Ledare Thomas Erikson har nått stora framgångar som föreläsare och författare till boken ”Omgiven av idioter”, där han delar in människor i olika färger utifrån personlighet. Häromveckan utsågs han till ”årets förvillare” av föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF). Det är ett välförtjänt epitet.

I motiveringen beskriver VoF hur Erikson misslett publik och läsare avseende både sin kompetens och teorins vetenskapliga grund. ”En psykologiintresserad allmänhet har därigenom vilseletts att tro på befängda sätt att förstå sina egna och andras beteenden.” Det har även fått till följd att många arbetsgivare använt sig av helt ovetenskapliga test vid rekryteringar och andra personalfrågor, skriver VoF.

I en intervju med TT försvarar sig Erikson för första gången sedan utnämningen (NT 31/1). Men med argument av typen ”en miljon svenskar har inte fel” och ”jag hade förmodligen kunnat klämma ur mig en doktorsavhandling med 5000 fotnötter, men det är inte så jag jobbar” ändrar han inte bilden av att det är pseudovetenskap han sysslar med.

Med tanke på den stora efterfrågan är Erikson sannolikt en trevlig föreläsare. Hans teorier duger säkert som underhållning. Men definitivt inte för att rekrytera medarbetare eller sätta ihop ett bra arbetslag. Det finns helt enkelt inte vetenskapligt stöd för det.

DN granskade testbranschen 2017 och visade då att myndigheter lade mycket pengar på ovetenskapliga test och använde test på fel sätt. Då, liksom nu, höjdes röster mot tester generellt. ”Att anställa utifrån personlighetstester borde anses lika dumt som att ge folk sparken baserat på horoskop”, skriver Expressens ledarsida (3/1). Men att kritisera alla personlighetstester är lika ovetenskapligt som det Thomas Erikson ägnar sig åt. Det gäller att skilja på vetenskapliga teorier och tester från ovetenskapliga.

I Aktuellt (22/1) nyanseras frågan genom att visa att det finns gott stöd i forskning för att ett antal personlighetsdrag går att mäta. Samt att vissa drag, såsom målmedvetenhet och samvetsgrannhet, har ett positivt samband med arbetsprestation.

Den vetenskapliga expertisen är tämligen överens om att man får en kostnadseffektiv rekrytering genom att använda bra begåvnings- och personlighetstester tidigt i processen. Det minskar risken för diskriminering och ökar sannolikheten att bästa personen anställs. Det finns idag ett antal svenska personlighetstest som genomgått vetenskaplig prövning och certifierats. Vidare finns ISO-standarder för rekrytering och bedömningstjänster i arbetslivet.

Men trots en enad forskarkår, tillgängligt stöd och tester av god kvalitet fortsätter många rekryterare att basera sina beslut på dåliga tester, bristfälliga metoder och ren magkänsla. Att vissa myndigheter använder sig av undermåliga tester förtjänar att kritiseras. Men det stora slöseriet ligger i att många offentliga arbetsgivare underlåter att använda standardiserade metoder och tester. Där finns många skattekronor att spara.