Ledarkrönika Politiken vill ha fler poliser och hårdare straff, men samma engagemang saknas för andra delar av rättskedjan. Regeringen har allt för länge varit ovillig till att satsa på att det ska finnas fängelseplatser så att det räcker.

Kriminalvården, med huvudkontor i Norrköping möter en långt mer oviss framtid än vad den statliga myndigheten borde. Ekonomin är ansträngd samtidigt som beläggningen på häkten och anstalter ökar.

I dagsläget är landets fängelser mer eller mindre fulla. Den 12 augusti var beläggningen 100,07 procent i anstalter med säkerhetsklass 1. Räknas alla fängelseplatser samman är beläggningsgraden 98,05 procent. Det betyder att det knappt finns någon flexibilitet i systemet, vilket svensk kriminalvård i viss mån bygger.

Visserligen har justitieminister Morgan Johansson (S) för en tid sedan lovat att Kriminalvården ska få ökade anslag i höstbudgeten (SVT 30/7). Men det är så dags nu, att utöka kapaciteten tar lång tid. Dessutom finns en viss osäkerhet kring löftet, orsaken till det är att satsningar på Kriminalvården inte ingår i januariöverenskommelsen.

Den situationen sätter i sin tur fingret på en av uppgörelsens problem. När januariöverenskommelsen enbart gäller ett antal utvalda politikområden riskerar all kraft att läggas på dessa. Andra budgetposter kan nedprioriteras och osäkerheten sprids kring hur dessa ska hanteras.

Att säkra tillräckligt med platser på anstalter och häkten har inte heller varit prioriterat tidigare. Under senare år har fokus legat på andra delar av rättskedjan, särskilt Polisen.

Satsningarna på Polisen har varit bra. Men det är problematiskt att de i viss mån har skett på bekostnad av Kriminalvården.

År 2017 fick Kriminalvården ta över ansvaret för transporter av frihetsberövade från Polisen, utan att det gavs kostnadstäckning för det. Detta som en åtgärd för att lösa Polisens ansträngda situation vid tiden för omorganisationen till en myndighet.

När den nya och växande Polisorganisationen nu blir allt mer effektiv leder det dock till att trycket lär öka på Kriminalvården än mer framöver. En effektivare och större Polismyndighet skapar förutsättningar för att fler ställs inför domstol, vilket i sin tur kan innebära att fler döms till fängelse. Vidare gör skärpningarna i straffskalorna att de intagna sitter längre och att allt fler häktas automatiskt.

Svenska politiker har allt för länge ägnat all kraft åt att lova fler poliser och strängare straff. Om det finns platser så att det räcker på anstalt eller i häkten verkar inte ha fått lika mycket uppmärksamhet.

Då det tar lång tid att utöka kapaciteten inom Kriminalvården blir det allt mer bråttom med åtgärder.

Att det blir en snut i varje knut och stenhårda straff lär inte få den önskade effekten om Kriminalvården inte är tillräckligt utbyggd. Det börjar bli dags att se hela rättskedjan.