Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Hundra miljoner till hustru ogiltigt

Norrköping Makarna hade varit gifta en kort tid innan maken avled, under tiden hade maken överfört i princip hela sin förmögenhet på över hundra miljoner kronor till makan. Mannens barn stämde makan och tingsrätten beslutar att en stor del av gåvorna ska gå åter.

Tingsrätten anförde.

U avled den 17 oktober 2013 i sviterna av cancer. Han var då 83 år gammal. Som dödsbodelägare vid frånfället efterlämnade U dels sin maka, C, dels tre bröstarvingar från ett tidigare äktenskap, B, G och I (Syskonen). U och C ingick äktenskap den 5 april 2012 och hade dessförinnan träffats regelbundet sedan år 2006. Vid frånfället var all Us egendom giftorättsgods medan Cs egendom var enskild. Us kvarlåtenskap efter bodelningen uppgick till 1 251 984,94 kr. Cs nettobehållning uppgick till 119 882 985,95 kr. Mellan åren 2008 och 2013 överförde U delar av sin förmögenhet till C.

Regleringen i 7 kap. 4 § ärvdabalken utgör ett undantag från den allmänna principen att ägaren till viss egendom har rätt att förfoga över egendomen. Undantaget har tillkommit för att skydda ägarens bröstarvingar mot förfoganden som utgör ett kringgående av bestämmelserna om laglott. Regleringen innebär att, om arvlåtaren har gett bort egendom under sådana omständigheter, eller på sådana villkor, att gåvan till syftet är att likställa med testamente, ska bestämmelserna om jämkning i testamente äga motsvarande tillämpning. Jämkning innebär att värdet av gåvan ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av bröstarvingarnas lotter, varefter laglotten ska beräknas på sedvanligt sätt. Gåvotagaren är då skyldig att återbära egendomen eller utge ersättning för denna för att täcka den laglott som räknats fram. Även andra benefika dispositioner än gåvor i strikt mening omfattas av bestämmelsen. Exempelvis kan överföringar av egendom vid bodelning i vissa fall falla in under gåvobegreppet.

Det är främst två slags fall som kan aktualisera en återbäringsskyldighet av egendom till bröstarvingarna. Det ena är då givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid och därför inte längre har samma intresse av sin egendom. Det andra är då egendomen visserligen formellt ges bort men detta sker på sådana villkor eller annars under sådana omständigheter att arvlåtaren kan räkna med att till sin död få ha nyttan av egendomen.

U var emellertid vid gåvotillfället, den 2 november 2009, 79 år gammal och under samma månad sökte han vård med anledning av att han, under en inte obetydlig tid, haft blod i urinen och blev sedermera diagnosticerad med cancer i urinblåsan. Hans höga ålder i kombination med föregående sjukdomshistorik och vacklande hälsa utgör omständigheter som med styrka talar för att gåvan företagits under sådana omständigheter att den ska likställas med testamente. U måste enligt tingsrättens uppfattning ha förstått att det fanns en överhängande risk för att han inte hade många år kvar att leva och utredningen i övrigt utvisar inte heller att U företrädesvis hade ett på förhållandena i livstiden riktat intresse av att skänka bort ifrågavarande pengar. Det går heller inte att bortse från att, i ljuset av samtliga Us aktuella dispositioner, det framträder ett tydligt mönster att han med överföringarna av egendom till C avsett att successionen efter honom skulle ordnas.

Tingsrätten finner, mot bakgrund av ovan anförda omständigheter, att penninggåvan företrädesvis företagits med syftet att ordna successionen och att den har getts bort under sådana omständigheter att den är att likställa med testamente.

Hotat en polis om våld i en sång

Norrköping Hovrätten har i dag meddelat dom i ett mål om hot mot tjänsteman. Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för hot mot tjänsteman genom att i en låt ha hotat en polis om våld till villkorlig dom och dagsböter.

Åklagaren åtalade mannen för hot mot tjänsteman vid två tillfällen riktat mot en polis. Hoten bestod enligt åklagaren i att mannen hade hotat en namngiven polis med hot mot polisens personliga säkerhet. Enligt åtalet hade hoten framförts genom ett inlägg på mannens Instagramkonto och genom att musiklåten ”Då ska hon skjutas” hade lagts upp på Spotify. Tingsrätten ogillade åtalet eftersom det inte var bevisat att det var mannen själv som hade gjort inlägget på Instagram och att det inte heller var bevisat att mannen hade uppsåt till att det påstådda hotet i musiklåten som lades upp på Spotify var allvarligt menat.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för hot mot tjänsteman avseende texten i musiklåten som lades upp på Spotify. Hovrätten kommer fram till att det är utrett att det är mannen som skrev låten och att han såg till att den lades upp på Spotify. Hovrätten kommer vidare fram till att låtens text innehåller hot om våld mot polisen och att hotet var ägnat att framkalla allvarlig fruktan för polisens personliga säkerhet samt att låten skrevs för att hämnas polisen för hennes tjänsteåtgärder. När det gäller frågan om mannens uppsåt anser hovrätten att det är klarlagt att han insåg att det fanns en risk för att polisen skulle anse att hotet var allvarligt menat och att han när han trots detta lät lägga upp låten på Spotify hade uppsåt. Hovrätten har också prövat om mannens rätt till yttrandefrihet kränks om han skulle dömas men har kommit fram till att någon kränkning inte har skett i detta fall.

- Hovrätten har kommit fram till att mannen med hot om våld har angripit polisen för att hämnas hennes uttalanden i media. Hovrätten gör bedömningen att hot som på detta sätt riktar sig mot enskilda namngivna personer klart faller utanför det område som yttrandefriheten är avsett att skydda. Något hinder mot att döma mannen föreligger därmed inte, säger hovrättslagmannen Staffan Lind, ordförande i målet.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte är bevisat i målet att det var mannen som gjort inlägget på Instagram och tingsrättens friande dom i den delen ska därför fastställas.

Koppling till kriminellt nätverk för ordningsvakt

Norrköping Polismyndigheten beslutade härmed att återkalla ett förordnande som ordningsvakt. Enligt 3 § ordningsvaktsförordningen (1980:589) är en ordningsvakt skyldig att omedelbart överlämna sitt ordningsvaktsförordnande vid avstängning samt återkallelse. Med anledning av löpande kontroll av lämplighet har polismyndighet via operativa enheten fatt kännedom om att hen upprepade gånger stoppats av polis tillsammans med flertalet olika individer som ingår i ett kriminellt nätverk i Botkyrka. Fordon tillhörandes hen har upprepade gånger brukats av kriminella individer som bl.a. ingår i kriminellt nätverk i Botkyrka. I fordonen har kriminella attribut såsom tillhyggen, skyddsväst, balaklava m.m. påträffats. Mot bakgrund av att beskrivet förhållande gjorde Polismyndigheten bedömningen att hen för närvarande inte kan anses lämplig som ordningsvakt och att hens förordnande som ordningsvakt ska återkallas.

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Förvaltningsrätten anser att det inte i målet kommit fram skäl att ifrågasätta Polismyndighetens uppgifter. Med hänsyn till ordningsvaktsuppdragets karaktär anser förvaltningsrätten att NN under dessa förhållanden inte längre uppfyller de krav som kan ställas på honom som ordningsvakt. Den omständigheten att han inte är misstänkt för något brott föranleder, ingen annan bedömning. Förvaltningsrätten anser därför att Polismyndigheten haft grund för sitt beslut att återkalla NN:s ordningsvaktsförordnande. Överklagandet ska därmed avslås.

 

 

Fängelse för stölder hos äldre

Norrköping
Fyra personer döms för inblandning i flera grova stölder och bedrägerier mot äldre personer. De tilltalade har lurat sig in hos målsägandena genom att utge sig för att vara från hemtjänsten och sedan stulit bland annat smycken och bankkort. En man och en kvinna i 40-årsåldern döms till fängelse i fem respektive fyra och ett halvt år. Två andra kvinnor döms till fängelsestraff i ett år respektive åtta månader.

Tingsrätten har under en elva dagar lång förhandling behandlat åtalet om tillgreppsbrott och bedrägerier mot 23 målsäganden i åldrarna 80 till 97 år.

Av åklagarens bevisning framgår att de tilltalade valt ut sina brottsoffer genom att söka på internetsidan birthday.se där de kunnat se deras ålder och telefonnummer. Sökningarna har följts av ett telefonsamtal till målsäganden om att hemtjänsten är på väg.

Målsägandena har upplevt kvinnan som kom hem till dem som vänlig och har i vissa fall lämnat över pengar och bankkort till henne i tron att hon skulle handla åt dem. Några av dem har blivit undersökta av kvinnan.

De tilltalade ska betala kränkningsersättning till de målsägande som yrkat det och ersätta dem eller försäkringsbolagen för det tillgripnas värde.

Tre av de tilltalade har tidigare dömts för grova stölder med samma tillvägagångssätt, senast i Norge 2016. Detta är något som påverkat straffen i skärpande riktning.

I några fall har bevisningen inte varit tillräcklig och de tilltalade frias därför på några punkter.

Giltig ursäkt för sent överklagande

Norrköping Förvaltningsrätten i Karlstad beslutade XX att avslå NN:s överklagande av Försäkringskassans beslut avseende sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. NN överklagade förvaltningsrättens dom. Förvaltningsrätten beslutade den 4 juli 2019 att avvisa hennes överklagande som för sent inkommet.

I överklagande till kammarrätten anförde ombudet följande.

I samband med att ombudet blev klar med hennes överklagande under kvällen den 2 juli 2019 drabbades han av en kraftig yrselattack. Som en följd av detta akuta tillstånd tilltog tröttheten och ombudet somnade. Han översände överklagandet till förvaltningsrätten först dagen efter. Hon har själv vidtagit de åtgärder som under rådande omständigheter kan begäras av henne. Det är inte rimligt att hon ska straffas på grund av ombudets sjukdomstillstånd. Till stöd för sin ansökan hänvisar hon bl.a. till läkarintyg avseende sitt ombud.

Kammarrätten anförde.

I praxis har kraven för återställande av försutten tid ställts mycket högt. En försummelse av ett ombud anses regelmässigt inte utgöra tillräckligt skäl för att återställa en försutten tid för överklagande (jfr RÅ 2003 ref. 82 I och II). Omständigheten att ett ombud före besvärstidens utgång drabbats av en så allvarlig sjukdom att denne uppenbarligen inte varit i stånd att i rätt tid fullgöra uppdraget och parten inte haft anledning att kontrollera att ombudet har gett in överklagandet i rätt tid, har ansetts utgöra giltig ursäkt (RÅ 1994 not 715).

Av utredningen i målet framgår att NN:s ombud har haft problem med yrsel och förlamande trötthet vid tidpunkten för överklagandet. Kammarrätten anser att det som framkommit om ombudets tillstånd inte är en sådan omständighet som utgör giltig ursäkt för att överklagandet inte har kommit in i rätt tid. Ansökan ska därför avslås.

 

 

Svar senast julafton

Norrköping Skrivelsen är daterad den 17 december 2018 och har följande lydelse (klienten omnämnd som "BA" och parternas son som X).

BA har kontaktat mig med anledning av eran son X. BA anser att det bästa för X är att hon anförtros ensam vårdnad om honom samt att du för närvarande har umgänge med honom varannan lördag mellan kl 12-14. Detta umgänge kan naturligtvis utökas i takt med att X känner en ökad trygghet hos dig. För det fall du kan acceptera detta kan ni vända er till familjerätten som kan upprätta ett juridiskt bindande avtal som reglerar frågorna om vårdnad och umgänge. För det fall du inte accepterar att BA anförtros ensam vårdnad samt att X har ovanstående umgänge med dig har jag BA:s uppdrag att vända mig till tingsrätten. Om jag inte hör någonting ifrån dig, eller av dig anlitat ombud, inom en vecka från och med dags dato kommer jag att ansöka om stämning.

I anmälan till discplinnämnden anfördes:

- NN har genom skrivelsen inte berett honom skälig tid att svara i saken. Vid normal postgång skulle skrivelsen ha varit honom tillhanda senast onsdagen den 19 december 2018. Den svarsfrist som NN har satt ut infaller på julafton den 24 december 2018. Mot bakgrund av att den allmänna postgången inte sällan är problematisk inför helgdagarna — samt att det inte är ovanligt med semester under denna period — är tidsfristen inte skälig.

- Vidare är den faktiska möjligheten att under denna period få tag på ett ombud i regel mycket begränsad. I skrivelsen har NN inte heller upplyst honom om att han själv bör anlita advokat. Oaktat hotet om rättsliga åtgärder har NN — vad han känner till — inte lämnat in någon stämningsansökan trots att det har dröjt över en månad.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen framgår att NN har skickat ett brev till motparten daterat den 17 december 2018. Motparten har enligt brevet haft att agera senast den 24 december 2018. NN skulle annars komma att ansöka om stämning. Det har inte framkommit några omständigheter som har motiverat särskild skyndsamhet med att vidta rättsliga åtgärder.

Mot bakgrund av omständigheterna har NN inte gett motparten skäligt rådrum att besvara brevet. Av utredningen framgår vidare att NN inte har informerat motparten om sin roll som ombud eller rekommenderat motparten att kontakta ett ombud.

NN har genom vad som förevarit handlat i strid med god advokatsed. Nämnden tilldelar därför NN erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar