Tilltagande oroande oro för oro

Myndigheter ska hålla sig till att berätta vad de vet, och vilka bedömningar de gör. De ska inte anpassa informationen.

De högst ansvariga tjänstemännen för att bevaka och hindra coronaviruset utbredning synes ofta vara mer bekymrade för människors oro än deras hälsa. Chefen för FN:s världshälsorganisation WHO varnade häromveckan för att panik och fruktan riskerar att leda till större inverkan på samhället än själva viruset. Och vår egen statsepidemiolog har återkommande varnat för överdriven oro och onödiga samhällsstörningar.

Oro är förvisso inte irrelevant. En kris kan förstärkas av människors reaktioner på krisens grundorsak. Måhända har smittskyddsmyndigheterna också dragit slutsatser av massvaccineringen och mediernas larm vid tidigare pandemier.

Men myndigheter ska hålla sig till att berätta vad de vet, och vilka bedömningar de gör. De ska inte anpassa informationen efter hur de tror att människor reagerar på den, eller tolkar den. Befolkningen har rätt till saklig information och att själva avgöra när det finns skäl till oro.

 

Om det någonsin funnits en tid då myndigheterna kunde styra krisinformationen för att minska folkets oro så är den tiden definitivt över. Dagens media- och informationslandskap präglas av pluralism och allmänt tillgänglig information. Polariseringen av åsikter och verklighetsuppfattningar bidrar till att myndighetsinformation obönhörligen kommer att jämföras med andra källor. I det landskapet kan det vara lockande att ge sig ut i terrängen och justera kartan för att vissa feltolkar den. Men det riskerar att sänka förtroendet för myndigheterna.

Det är värt att påminna om att vi har goda anledningar att lita på våra smittskyddande myndigheter. De är bättre underrättade och har större kapacitet till riskbedömningar på samhällsnivå än gemene man.

Det är också värt att påminna om att deras information och bedömningar är färskvaror. Under tisdagen signalerade Folkhälsomyndigheten att det nu finns tecken på allmän spridning. Och uppmanar nu alla med symptom på luftvägsinfektion att avstå sociala kontakter som riskerar att sprida smitta. Det betyder inte att tidigare information och bedömningar var fel.

 

Man kan såklart ifrågasätta prioriteringar och strategier. Men en bättre beredskap är inget man trollar fram i stunden. Och det är inte optimalt att myndigheter byter strategier mitt under en pågående kris.

Vi har således all anledning att undvika panik och att lita på krishanterande myndigheter. Men vi ska också kräva att informationen från myndigheterna ska vara fri från orosdämpande filter. Så att vi kan fortsätta lita på dem.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jakob Styrenius

Ämnen du kan följa