Har du rätt kompetens?

3 maj 2017 04:00

Vår viktigaste utmaning är kompetensförsörjningen. Det skriver Nils Karlson, Johanna Grönbäck och Patrick Joyce från Ratio, näringslivets forskningsinstitut, i en ny rapport. För att långsiktigt hålla Sveriges utvecklingskraft och omställningsförmåga på konkurrenskraftig nivå behöver vi bli bättre på att lägga Kompetenspusslet, vilket också är rapportens titel.

Problemet utspelar sig just nu när alltför många är alltför överutbildade samtidigt som det tar alltför lång tid för nyanlända (nio år för hälften av alla nyanlända, enligt siffror från SCB) att integreras på svensk arbetsmarknad.

Invandringen till Sverige har både föryngrat befolkningen och ökat antalet personer i arbetsför ålder, men blir ändå en ekonomisk börda. Varför tar det så lång tid att få ett jobb?

Det är självklart olika i varje enskilt fall, men några av de återkommande problemen är att utländsk utbildning värderas lågt, bristande kunskaper i svenska språket blir ett hinder samt att arbetsmarknaden i sig inte erbjuder fler enkla jobb och mer praktik. Om man kommer in och får praktisk erfarenhet kan fler dörrar till jobb öppnas och man får goda utvecklingsmöjligheter för både det sociala och det språkliga.

Men det är att förenkla om man tror att det enbart är nyanlända som har svårt att matchas på arbetsmarknaden.

Det stora problemet som presenteras i rapporten är att de flesta i dag läser en hög utbildning som sedan inte ger utdelning. Man betalar mer i tid och pengar än man sedan får tillbaka och företagen har svårt att hitta rätt person till rätt plats.

Individens utbildningslängd har ökat mer än jobbets krav. Män har större sannolikhet att vara underutbildade än kvinnor och endast runt 40 procent av arbetstagarna är korrekt matchade vad gäller utbildningslängd. Drygt hälften är överutbildade och en knapp tiondel är underutbildade. Detta leder till rekryteringsproblem som hindrar företag från att växa och utvecklas – och på längre sikt blir det ytterligare samhällsekonomiska kostnader.

Vem ligger ansvaret på?

Det vilar på flera aktörer: dig och mig, utbildningssamordnare, lärare, företag, myndigheter och inte minst regering och riksdag som behöver utveckla lagar och regler på utbildningens, arbetsmarknadens och näringspolitikens områden.

Några lösningar kan vara att koppla utbildningssystemet närmare arbetsmarknadens krav och att lägga mer fokus på fortbildning. Rent konkret säger Nils Karlson i samband med rapportsläppet att man bör ta pengar från högre utbildning och lägga större delar på yrkeshögskolor och mer praktik.

Om det fungerar så behöver vi inte vara rädda för att mer kompetenta robotar ska ta våra jobb. Enligt OECD (2013) förlorar mellan två och sju procent av alla anställda sina arbeten varje år. Och i Sverige är det en betydligt större andel av jobben som omsätts årligen. Vi måste drivas av en vetgirighet för det livslånga lärandet och hålla oss fräscha och aktuella för arbetsmarknadens föränderlighet. Om vi kan lösa samhällets kompetensbrist kan vi göra mycket för samhället i stort och för enskilda individers försörjning, hälsa och välbefinnande.

Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess magasin.

Krönika

Katarina O'Nils Franke
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Katarina O’Nils Franke