Logga in

Johan Levin

Juristbloggen

Bloggen handlar främst om aktuella rättsfall men även frågor kring rättsdogmatik, rättshistoria och rättssociologi. När det gäller rättsreglerna så har dessa främst betydelse inför en domstol, som bedömer reglerna i enlighet med gällande rätt.

Det är vanligt att i varje mera betydelsefull rättsfråga kan bevittna att jurister kan vara av helt olika åsikter. Advokat står emot advokat, en domstol dömer på ett sätt, en annan på ett annat och en tredje kanske på ännu ett sätt; ja, även inom domstolarna framträder meningsmotsättningar; likaväl bland rättsvetare och det inte sällan i sådan mångfald, att man kan vara frestad att ställa frågan ”vad som är rätt?” utan att få något svar på frågan.

I praktiken finns tre syften med rättstillämpningen: i) garantera ordning och säkerhet i samhällslivet; ii) återspegla det allmänna rättsmedvetandet, eller som en ledamot i högsta domstolen uttryckte »Lagen bör vara ett eko av det förut stadgade och mognade allmänna tänkesättet.»; samt iii) kravet, att »lika skola behandlas lika».

Ägarens egen arbetsinsats ska beaktas vid värdering

Norrköping En kvinna drev restaurangrörelse i en pizzeria. Hon sades upp från den lokal där rörelsen drevs vilket ledde till att pizzerian fick läggas ned. Hon krävde då ersättning för rörelsens värde. Hyresvärden menade att hennes egen arbetsinsats skulle beaktas vid beräkningen och ville därför inte betala mer än lagens minimiersättning.

En kvinna drev en pizzeria i form av enskild näringsverksamhet i en hyrd lokal. Med anledning av saneringsarbeten på fastigheten aviserade hyresvärden att byggnaden skulle rivas. Hyresavtalet sades därför upp. Till följd av uppsägningen lades pizzerian ned.

Kvinnan krävde att hyresvärden skulle ersätta henne för rörelseskada. Skadan skulle enligt kvinnan bestämmas enligt den s.k. avkastningsvärdemetoden till ett belopp motsvarade rörelsens värde, eller drygt 300 000 kr. Något avdrag för fiktiva lönekostnader för eget arbete skulle enligt henne inte göras vid beräkningen. Hyresvärden menade att lönekostnaderna skulle beaktas och ville inte betala mer än den minsta ersättning som kan utgå vilket i detta fall var cirka 65 000 kr.

Högsta domstolen kom fram till att resultatet vid beräkning av en rörelses värde enligt avkastningsvärdemetoden ska belastas med värdet av ägarens arbetsinsats. Kvinnan fick därför enbart minimiersättningen motsvarande en årshyra.

Högsta domstolen anger i avgörandet ett par sätt för hyresgästen att undvika de behandlade olägenheterna. Genom att använda en metod som ger stöd för att det skulle finnas ett överlåtelsevärde i rörelsen kan ersättning utgå utöver minimiersättning. Ett annat sätt för hyresgästen att få ersättning kan vara att, vid sidan av ersättning för rörelseskada, yrka ersättning för personlig inkomstförlust.

 

LVU-vård av barn som ökat kraftigt i vikt på bara en vecka

Norrköping Föräldrarna son fick trösäta och gick upp kraftigt i vikt, därför omhändertogs han enligt LVU.

Förvaltningsrätten anförde följande (kammarrätten fastställde deras dom)

Förvaltningsrätten konstaterar att B är ett mycket litet barn, vilket innebär att han är helt beroende av sina omsorgspersoner för alla sina behov. Detta ställer i sin tur höga krav på att föräldrarna, i egenskap av omsorgspersoner, kan tillgodose dessa behov. Av utredningen i målet framgår att B under utredningstiden ökade i vikt på ett sätt som föranledde oro från BVC. I nämndens utredning anges att J och H under utredningen på Vårljus använde matning som tröst och att de väckte Blessing för att mata honom utan att ta hänsyn till om han ville äta eller inte. Det anges vidare att J och H valde att samspela med B när han sov istället för när han var vaken och att samspelet inte skedde på ett sätt som var lämpligt för Bs ålder. J och H har tillbakavisat dessa uppgifter och anfört bl.a. att de inte nåtts av informationen om att Bs viktökning var oroväckande och att B inte har tröstats med mat. Mot bakgrund av att uppgifterna har stöd i de mirrnesanteckningar som gjorts av personalen vid Vårljus gör förvaltningsrätten emellertid bedömningen att nämnden har gjort sannolikt att de av nämnden angivna missförhållandena föreligger. Att J och H matar B när han behöver tröst och väcker honom för att samspela när han behöver sova innebär enligt förvaltningsrätten att föräldrarna inte förmår att läsa av Bs signaler. Det förhållandet att J och H, trots upprepad information, inte tagit till sig oron kring Bs vikt innebär att föräldrarna även i detta avseende brister i förståelsen Bs behov.

Förvaltningsrätten anser att utredningen ger stöd for att B inte far sina grundläggande behov tillgodosedda av J och H och att det vid en sammantagen bedömning föreligger brister i omsorgen om B. Av utredningen i målet framgår att J och H har en bristande insikt de förhållanden söm medför att de brister i omsorgen om B. Med hänsyn till detta och med beaktande av att B är ett mycket litet barn gör förvaltningsrätten bedömningen att bristerna i omsorgen om B utgör en påtaglig risk för att hans utveckling och hälsa skadas. Därför har B ett vårdbehov enligt l och 2 §§ LVU

 

Kritik mot Skatteverket och två tjänstemän

Norrköping I samband med en revision av ett bolag gjorde två revisorer från Skatteverket ett besök på en fastighet. Syftet med besöket var att träffa bolagets företrädare och fråga efter bolagets räkenskaper. När revisorerna anlände till fastigheten fanns inte någon bolagsföreträdare där. I den aktuella byggnaden befann sig två andra personer, som inte kände till vare sig bolaget eller dess företrädare. Trots detta gick skatterevisorerna in i byggnaden och fotograferade där.

En revison ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne. 

Enligt JO borde de båda skatterevisorerna inte ha gått in i byggnaden utan medverkan av bolagets företrädare. Kravet på samverkan med den reviderade kan inte anses ha varit uppfyllt eftersom tjänstemännen vid tillfället över huvud taget inte hade fått något besked från någon av bolagets företrädare. Någon rätt för Skatteverket att vidta tvångsåtgärder i form av bevissäkring fanns inte heller vid den aktuella tidpunkten.

Skatteverket och de båda skatterevisorerna kritiseras därför för agerandet vid det aktuella besöket. JO förutsätter avslutningsvis att Skatteverket förvissar sig om att de anställda är väl införstådda med de begränsningar i verksamheten som följer av det lagreglerade skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. e

Resning i två mål som rör den s.k. gymnasielagen

Norrköping Två personer som nekats uppehållstillstånd enligt den s.k. gymnasielagen har beviljats resning av Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolen måste nu ta upp deras ansökningar igen.

Två personer har ansökt om resning sedan de nekats uppehållstillstånd för gymnasiestudier. I båda fallen har migrationsdomstolen ansett att personerna ska ha styrkt sin identitet för att beviljas uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Domarna är från tiden efter det att den s.k. gymnasielagen började gälla 1 juli 2018 men före Migrationsöverdomstolens domar som klargjorde att det inte finns något hinder att tillämpa det sänkta beviskravet rörande identitet och att beredningskravet i lagstiftningsärendet uppfyllts.

Eftersom det inte finns något hinder att bevilja uppehållstillstånd för gymnasiestudier p.g.a. att identiteten inte är styrkt, grundar sig de två överklagade domarna på sådan felaktig rättstillämpning som utgör grund för resning. Målen sänds därför tillbaka till migrationsdomstolen för ny prövning.

Frikännande dom i Teliamålet

Norrköping Stockholms tingsrätt har idag meddelat dom i Teliamålen. De tilltalade frikänns på samtliga åtalspunkter. Skälen för det är i huvudsak att det inte är bevisat att påstådda mutor tillfallit någon som tillhör den krets av personer som enligt tillämplig lag kunde göras ansvarig för mutbrott, vilket är en förutsättning för ansvar. Eftersom brott inte har kunnat styrkas har även förverkandeyrkandet mot Telia Company AB ogillats.

Åtalen avser mutanklagelser under åren 2007–2010 med anledning av de avtal och transaktioner med en uzbekisk lokal partner som följde på dåvarande TeliaSoneras etablering i Uzbekistan. I rättegången yrkades även förverkande av 208 500 000 USD som utbyte eller fördel av brott gentemot Telia Company AB.

Huvudförhandlingen har pågått under 42 förhandlingsdagar under andra halvåret av 2018. Omfattande utredning har lagts fram.

Handlingsförloppet avseende transaktionerna med den uzbekiska partnern som åklagaren gjort gällande har ansetts utrett i målet. Det gäller avtal och därmed sammanhängande betalningar till konton tillhörande främst bolaget Takilant Ldt. Det har också genom utredningen ansetts bevisat att den dåvarande uzbekiska presidenten Islam Karimovs dotter, Gulnara Karimova, haft kopplingar till Takilant Ldt.

Tingsrätten har dock konstaterat att åtalen i andra delar saknat konkretion och att det funnits luckor i utredningen. 

Pappan får ensam vårdnad efter umgängessabotage

Norrköping Pappan hade misshandlat barnen (dömd för misshandel) och inte träffat barnen på fyra år. Nu får han ensam vårdnad med följande motivering.

Hovrätten konstaterar, i likhet med utredarna och tingsrätten, att utredningen i målet inte visar att pappan är olämplig som vårdnadshavare. Fortsatt gemensam vårdnad är därför inte utesluten av detta skäl.

Härefter ska bedömas om vårdnaden om barnen ska vara fortsatt gemensam eller om den gemensamma vårdnaden ska upplösas.

Utredarna har föreslagit att vårdnaden även fortsättningsvis ska vara gemensam. I denna fråga gör hovrätten följande bedömning. Som utredarna har konstaterat har mamman och pappan inte något som helst samarbete kring barnen. Det är därför mycket svårt för dem att fatta gemensamma beslut om barnen. Parterna har under fyra års tid processat upprepade gånger om vårdnaden om barnen. Avgörandena har hittills gett partema fortsatt gemensam vårdnad. Ändå förefaller samarbetet mellan mamman och pappan över huvud taget inte ha förbättrats. Tvärtom har deras kommunikation varit minimal och det har förekommit meningsskiljaktigheter om bl.a. barnens pass och barnens påtänkta skolbyte vilket måste antas ha påverkat barnen. Inte heller har barnen haft något fungerande umgänge med pappan under denna tid. Det är mot denna bakgrund svårt att se att samarbetet mellan parterna kommer att bli bättre inom överskådlig framtid. Gemensam vårdnad förutsätter som nämnts att föräldrarna kan samarbeta någorlunda konfliktfritt. Med hänsyn till vad som har kommit fram om de svårigheter parterna under flera års tid har haft med att kommunicera och samarbeta bedömer hovrätten att fortsatt gemensam vårdnad inte framstår som förenligt med barnens bästa. Den gemensamma vårdnaden ska därför upplösas och hovrätten ska ta ställning till vem av parterna som ska anförtros ensam vårdnad om barnen.

Vid bedömningen av vem av parterna som ska anförtros ensam vårdnad om barnen är det av stor betydelse vem av dem som har bäst förutsättningar att verka för det ovan nämnda målet för barnens boende. Utredningen visar att barnen själva har uttryckt att de inte vill träffa pappan. Barnen har dock ännu inte uppnått sådan ålder och mognad att deras vilja kan tillmätas en avgörande betydelse i frågan. Hovrätten konstaterar att såväl mamman som pappan har förutsättningar att vara lämpliga omsorgspersoner för barnen. Det står dock klart att mamman genom sitt agerande aktivt och på ett för barnen skadligt sätt motarbetar deras rätt och möjlighet till en god relation med sin pappa. Detta är, oaktat vad som tidigare må ha förevarit i familjen, mycket allvarligt. Bedömningen av vad som är bäst för ett barn ska göras med beaktande av deras behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Enligt hovrätten är pappan den av parterna som har bäst förutsättningar att tillgodose det behovet. Han är lämplig som vårdnadshavare. Det är därför mest förenligt med barnens bästa att pappan anförtros ensam vårdnad om dem. Att vårdnaden nu anförtros pappan ensam innebär en stor förändring för barnen i förhållande till hur de har levt de senaste åren, då de har bott hos mamman och haft en mycket begränsad kontakt med pappan. De kortsiktiga negativa verkningarna för barnen får dock vägas mot övriga omständigheter av betydelse för helhetsbedömningen. I den bedömningen ska även de långsiktiga konsekvenserna för barnen beaktas.

Det är hovrättens uppfattning att en överflyttning av vårdnaden till pappan på sikt kommer att ge barnen förutsättningar till en god och nära relation till båda sina föräldrar. Eftersom pappan nu kommer att ha ensam vårdnad om barnen vilar det ett stort ansvar på honom att hålla mamman informerad om barnen och på ett omsorgsfullt sätt planera för umgänget mellan barnen och mamman så att deras goda relation till henne upprätthålls. Pappan har förklarat att han avser att ta stöd av exempelvis BUP eller socialnämnd för att barnen ska få det stöd de behöver i samband med fiytten från mamman hem till honom. Hovrätten instämmer i att detta är lämpligt.

 

 

Född 1970. Gift och har två barn. – Jurist från Uppsala universitet. – Skriver om aktuella rättsfall samt är publicerad inom juridik med böcker och artiklar. – Utbildningsmässigt Nordplus stipendiat vid Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet; stipendiat från Juridiska fakulteten i Uppsala vid Faculté de droit, des sciences criminelles et d'administration publique (Université de Lausanne); juris kandidatexamen från Uppsala universitet; högskoleexamen med EG-rättslig inriktning från Linköpings universitet; fortbildning inom Fakultetskurser vid Stockholms Universitet och IUR Institutet för Utländsk Rätt; advokatexamen och genomgått advokatsamfundets kurser inom advokatetik och god advokatsed, klientpsykologi, lagen om penningtvätt samt stress och effektivitet i advokatyrket.

Bloggar

Sportbloggar