Logga in
Logga ut
Till Edgars Maries NEURO-blogg Maries NEURO-blogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Jäv under middag

Norrköping En domare uttalande följande under en middag innan målet slutligen avgjordes.

P: ”Ja just det, du har målet med högskolefuskarna; eller ja påstådda högskolefuskarna.”

D: ”Ja påstådda får man ju säga” *skratt*

D: ”Nu har något ljushuvud [eller motsvarande uttryck] av försvararna kommit på att det är dubbel straffbarhet eftersom de kan bli avstängda från högskoleprovet [möjligen sa han högskolan] och de andra har hakat på.” *skratt*

P: ”Jag antar du bara skrattar för att invändningen var så kreativ och inte för att du tagit ställning i saken?”

D: ”Ja kreativ måste man ju säga att den var!” *skratt*

D: ”Sedan har alla tre varsin egen invändning så det kommer ju ta flera sidor att skriva bort.” *skratt*

 

Hovrätten anförde.

Hovrätten kan konstatera att en domare är jävig att handlägga mål under de förutsättningar som framgår av 4 kap. 13 § rättegångsbalken. Bestämmelsen omfattar tio punkter. Det är den tionde punkten, den så kallade generalklausulen, som är aktuell i detta fall. Enligt denna är en domare jävig att handlägga ett mål om någon särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i målet. Av betydelse för bedömningen av om jäv förelegat är även kravet på rätt till en rättvis rättegång (artikel 6 i Europakonventionen, jfr även den redan omnämnda bestämmelsen i 2 kap. 11 § regeringsformen och artiklarna 47 och 48 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt skäl 16 och artikel 4 i direktiv 2016/3431).

Varje invändning om jäv kan inte tas upp till prövning. Vill en part göra gällande jäv mot domare måste detta göras första gången som parten för talan i målet efter att ha fått kännedom om den jävsgrundande omständigheten. Underlåter parten det är rätten att framställa invändningen förfallen (se 4 kap. 14 § andra stycket rättegångsbalken).

I det yttrande över jävsinvändningarna som tingsrätten har lämnat till hovrätten har D förklarat att han inte känner till P. D har dock inte kunnat utesluta att han pratade med honom under juristklubbsmötet. Han känner emellertid inte igen att han skulle ha uttryckt sig på det sätt som återges i epostmeddelandet och tillbakavisar att han skulle ha raljerat på det sätt som meddelandet låter påskina eller att han redan vid tidpunkten för juristklubbsmötet skulle ha tagit ställning i sak. Däremot kommer han ihåg att han har gett uttryck för att det rimligtvis inte kan vara fråga om dubbelbestraffning för NN eftersom denne inte hade gjort högskoleprovet. Vid den del av huvudförhandlingen som ägde rum samma dag som juristklubbsmötet, eller möjligen dagen innan, påpekade han även för de tilltalade och de försvarare som var närvarande att de rimligen inte kunde hävda dubbelbestraffning. Frågan om dubbelbestraffning var emellertid inte enkel och krävde en omfattande utredning från rättens sida. Något ställningstagande i frågan gjorde han således inte förrän i samband med överläggningen i målet.

Mot bakgrund av Ds uppgifter finns det inte skäl för hovrätten att ingå i någon prövning av om han rent faktiskt hade tagit ställning till sakfrågorna i målet redan när juristklubbsmötet ägde rum. Utifrån hans inställning måste utgångspunkten
vara att han då inte hade tagit ställning till de frågor som tingsrätten skulle bedöma.

Det kan inte anses klarlagt att D har uttryckt sig exakt på det sätt som anges i epostmeddelandet. De omständigheter som redovisas i meddelandet är likväl förhållandevis detaljerade. Uppgifterna är därtill lämnade av en advokat som inte har
några egna intressen i målet. P har uppfattat uttalandena som så anmärkningsvärda att han på eget initiativ har kontaktat försvarare i målet. Sammantaget saknas därför skäl att ifrågasätta att D under samtalet gjorde uttalanden som hade den innebörd som redovisas i meddelandet.

Innebörden av uttalandena sträcker sig klart längre än ett översiktligt och allmänt omnämnande av målet. Innebörden av uttalandena är också tillräcklig för att väcka tvivel hos en objektiv betraktare om D opartiskhet. Uttalandena kan uppfattas som att han hade tagit ställning i frågor som han senare skulle bedöma i målet. Det har därmed förelegat en sådan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet. Hovrätten finner alltså att det har förelegat jäv vid
tingsrättens handläggning av målet.

 

Kommentar: när målet nu återförvisas uppgår kostnaden till över 10 mkr, vi har advokaternas kostnader på 7,1 mkr, åklagarens och polisens kostnader samt domstolens kostnader vilket torde uppgå till motsvarande beloppp. 

 

Otillåtna samtal får inte spelas in utan rättsligt stöd

Norrköping Tre anhållna som var misstänkta i samma utredning var placerade i polisens arrest i Västerås. Åklagaren hade beslutat om restriktioner som bl.a. avsåg de misstänktas rätt att placeras tillsammans med andra intagna och att vistas i gemensamhet med andra intagna.

Lokalerna i arresten var utformade så att de misstänkta hade möjlighet att kommunicera genom att ropa till varandra. När de misstänkta ropade på ett främmande språk misstänkte polisen att de försökte samordna sina berättelser. Enligt polisen var det inte möjligt att flytta någon av de misstänkta. En åklagare fattade i stället beslut om att de misstänkta skulle informeras om att deras samtal kunde komma att spelas in om de fortsatte att kommunicera i arresten. När de misstänkta fortsatte att ropa till varandra spelade arrestpersonalen in samtalen med en diktafon.
Delar av det inspelade materialet åberopades som bevisning i domstol.

I beslutet uttalar JO att det är en självklar utgångspunkt att lokalerna i t.ex. en polisarrest ska vara tillräckligt ljudisolerade och även i övrigt utformade så att obehöriga kontakter mellan intagna om möjligt förhindras. JO:s granskning har inte avsett utformningen av lokalerna, men JO framhåller att den aktuella situationen i arresten innebär att Polismyndigheten måste utforma sin verksamhet i övrigt så att misstänkta som skulle kunna ha obehörig kontakt med varandra i lokalerna inte placeras där samtidigt.

En ljudupptagning av samtal mellan andra är enligt JO typiskt sett en integritetskänslig åtgärd, och det är angeläget att den som vidtar en sådan åtgärd har klart för sig vilka rättsliga förutsättningar som gäller för att den ska få vidtas.

Enligt JO kan restriktioner som innebär begränsningar i var en frihetsberövad får vistas inte verkställas genom att samtal som förs i strid med syftet med restriktionerna
dokumenteras. JO gör vidare bedömningen att det bör krävas stöd i lag för att polisen ska få spela in en misstänkt i utredningssyfte, särskilt när det är fråga om en misstänkt som är frihetsberövad. Någon rätt att genom en ljudupptagning spela in vad en misstänkt som är frihetsberövad säger, om det inte är fråga om ett förhör, finns inte enligt JO. Det fanns därför inte rättsliga förutsättningar att spela in de misstänktas samtal i arresten.

Åklagaren kritiseras för att hon beslutade att de misstänktas samtal skulle spelas in och gav polisen direktiv att göra inspelningar, trots att det inte fanns rättsliga
förutsättningar för det.

Utlämning till Kina vägras

Norrköping Högsta domstolen har i ett yttrande till regeringen förklarat att det föreligger hinder enligt utlämningslagen mot att utlämna en person till Kina för lagföring. En utlämning skulle också stå i strid med Europakonventionen.

Kina begärde under 2018 en kinesisk medborgare utlämnad från Sverige för lagföring av allvarlig ekonomisk brottslighet. Till utlämningsframställningen fogades ett häktningsbeslut och en utredning som bl.a. innehöll domar mot, och förhör med, personer som varit inblandade i den påstådda brottsligheten.

Det är Högsta domstolens uppgift att yttra sig till regeringen i frågan om det föreligger hinder enligt 1–10 §§ 1957 års lag om utlämning för brott mot att personen utlämnas till Kina. Högsta domstolen ska även granska om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen. Om Högsta domstolen finner att det finns hinder enligt utlämningslagen, får utlämning inte ske. Högsta domstolen har nu avgivit sitt yttrande. Innehållet kan sammanfattas så här:

Högsta domstolen har funnit att det i och för sig finns sannolika skäl för att den eftersökta personen har begått i vart fall fyra av de påstådda gärningarna, som begicks 2010 eller 2011. För den femte gärningen, som ska ha förövats 2008, finns hinder mot utlämning på grund av preskription.

Med hänsyn till den eftersöktes politiska engagemang och med beaktande av vad som är känt om Kinas förhållningssätt till oppositionell aktivitet finns det enligt Högsta domstolen en risk för att han i Kina kommer att utsättas för förföljelse av politiska skäl. Det finns därför ett generellt hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

Högsta domstolen bedömer också att det finns en verklig risk för att den eftersökte kommer att dömas till döden och utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det finns också en risk för att han kommer att bli föremål för en rättegång som påtagligt avviker från de krav på en rättvis rättegång som uppställs i Europakonventionen. Vid den bedömningen har det inte ansetts att en eventuell försäkran från Kina att mannen inte kommer att utsättas för behandling i strid med Europakonventionen kan ges någon avgörande betydelse. Här har det beaktats bl.a. att det är svårt att kontrollera att försäkringar av detta slag efterlevs. 

Försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Norrköping Högsta domstolen har nu prövat två mål som gäller vad som ryms inom begreppet försäkringsförmedling. I det ena fallet var frågan om ekonomisk rådgivning avseende placering av kapital, som lämnats i anslutning till ingåendet av ett försäkringsavtal, utgör försäkringsförmedling. I det andra fallet uppkom frågan om utförandet av förberedande arbete inför ingåendet av ett försäkringsavtal utgör försäkringsförmedling, även om försäkringsförmedlaren inte haft någon avsikt att ingå ett verkligt försäkringsavtal.

För att få klarhet i hur EU-direktivet, som den svenska lagen bygger på, skulle tolkas inhämtade Högsta domstolen i båda målen ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Utifrån vad EU-domstolen har slagit fast i förhandsavgörandet har nu Högsta domstolen avgjort målen. Högsta domstolen har i båda fallen kommit fram till att det har varit fråga om försäkringsförmedling. De skadelidande har därmed fått rätt till ersättning från försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Samtyckeslagen prövad i HD

Norrköping Nya regler om sexualbrott infördes den 1 juli 2018. Gränsen för straffbar gärning går numera vid om deltagandet i en sexuell handling är frivilligt eller inte. Det krävs inte längre att gärningsmannen använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att han eller hon ska kunna dömas för våldtäkt. Vidare finns en ny straffbestämmelse om ansvar för oaktsam våldtäkt. Målet i Högsta domstolen gällde tillämpningen av de nya reglerna.

En man övernattade hos en kvinna som han tidigare hade haft kontakt med enbart på sociala medier. Under natten genomförde han ett samlag med kvinnan och förde in fingrar i hennes underliv. Kvinnan var passiv och gav inte något tydligt uttryck för att hon ville delta i de sexuella handlingarna.

Högsta domstolen konstaterar att en person som mot sin vilja utsätts för ett sexuellt närmande inte har något ansvar för att säga nej eller för att på annat sätt uttrycka sin motvilja. Vidare konstaterar domstolen att det faktum att målsäganden och gärningsmannen var ense om att ligga i samma säng och att de var klädda i enbart underkläder inte innebär att målsäganden deltog frivilligt i de sexuella handlingarna.

Domstolen finner det bevisat att gärningsmannen har genomfört de sexuella handlingarna utan att hon har deltagit frivilligt. Det är dock inte bevisat att gärningsmannen handlat uppsåtligen men däremot att han handlat grovt oaktsamt.

Mannen döms för oaktsam våldtäkt till fängelse.

Prisavdrag för Porscheägare

Norrköping En man köpte en porsche för 1 mkr och efter något år stod det klart att bilens mätarställning var felaktigt. Bilhandlaren tog tillbaka bilen för 890 tkr. Därefter stämde ägaren bilhandlaren med yrkande om rätt till prisavdrag eller i vart fall skadestånd motsvarande sin förlust. 

Tingsrätten anförde att det förelåg ett köprättsligt fel men faktum att bilen återtagits - köpet gått tillbaka - innebar en motsvarande ”slutlig reglering av rättsförhållandet”. Det går med andra ord inte spekulera i ytterligare kompensation utan när bilhandlaren gjort återgång av köpet och det finns en överenskommelse, så går det inte i efterhand återkomma med ytterligare krav, enligt tingsrätten.

Frågan är om det finns någon princip som innebär att återköp i konsumentförhållanden ska anses utgöra en slutreglering av rättsförhållandet, om det inte uttryckligen reglerats mellan parterna. 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar