Ledare Sveriges kommuner står inför en ekonomisk kris. Det var det trista beskedet från SKL (Sverige kommuner och landsting) när de presenterade sin ekonomirapport i maj 2018. Denna illavarslande utveckling skrev också ledarsidan om den 14/3.

För den som har intresse av att sätta sig in i kommuners ekonomi är detta ingen nyhet. Denna utveckling har pågått länge och prognoserna har pekat vartåt det barkar.

Enligt SKL beror denna utveckling på tre huvudfaktorer. För det första att sparandet har varit för dåligt, i många fall negativt – att kommunerna har gjort av med mer pengar än de fått in. För det andra har invandringen till kommunerna påverkat den kommunala ekonomin. Och för det tredje har regeringens strama politik för personer med LSS-insatser resulterat i att kommunerna har fått tagit den ekonomiska bördan i stället för Försäkringskassan.

Nu när kommunstyren har kommit på plats och börjat arbeta med sina respektive budgetar för kommande år, har vissa insett att de är så illa tvungna att höja kommunalskatten. Det gäller bland annat Staffanstorps kommun, i vilken Moderaterna fick hela 42,7 procent (i riksdagsvalet röstade 27,8 procent av staffanstorpsborna på M). I stället för att bilda styra med de övriga allianspartierna valde den moderata kommunstyrelseordföranden att regera kommunen tillsammans med Sverigedemokraterna.

När de styrande partierna aviserade en kommande skattehöjning om 40 öre gick Moderata ungdomsförbundets ordförande, Benjamin Dousa, i taket. Han krävde rätt och slätt kommunalrådet Christian Sonessons avgång. För en utomstående kan det lätt framstå som om det hade med någonting annat att göra, men enligt Dousa var en skattehöjning från en styrande moderat skäl nog att lämna sina uppdrag.

Att Dousa går ut och kräver en framgångsrik moderat kommunstyrelseordförandes avgång kan knappast skyllas på ungdomsförbundens tendens att emellanåt vara lite spetsiga. Dousa har nämligen i egenskap av ordförande i ungdomsförbundet också en plats i Moderaterna partistyrelse.

Det finns flera aspekter som gör detta avgångskrav så märkligt. Att sitta på höga hästar i Stockholm och slå kommunpolitiker på fingrarna för att de försöker få en budget att gå ihop är inte särskilt vackert – och lär vara extra impopulärt i just Skåne. Kommunerna är heller inga fria öar, utan påverkas i allra högsta grad av de beslut riksdag och regering fattar. Och än så länge har inga avgångskrav riktats mot de moderata riksdagsledamöter som röstat för diverse skattehöjningar.

Att kommuner inte ska lägga pengar på skrytbyggen och andra onödiga kostnadsdrivande projekt är självklart. Och skattesänkning är i sig ett eftersträvansvärt självändamål. Men på vissa håll ser det ut att krävas skattehöjningar för att ens hålla den mest basala välfärdsservicen igång. Att sitta och mästra i huvudstaden kommer varken att bidra till ökad enhet inom partiet eller för den delen resultera i fler moderata väljare i kommande riksdagsval.