och en så hög kränkningsersättning som 20 000 kr har i allmänhet krävt en allvarligare integritetskränkning än som här kan anses vara aktuell. Enligt hovrättens bedömning är det en allmänt försvårande omständighet när bilder, som här, sprids på ett sätt som ökar risken för en okontrollerad vidarespridning. Trots det ger tillgänglig praxis inte stöd för att i detta fall bestämma kränkningsersättningen till högre belopp än 10 000 kr. I övrigt finner hovrätten inte skäl att frångå tingsrättens bedömning."

Hovrätt friar vid sambovåldtäkter

Norrköping Mannen fick tre års fängelse för våldtäkt på sambo vid Linköpings tingsrätt, men hovrätten friar honom.

Hovrätten anförde.

Målsäganden har lämnat sina uppgifter på ett sätt som gör det svårt för hovrätten att göra en rättssäker granskning av det som hon har beskrivit. Det är därmed svårt att värdera tillförlitligheten av hennes uppgifter.

Enligt hovrättens mening ger målsägandens uppgifter och det som har kommit fram om vad hon har berättat för andra ingen säker vägledning vid prövningen av åtalet, låt vara att vittnen fått intrycket att hon varit utsatt för sexuella handlingar som hon inte samtyckt till. Det som vittnen berättat att XX har sagt till dem är vidare inte tillräckligt precist för att undanröja denna osäkerhet.

Sammantaget medger dokumentationen av skador och vad läkare noterat vid undersökning inte någon säker slutsats i fråga om vad som närmare förekommit vid de åtalade tillfällena och om sexuella handlingar har utförts mot målsägandens vilja. Hovrätten finner sammantaget att målsägandens utsaga och den övriga bevisning som presenterats till stöd för åtalet inte är tillräckligt robust för att kunna ligga till grund för en fällande dom. De åtalade gärningarna är därför, och då XX förnekat dessa, inte styrka. XX ska därmed frikännas.

 

Hovrätten var oenig och där skiljaktiga ville döma för oaktsam våldtäkt.

Kommentar: En central fråga är hur de muntliga uppgifterna ska värderas. Det är svårt att bedöma en utsaga med ledning av det allmänna intryck som förhörspersonen ger eller av icke verbala faktorer i övrigt. I första hand finns det därför anledning att lägga vikt vid faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan. Det förhållandet att en utsaga är klar, lång och detaljrik kan ofta vara tecken på att den är sann, men det saknas egentligt stöd för att anse att konstansbrister (i bemärkelsen att lägga till eller ta bort information) är ett kriterium på bristande tillförlitlighet (se NJA 2010 s 671 och NJA 2017 s 316 I och II). Domstolen måste även vid sin bevisvärdering överväga om det finns något som talar för att en målsägande eller ett vittne medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller om den som har hörts kan ha missuppfattat ett händelseförlopp.

Förskola ville slippa autistiskt barn

Norrköping Skolledningen har, trots att en utredning visar på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism ska kunna gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen har i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar i det stöd pojken tidigare har fått. Dessa förändringar har medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation.

DO menar att förskolans agerande innebär dels direkt diskriminering då eleven har missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet.

DO har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkar att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera.

DO yrkar även att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera.

Malmö tingsrätt gav DO delvis rätt i målet mot enförskola, och ansåg att skolan har diskriminerat en pojke genom att skapa osäkerhet kring möjligheterna att ta emot pojken och ge honom det stöd han behöver. Tingsrätten ansgåt dock att det inte är bevisat att skolan brast i sitt ansvar när det gäller de åtgärder för tillgänglighet som skolan genomfört.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Muta till spelare i AIK

Norrköping

Åklagaren åtalade männen för grovt givande av muta genom att ha erbjudit en otillbörlig förmån uppgående till ett betydande belopp till en spelare i fotbollsklubben AIK i syfte att förmå spelaren att underprestera sin idrottsliga prestation och därigenom påverka utgången av en fotbollsmatch mellan IFK Göteborg och AIK den 18 maj 2017. Tingsrätten frikände männen eftersom det inte ansågs klarlagt att samtalet mellan dem och spelaren fick ett sådant konkret innehåll att det som framfördes innefattat ett straffbart erbjudande av muta.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer båda männen för givande av muta. Hovrätten kommer fram till att det är fotbollsspelarens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen av vad som sades mellan männen och honom. Hovrätten kommer vidare fram till att innehållet i det som männen framförde till spelaren har varit så klart och tydligt att det ska betraktas som ett straffbart erbjudande av muta. Hovrätten anser att det är utrett att mutan uppgått till ett betydande belopp.

Enligt hovrätten ska brottet rubriceras som ett brott av normalgraden. Hovrätten bestämmer påföljden för båda männen till villkorlig dom och dagsböter.

Fängelsestraff för pengar till terroristorganisationer

Norrköping
Enligt meddelanden på ett öppet Facebookkonto uppmanades allmänheten att överföra pengar till bl.a. Islamiska staten och Jahbat al-Nusra (en syrisk gren av al-Qaida) via två namngivna personer. En man som var ansvarig för och tillhandahöll meddelandena har dömts för brott mot den s.k. rekryteringslagen. Straffet har bestämts till fängelse sex månader.

Frågan i Högsta domstolen gällde främst om det förhållandet att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra var parter i en väpnad konflikt i Syrien medför en inskränkning i straffansvaret för brott mot rekryteringslagen. Inskränkningen skulle i så fall härröra från innehållet i internationell humanitär rätt och de undantag från straffansvar för kombattanter och andra stridande parter som gäller för stridshandlingar som inte riktas mot civila. Dessa inskränkningar har stöd i de internationella instrument som ligger till grund för den svenska terroristlagstiftningen, men har inte uttryckligen förts in i den nationella regleringen.

Högsta domstolen har kommit fram till att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra, såsom icke-statliga parter i en icke-internationell väpnad konflikt (inbördeskrig i Syrien), inte har haft någon rätt att utföra stridshandlingar enligt den folkrättsliga sedvanerätten. Den svenska lagstiftningen har inte heller i samband med genomförandet av de internationella instrumenten uttryckligen föreskrivit en sådan rätt. Det har funnits möjlighet att på nationell nivå gå längre och låta det straffbara området vara vidare. Någon inskränkning av straffansvaret till följd av den internationella humanitära rätten har därför inte kunnat konstateras.

Högsta domstolen har vidare kommit fram till att när pengar går till inköp av vapen till organisationer som regelmässigt utför terrorhandlingar mot civila som ett led i sin krigföring, är det inte möjligt att skilja mellan att vapnen används mot fiendestyrkorna i den väpnade konflikten och att vapnen används för terrorhandlingar mot civila. Uppmaningarna har därför avsett att ge pengar till särskilt allvarlig brottslighet och den tilltalade har dömts för brott mot rekryteringslagen.

Högsta domstolen har ansett att brott mot rekryteringslagen är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska ådömas. Påföljden har bestämts till fängelse i sex månader.

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar