Ledarkrönika Några dagar efter den stora explosionen i Linköping är frågorna fortfarande långt fler än svaren. Men det går att se händelsen ur flera olika synvinklar.

Först och främst är dådet förstås förfärligt. Även om vi blivit sorgligt vana vid detonerande bomber och granater i svenska städer, går kraften i linköpingsbomben utanpå det mesta. Ett 20-tal personer skadades lindrigt och några fick uppsöka sjukhus. Ett stort antal lägenheter har drabbats av svår skadegörelse.

Och då går det ändå faktiskt att tala om tur i oturen. Ingen befann sig riktigt nära explosionen, ingen dödades eller skadades svårt. Det kunde gått mycket värre.

Samtidigt är bombdådet anmärkningsvärt amatörmässigt och till synes obegripligt. Enligt Borås Tidning ska poliskällor tala för koppling till Bandidos. Offentligt vill polisen ha uppgifter om en trehjulig transportcykel. Mc-kriminella som spränger en – cykel... Humorn må vara motvillig, men också talande för ett dåd utan vare sig uppenbar avsändare eller mottagare och som hot dessutom är allt annat än övertydligt.

Och ändå – mitt i all kalabalik (om med all respekt för drabbade), är bombdådet i Linköping faktiskt en smula banalt.

Det som skiljer linköpingsfallet från andra detonationer är kraften i sprängladdningen, tack och lov trots allt apterad för i praktiken minimal splitterverkan. Men vi har sett så mycket skadegörelse och hört så många nattliga explosioner, så många städer har drabbats. I det ljuset är bomben vid Ådalagatan i Linköping uttryck för en banal brottslighet. Det är inte någon avancerad kriminalitet, bara billig brutalitet. Kriminella element har tillgång till skjutvapen och sprängmedel, men vet knappt hur man använder dem (brottslingar är notoriska klåpare bakom avtryckaren).

I den organiserade brottslighetens värld ger emellertid också i grunden amatörmässigt uppträdande bonuspoäng. "Snubben trodde han va cool, för han hade en pistol" som Latin Kings sjöng – men lite senare också "grabbens pistol var en pluggad kopia". Så var det för inte så länge sedan. I dag behöver varken yrkeskriminella eller gatubuset nöja sig med låtsasvapen och det handlar inte heller bara om pistoler. För den med rätta kontakter är det inte svårt att köpa allt från automatkarbiner till handgranater och sprängdeg. Det behöver inte ens bli särskilt dyrt.