Logga in
Logga ut

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen kretsar kring rättsliga ämnen i allmänhet och i synnerhet rättsliga avgörande. Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller tidningen (annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hänvisa till tryckfriheten).

Gemensam vårdnad trots pappan misshandlat barnen

Norrköping Pappan och mamman har barnen E och N genensamt.

Pappan dömdes av Svea hovrätt den XX november 2014 (mål B XXX-XX) till tre månaders fängelse för bl.a. misshandel av E och N. Vårdnaden om barnen, deras boende samt deras rätt till umgänge med sina föräldrar har varit föremål för tvist tidigare, dels i ett mål från 2014 (T XX) som avslutades genom en dom den 28 april 2015, som fastställde parternas överenskommelse och dels i ett mål från 2015 (T XX) där tingsrätten meddelade dom den 14 juli 2016. I den senare domen förordnade tingsrätten att vårdnaden om E och N alltjämt skulle vara gemensam, att barnen skulle bo tillsammans med mamman och att de skulle ha rätt till umgänge med pappan, med viss upptrappning; inledningsvis ett kortare umgänge med umgängesstöd och på sikt helgumgänge.

Pappan ansökte den 16 januari 2017 om stämning mot mamman och yrkade att E och N ska bo tillsammans med honom samt i andra hand ska ha rätt till visst umgänge med honom. Yrkandena framställdes även interimistiskt. Mamman bestred pappans yrkanden och yrkade för egen del ensam vårdnad om barnen och i andra hand att barnen ska bo tillsammans med henne. Även hennes yrkanden framställdes interimistiskt. I beslut den 10 juli 2017 avslog tingsrätten samtliga interimistiska yrkanden med innebörd av att den gemensamma vårdnaden gäller tills vidare och att barnen ska bo tillsammans med mamman.

Tingsrätten anförde i dom.

Som skäl för upplösning av den gemensamma vårdnaden har mamman dels gjort gällande att parternas samarbete inte fungerar och dels att pappan är olämplig som vårdnadshavare. När det gäller samarbetsproblemen noterar tingsrätten att pappan inte velat samtycka till att barnen fått pass vilket inneburit att en planerad semesterresa ställts till. Det är ett tanklöst agerande där pappan inte, som tingsrätten uppfattar det, förmått att sätta sig över sin irritation över situationen, vilket drabbat barnen. Det skulle därför kunna vara ett skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden. Å andra sidan finns viss förståelse för hans frustration över att umgänge inte kommit till stånd i enlighet med tingsrättens förra dom och att han under fyra års tid inte fått möjlighet att träffa barnen. Pappan har också vid förhandlingen sagt att han ska underteckna passansökan. I övrigt förefaller parternas samarbete i de frågor som rör barnens förskola, skolgång, hälsovård och andra viktiga övergripande frågor ha fungerat.

Vidare har mamman fört fram att pappan är olämplig som vårdnadshavare eftersom han har utsatt E och N för våld och kränkande behandling. Vidare att han förnekat barnens upplevelser av detta. Det är ett faktum att förhålla sig till att pappan i lagakraftvunnen dom dömts för misshandel mot barnen. Det är nu flera år sedan de åtalade gärningarna ägde rum. Pappan har uppgett att han på olika sätt har arbetat med sig själv och gått i terapi. Av vittnesuppgifter från framförallt NN framträder bilden av att pappan har kommit till rätta med ett hetsigt temperament och som NN beskrivit det blivit ”mindre fyrkantig” och ”en bättre vän” som följd av detta. Vid en sammantagen bedömning måste det objektivt sett anses vara en liten risk att pappan på nytt skulle utsätta barnen för våld eller annan olämplig behandling. Att pappan har förnekat barnens upplevelser går inte att uttala sig om eftersom han ju inte har träffat eller haft kontakt med barnen. I övrigt finns det inte stöd för att pappan skulle ha agerat på ett sätt som är olämpligt som vårdnadshavare. Såvitt framkommit, även om det har varit en del oklarheter vad gäller verktyget schoolsoft, har han försökt att hålla sig uppdaterad om Es och Ns liv på de olika sätt som står honom till buds som vårdnadshavare. Det ska också noteras att mamman, vilket ålegat henne som boendeförälder, inte har bidragit till att hålla pappan uppdaterad om barnen och deras utveckling. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten därför inte att det finns tillräckliga skäl för att upplösa den gemensamma vårdnaden.

 

Otillåtna samtal får inte spelas in utan rättsligt stöd

Norrköping Tre anhållna som var misstänkta i samma utredning var placerade i polisens arrest i Västerås. Åklagaren hade beslutat om restriktioner som bl.a. avsåg de misstänktas rätt att placeras tillsammans med andra intagna och att vistas i gemensamhet med andra intagna.

Lokalerna i arresten var utformade så att de misstänkta hade möjlighet att kommunicera genom att ropa till varandra. När de misstänkta ropade på ett främmande språk misstänkte polisen att de försökte samordna sina berättelser. Enligt polisen var det inte möjligt att flytta någon av de misstänkta. En åklagare fattade i stället beslut om att de misstänkta skulle informeras om att deras samtal kunde komma att spelas in om de fortsatte att kommunicera i arresten. När de misstänkta fortsatte att ropa till varandra spelade arrestpersonalen in samtalen med en diktafon.
Delar av det inspelade materialet åberopades som bevisning i domstol.

I beslutet uttalar JO att det är en självklar utgångspunkt att lokalerna i t.ex. en polisarrest ska vara tillräckligt ljudisolerade och även i övrigt utformade så att obehöriga kontakter mellan intagna om möjligt förhindras. JO:s granskning har inte avsett utformningen av lokalerna, men JO framhåller att den aktuella situationen i arresten innebär att Polismyndigheten måste utforma sin verksamhet i övrigt så att misstänkta som skulle kunna ha obehörig kontakt med varandra i lokalerna inte placeras där samtidigt.

En ljudupptagning av samtal mellan andra är enligt JO typiskt sett en integritetskänslig åtgärd, och det är angeläget att den som vidtar en sådan åtgärd har klart för sig vilka rättsliga förutsättningar som gäller för att den ska få vidtas.

Enligt JO kan restriktioner som innebär begränsningar i var en frihetsberövad får vistas inte verkställas genom att samtal som förs i strid med syftet med restriktionerna
dokumenteras. JO gör vidare bedömningen att det bör krävas stöd i lag för att polisen ska få spela in en misstänkt i utredningssyfte, särskilt när det är fråga om en misstänkt som är frihetsberövad. Någon rätt att genom en ljudupptagning spela in vad en misstänkt som är frihetsberövad säger, om det inte är fråga om ett förhör, finns inte enligt JO. Det fanns därför inte rättsliga förutsättningar att spela in de misstänktas samtal i arresten.

Åklagaren kritiseras för att hon beslutade att de misstänktas samtal skulle spelas in och gav polisen direktiv att göra inspelningar, trots att det inte fanns rättsliga
förutsättningar för det.

Utlämning till Kina vägras

Norrköping Högsta domstolen har i ett yttrande till regeringen förklarat att det föreligger hinder enligt utlämningslagen mot att utlämna en person till Kina för lagföring. En utlämning skulle också stå i strid med Europakonventionen.

Kina begärde under 2018 en kinesisk medborgare utlämnad från Sverige för lagföring av allvarlig ekonomisk brottslighet. Till utlämningsframställningen fogades ett häktningsbeslut och en utredning som bl.a. innehöll domar mot, och förhör med, personer som varit inblandade i den påstådda brottsligheten.

Det är Högsta domstolens uppgift att yttra sig till regeringen i frågan om det föreligger hinder enligt 1–10 §§ 1957 års lag om utlämning för brott mot att personen utlämnas till Kina. Högsta domstolen ska även granska om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen. Om Högsta domstolen finner att det finns hinder enligt utlämningslagen, får utlämning inte ske. Högsta domstolen har nu avgivit sitt yttrande. Innehållet kan sammanfattas så här:

Högsta domstolen har funnit att det i och för sig finns sannolika skäl för att den eftersökta personen har begått i vart fall fyra av de påstådda gärningarna, som begicks 2010 eller 2011. För den femte gärningen, som ska ha förövats 2008, finns hinder mot utlämning på grund av preskription.

Med hänsyn till den eftersöktes politiska engagemang och med beaktande av vad som är känt om Kinas förhållningssätt till oppositionell aktivitet finns det enligt Högsta domstolen en risk för att han i Kina kommer att utsättas för förföljelse av politiska skäl. Det finns därför ett generellt hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

Högsta domstolen bedömer också att det finns en verklig risk för att den eftersökte kommer att dömas till döden och utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det finns också en risk för att han kommer att bli föremål för en rättegång som påtagligt avviker från de krav på en rättvis rättegång som uppställs i Europakonventionen. Vid den bedömningen har det inte ansetts att en eventuell försäkran från Kina att mannen inte kommer att utsättas för behandling i strid med Europakonventionen kan ges någon avgörande betydelse. Här har det beaktats bl.a. att det är svårt att kontrollera att försäkringar av detta slag efterlevs. 

Försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Norrköping Högsta domstolen har nu prövat två mål som gäller vad som ryms inom begreppet försäkringsförmedling. I det ena fallet var frågan om ekonomisk rådgivning avseende placering av kapital, som lämnats i anslutning till ingåendet av ett försäkringsavtal, utgör försäkringsförmedling. I det andra fallet uppkom frågan om utförandet av förberedande arbete inför ingåendet av ett försäkringsavtal utgör försäkringsförmedling, även om försäkringsförmedlaren inte haft någon avsikt att ingå ett verkligt försäkringsavtal.

För att få klarhet i hur EU-direktivet, som den svenska lagen bygger på, skulle tolkas inhämtade Högsta domstolen i båda målen ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Utifrån vad EU-domstolen har slagit fast i förhandsavgörandet har nu Högsta domstolen avgjort målen. Högsta domstolen har i båda fallen kommit fram till att det har varit fråga om försäkringsförmedling. De skadelidande har därmed fått rätt till ersättning från försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring.

Samtyckeslagen prövad i HD

Norrköping Nya regler om sexualbrott infördes den 1 juli 2018. Gränsen för straffbar gärning går numera vid om deltagandet i en sexuell handling är frivilligt eller inte. Det krävs inte längre att gärningsmannen använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att han eller hon ska kunna dömas för våldtäkt. Vidare finns en ny straffbestämmelse om ansvar för oaktsam våldtäkt. Målet i Högsta domstolen gällde tillämpningen av de nya reglerna.

En man övernattade hos en kvinna som han tidigare hade haft kontakt med enbart på sociala medier. Under natten genomförde han ett samlag med kvinnan och förde in fingrar i hennes underliv. Kvinnan var passiv och gav inte något tydligt uttryck för att hon ville delta i de sexuella handlingarna.

Högsta domstolen konstaterar att en person som mot sin vilja utsätts för ett sexuellt närmande inte har något ansvar för att säga nej eller för att på annat sätt uttrycka sin motvilja. Vidare konstaterar domstolen att det faktum att målsäganden och gärningsmannen var ense om att ligga i samma säng och att de var klädda i enbart underkläder inte innebär att målsäganden deltog frivilligt i de sexuella handlingarna.

Domstolen finner det bevisat att gärningsmannen har genomfört de sexuella handlingarna utan att hon har deltagit frivilligt. Det är dock inte bevisat att gärningsmannen handlat uppsåtligen men däremot att han handlat grovt oaktsamt.

Mannen döms för oaktsam våldtäkt till fängelse.

Prisavdrag för Porscheägare

Norrköping En man köpte en porsche för 1 mkr och efter något år stod det klart att bilens mätarställning var felaktigt. Bilhandlaren tog tillbaka bilen för 890 tkr. Därefter stämde ägaren bilhandlaren med yrkande om rätt till prisavdrag eller i vart fall skadestånd motsvarande sin förlust. 

Tingsrätten anförde att det förelåg ett köprättsligt fel men faktum att bilen återtagits - köpet gått tillbaka - innebar en motsvarande ”slutlig reglering av rättsförhållandet”. Det går med andra ord inte spekulera i ytterligare kompensation utan när bilhandlaren gjort återgång av köpet och det finns en överenskommelse, så går det inte i efterhand återkomma med ytterligare krav, enligt tingsrätten.

Frågan är om det finns någon princip som innebär att återköp i konsumentförhållanden ska anses utgöra en slutreglering av rättsförhållandet, om det inte uttryckligen reglerats mellan parterna. 

Gör: jurist


Födelseår: 1970



Började skriva för juristbloggen: September 2013


Erfarenhet: arbetar som jurist sedan 1998 

Bloggens uppgift: att på ett begripligt sätt föra ut och synliggöra de argument som ligger bakom avvägningar i lagstiftningen och avgöranden i enskilda fall

Bloggar

Sportbloggar