Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Hovrätten underkänner förbudet mot laserpekare

Norrköping Åklagaren väckte talan för brott mot strålskyddslagen;  F har uppsåtligen eller av oaktsamhet den 16 juli 2018 på Sidsjövägen, Sundsvalls kommun i en bil på allmän plats olovligen innehaft en laserpekare trots att han inte haft tillstånd till det.

Hovrätten anförde.

F har bestritt ansvar för gärningen med invändningen att han varken agerat uppsåtligt eller oaktsamt i förhållande till att laserpekaren är tillståndspliktig. Vad hovrätten inledningsvis har att pröva är dock om det är förenligt med legalitetsprincipen att en utfyllnadsnorm i ett blankettstraffbud i väsentliga delar endast finns tillgänglig på ett främmande språk. Det framgår inte av lag att svenska författningar ska vara upprättade på svenska. Det bör dock inte åligga den enskilde att ordna översättning eller ha tillräckligt goda kunskaper i det främmande språket för att förstå vilka handlingar som är straffbara.

Enligt hovrätten är det inte förenligt med de rättssäkerhetsgarantier som måste upprätthållas i fråga om straffrättslig lagstiftning att en standard som endast finns att tillgå på främmande språk anses tillgänglig för var och en på det sätt som legalitetsprincipen kräver. Då straffbudet för brott mot strålskyddslagen strider mot legalitetsprincipen kan F inte dömas till ansvar för gärningen.

Hans eventuella uppsåt eller oaktsamhet saknar därför betydelse. Tingsrättens domslut, i den del som rör brott mot strålskyddslagen, ska därför stå fast dvs. han frikändes.

Kommentar.

Varje förhållande där den enskilde är okunnig om vad som är straffbart kan dock inte leda till att denne går fri från ansvar. Att det kan krävas efterforskningar från den enskildes sida i fråga om vad som är straffbart har inte ansetts strida mot legalitetsprincipen (se Högsta domstolens avgörande NJA 2016 s. 680).

Det har heller inte ansetts strida mot legalitetsprincipen att straffbestämmelser fylls ut genom hänvisningar (s.k. blankettstraffbud). Om hänvisningen sker till en teknisk standard, så som i förevarande fall, förutsätter det emellertid att kunskap om standarden lätt kan inhämtas av den som berörs av föreskriften. Om en sådan standard endast finns tillgänglig mot betalning har straffbudet ansetts strida mot legalitetsprincipen (se Högsta domstolens avgörande NJA 2017 s. 157).

Nämndeman blev kär i åklagaren under rättegång

Norrköping

En nämndemän ringde efter rättegången upp åklagaren och berättar att han har blivit förälskad i henne. Hon anmäler det till tingsrätten som ännu inte meddelat dom, där ärendet nu ligger för beslut om rättegången ska tas om eller inte. 

Enligt åklagarens tjänsteanteckning anförde nämndemannen att han under rättegången hade blivit förälskad i hennes "nästipp" samt fann henne "vacker och kompetent". Föga förvånande fick nämndemannen nobben. Åklagarens chef anförde att nämndemannen ”uppträtt på ett omdömeslöst sätt och bör genom sitt agerande anses jävig. Det får antas att han under överläggningen kan ha påverkats i sina ställningstaganden genom de känslor han hyser för åklagaren och som kommit till uttryck i telefonsamtalet med henne.”

 

 

Rockydomen

Norrköping Tingsrätten dömer alla tre för misshandel till villkorlig dom. Tingsrätten konstaterar att det inte förelegat någon nödvärnssituation och att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar. Det är dock inte bevisat att de slagit målsäganden i huvudet med en flaska eller i övrigt misshandlat honom med hela eller trasiga flaskor. Målsäganden får skadestånd för kränkning och sveda och värk, men med lägre belopp än han begärt. De tilltalade ska, var och en utifrån sin ekonomiska förmåga, betala tillbaka statens kostnader för offentliga försvarare och målsägandebiträde.

De tilltalade har gjort en invändning om nödvärn. Mot bakgrund av uppgifter från två vittnen anser tingsrätten det klarlagt att det inte funnits något påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som gett de tilltalade rätt att använda våld. Någon nödvärnssituation har alltså inte förelegat. Inte heller kan de tilltalade ha uppfattat det så.

Tingsrätten anser att det är bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med slag och sparkar när han låg ned. Artisten har därutöver kastat målsäganden till marken och stampat honom på armen. Det är inte bevisat att artisten agerat tillsammans och i samförstånd med de två övriga och han döms därför bara för sitt eget agerande. De två andra har dock agerat tillsammans och i samförstånd.

Målsäganden har berättat att han i ett inledande skede fick ett slag i bakhuvudet med en glasflaska. Utredningen i denna del går åt olika håll. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att det inte är bevisat att någon av de tilltalade utdelat något sådant slag.

Tingsrätten anser att det är bevisat att målsäganden tillfogats skärskador på armarna någon gång i samband med sammanstötningen med de tilltalade men att det inte gått att klarlägga exakt hur han fått dem och av vem. Det är inte bevisat att de tilltalade misshandlat målsäganden med hela eller trasiga flaskor. I den delen tar tingsrätten bl.a. fasta på att det på stillbilder från en mobilfilm syns att de tilltalade inte håller något i händerna i detta skede av misshandeln.

Tingsrätten anser att det funnits både försvårande och förmildrande omständigheter vid misshandeln. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att misshandeln inte varit av så allvarligt slag att fängelse måste övervägas som påföljd i första hand. Påföljden bestäms därför till villkorlig dom. Eftersom det inte funnits tillräckliga skäl att döma till fängelse ska det inte heller övervägas att förena den villkorliga domen med samhällstjänst. Med hänsyn till att de tilltalade varit frihetsberövade i 31 dagar ska, i enlighet med HD:s praxis, den villkorliga domen inte förenas med böter.

Dom om regaliestöld i Strängnäs

Norrköping Svea hovrätt har fastställt den dom från Attunda tingsrätt där en man dömdes för grov stöld i Strängnäs domkyrka av begravningsregalier för Karl IX och hans hustru drottning Kristina. De stulna regalierna har värderats till 65 miljoner kronor. I februari i år dömde Eskilstuna tingsrätt en annan man för samma stöld.

Attunda tingsrätt dömde i det nu aktuella målet mannen, som helt förnekade inblandning i stölden, till tre års fängelse. Straffet sattes lägre än det egentliga straffvärdet eftersom mannen dels nyligen dömts till ett flerårigt fängelsestraff för annan brottslighet, dels bidragit till att föremålen kunde återfinnas. Hovrätten har nu gjort samma bedömning som tingsrätten.

Stáňa godkänns som förnamn

Norrköping Skatteverket anförde i kammarrätten.

Skatteverket yrkar att namnet Stáňa nte ska godkännas som förnamn och anför bl.a. följande. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska användas av bl.a. svenska domstolar och myndigheter enligt 10 § språklagen (2009:600). Varken i språklagen eller i lagen (2016:1013) om personnamn finns det anvisningar om vilka tecken som får användas i personnamn. I viss utsträckning kan Skatteverket registrera ett namn med tecken utöver de som förekommer i det svenska alfabetet, nämligen de specialtecken som följer av den internationella teckenstandarden ISO 8859/1 och därmed har stöd i systemet. Detta bör dock uppfattas som en service och inte utgöra ett krav enligt författning. De tecken som inte ryms i ISO 8859/1 har inte stöd i systemet och kan därför inte användas. Om ett sådant tecken ändå skulle godkännas kan det inte återges korrekt, vilket kan medföra problem för den enskilde och skapa osäkerhet i samhället kring personens namn.

Kammarrätten avslog överklagande och instämde i förvaltningsrättens bedömning:

Enligt förvaltningsrätten kan inte namnet Stáňa  anses väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära namnet. Det kan inte heller anses olämpligt som förnamn av någon annan anledning. Det finns därmed inget hinder mot att godkänna XXs ansökan. Överklagandet ska därför bifallas.

 

Bostadsbidrag vid månggifte

Norrköping Månggifte är förbjudet i Sverige, men accepteras om det ingåtts i ett land där det är lagligt. Det svenska socialförsäkrings- och pensionssystemet är dock inte anpassat för polygama familjer. Hur ska man se på situationen när makar i polygama äktenskap är folkbokförd på olika adresser vid ansökan om bostadsbidrag? 

Kammarrätten anförde i praktiken en presumtion för samlevnad inom äktenskap och maken ska styrka att hen är ensamstående. Enbart folkbokföring räcker inte enligt kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att ta upp makans överklagande och meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen kommer att fokusera på tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag när makar i ett polygamt äktenskap är folkbokförda på skilda adresser.

 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar