Logga in
Lutfiskens dag Löfsveds Valdemarsviksblogg Löfsveds Valdemarsviksblogg
Vädersponsor:

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Beräkningen av ersättning vid upphovsrätten till en film

Norrköping Högsta domstolen prövar beräkningen av den ersättning som ska utgå vid ett intrång i upphovsrätten till en film.

SF hade yrkat åtta miljoner kr i skälig ersättning för att filmen ”Maria Wern – Drömmen förde dig vilse” hade gjorts tillgänglig för illegal streaming på dreamfilm.se. Tingsrätten ansåg att ersättningen skulle bestämmas till en miljon kr. Hovrätten bestämde den till fyra miljoner kr.

Om upphovsrätten till ett verk utnyttjas utan rättighetshavarens samtycke har denne i allmänhet rätt till en skälig ersättning för nyttjandet. Det gäller även om utnyttjandet har skett i god tro. Ersättningen är tänkt att bestämmas till det pris som den som har utnyttjat verket skulle ha behövt betala om han eller hon hade frågat om lov.

Högsta domstolen har ansett att SF:s metod för att fingera en licensavgift inte kunde läggas till grund för att bestämma den skäliga ersättningen. Med utgångspunkt från den utredning som fanns i målet bestämde Högsta domstolen beloppet till 400 000 kr.

Förskola ville slippa autistiskt barn

Norrköping Skolledningen har, trots att en utredning visar på motsatsen, uttryckt stor tveksamhet över att en pojke med funktionsnedsättningen högfungerande autism ska kunna gå kvar på skolan och klara av att gå i vanlig grundskola. Skolledningen har i samband med skolstarten i årskurs 1 gjort stora förändringar i det stöd pojken tidigare har fått. Dessa förändringar har medfört att pojken inte längre gavs förutsättningar att klara av sin skolsituation.

DO menar att förskolans agerande innebär dels direkt diskriminering då eleven har missgynnats av skäl som har samband med hans funktionsnedsättning, dels diskriminering genom bristande tillgänglighet.

DO har lämnat in en stämningsansökan till Malmö tingsrätt och yrkar att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till eleven och dennes föräldrar med 30 000 kronor vardera.

DO yrkar även att förskolan ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet med 150 000 kronor till eleven, och till elevens föräldrar med 50 000 kronor vardera.

Malmö tingsrätt gav DO delvis rätt i målet mot enförskola, och ansåg att skolan har diskriminerat en pojke genom att skapa osäkerhet kring möjligheterna att ta emot pojken och ge honom det stöd han behöver. Tingsrätten ansgåt dock att det inte är bevisat att skolan brast i sitt ansvar när det gäller de åtgärder för tillgänglighet som skolan genomfört.

Bild på Hitler var straffbar missaktning

Norrköping Åklagaren har yrkat att NN ska dömas för hets mot folkgrupp och har påstått att följande har hänt.

NN har uttalat sig nedsättande med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung eller etniskt ursprung genom att publicera en bild på Hitler som utför en nazisthälsning på sin användare på sajten XX den 16 december 2017 och därefter låtit bilden ligga kvar för spridning fram till i vart fall den 3 maj 2018. Meddelandet spreds genom att den publicerats på en sida som varit öppen för var och en på internet. Publiceringen skedde den 16 december 2017 på internet, Sverige.

Hovrätten anförde.

Adolf Hitlers anknytning till nazismen är allmänt känd och en avbildning av honom är i mycket hög grad förknippad med de med nazismen intimt förbundna idéerna om rashat och förakt för vissa folkgrupper. En bild på Adolf Hitler har därför ett starkt symbolvärde. Trots detta torde förfarandet att enbart publicera en bild på Adolf Hitler normalt inte innebära att en sådan missaktning som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken uttrycks. Hur en spridning av en bild på Hitler ska bedömas beror emellertid på hur bilden ser ut och om bilden försetts med förklarande text eller inte. I detta fall handlar det om en bild där Hitler gör en så kallad Hitlerhälsning och bär uniform med en armbindel med hakkors på. I sammanhanget kan påpekas att en person som själv gör en Hitlerhälsning kan göra sig skyldig till hets mot folkgrupp (se bl.a. RH 1997:53 och RH 2000:72). Den aktuella bilden ger således en tydlig koppling till nazismen och dess grundtankar.

Att i ett inlägg publicera en sådan bild, utan någon förklarande text eller liknande, kan inte rimligen förstås på annat sätt än att det uttrycker ett gillande av Adolf Hitlers nazistiska tankegods till vilka idén om en folkgrupps överlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper är ett synnerligen centralt inslag. Hovrätten anser därför att bilden uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska, och att det ska bedömas som hets mot folkgrupp.

 

Muta till spelare i AIK

Norrköping

Åklagaren åtalade männen för grovt givande av muta genom att ha erbjudit en otillbörlig förmån uppgående till ett betydande belopp till en spelare i fotbollsklubben AIK i syfte att förmå spelaren att underprestera sin idrottsliga prestation och därigenom påverka utgången av en fotbollsmatch mellan IFK Göteborg och AIK den 18 maj 2017. Tingsrätten frikände männen eftersom det inte ansågs klarlagt att samtalet mellan dem och spelaren fick ett sådant konkret innehåll att det som framfördes innefattat ett straffbart erbjudande av muta.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer båda männen för givande av muta. Hovrätten kommer fram till att det är fotbollsspelarens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen av vad som sades mellan männen och honom. Hovrätten kommer vidare fram till att innehållet i det som männen framförde till spelaren har varit så klart och tydligt att det ska betraktas som ett straffbart erbjudande av muta. Hovrätten anser att det är utrett att mutan uppgått till ett betydande belopp.

Enligt hovrätten ska brottet rubriceras som ett brott av normalgraden. Hovrätten bestämmer påföljden för båda männen till villkorlig dom och dagsböter.

Fängelsestraff för pengar till terroristorganisationer

Norrköping
Enligt meddelanden på ett öppet Facebookkonto uppmanades allmänheten att överföra pengar till bl.a. Islamiska staten och Jahbat al-Nusra (en syrisk gren av al-Qaida) via två namngivna personer. En man som var ansvarig för och tillhandahöll meddelandena har dömts för brott mot den s.k. rekryteringslagen. Straffet har bestämts till fängelse sex månader.

Frågan i Högsta domstolen gällde främst om det förhållandet att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra var parter i en väpnad konflikt i Syrien medför en inskränkning i straffansvaret för brott mot rekryteringslagen. Inskränkningen skulle i så fall härröra från innehållet i internationell humanitär rätt och de undantag från straffansvar för kombattanter och andra stridande parter som gäller för stridshandlingar som inte riktas mot civila. Dessa inskränkningar har stöd i de internationella instrument som ligger till grund för den svenska terroristlagstiftningen, men har inte uttryckligen förts in i den nationella regleringen.

Högsta domstolen har kommit fram till att Islamiska staten och Jahbat al-Nusra, såsom icke-statliga parter i en icke-internationell väpnad konflikt (inbördeskrig i Syrien), inte har haft någon rätt att utföra stridshandlingar enligt den folkrättsliga sedvanerätten. Den svenska lagstiftningen har inte heller i samband med genomförandet av de internationella instrumenten uttryckligen föreskrivit en sådan rätt. Det har funnits möjlighet att på nationell nivå gå längre och låta det straffbara området vara vidare. Någon inskränkning av straffansvaret till följd av den internationella humanitära rätten har därför inte kunnat konstateras.

Högsta domstolen har vidare kommit fram till att när pengar går till inköp av vapen till organisationer som regelmässigt utför terrorhandlingar mot civila som ett led i sin krigföring, är det inte möjligt att skilja mellan att vapnen används mot fiendestyrkorna i den väpnade konflikten och att vapnen används för terrorhandlingar mot civila. Uppmaningarna har därför avsett att ge pengar till särskilt allvarlig brottslighet och den tilltalade har dömts för brott mot rekryteringslagen.

Högsta domstolen har ansett att brott mot rekryteringslagen är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska ådömas. Påföljden har bestämts till fängelse i sex månader.

Insidermål och frikännanden

Norrköping Insidermål är sällan framgångsrika för åklagare och senast hade åklagaren framgång i tingsrätten där tre personer fälldes för grovt insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation samt förverkande av 1 293 714 kr av vinsten pga brotten.

I princip hade insiderutredningen i börsbolaget visat hur en liten grupp ägare handlat aggressivt och vältajmat i aktien, men också planerat att läcka kurspåverkande information. Exakt när och hur den hemliga informationen har spridits kan åklagaren inte bevisa vilket innebär att åklagaren tappar målet i hovrätten.

Nu friar hovrätten och anför:

Hovrätten anser följaktligen att det inte är utrett i målet att NN genom råd eller uppmaning har föranlett AA att avyttra aktier i XX, att NN har försett AA med insiderinformation om XX eller att de misstänkta har haft tillgång till insiderinformation vid sin aktiehandel. Sammanfattningsvis anser hovrätten att det finns alternativa förklaringar till de gärningsförlopp som åklagaren har gjort gällande och att det således inte är ställt utom rimligt tvivel att någon av de tilltalade har gjort sig skyldig till det eller de brott som åtalet gäller. Åtalen mot samtliga tilltalade ska därmed ogillas.

Kommentar: Bevisprövning i brottmål ska gå till så att rätten först bedömer den bevisning som åklagaren åberopat till stöd för åtalet. Om det visar sig att det sammanlagda värdet av den bevisning som har åberopats till stöd för gärningsbeskrivningen inte är så högt, att det räcker för att åtalet ska vara styrkt, saknar bevisning som åberopats mot vad sonfpåstätts betydelse/Den tilltalade ska då frikännas redan på grund av att bevisningen mot honom eller henne är otillräcklig. Om däremot bevisningen är så stark, att den i sig tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stöder denna granskas. Motbevisas det som läggs den tilltalade till last ska åtalet ogillas. Frikännanden blir också följden om den tilltalades berättelse och annan bevisning som har åberopats mot bevistemat tar sådan kraft från den bevisfakta som talar för detta, att beviskravet inte är uppnått. Innan bevisbedömningen avslutas ska en övergripande och slutlig sammanvägning av samtlig bevisning göras (se NJA 2015 s. 702).

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar