En ny Gubbe har flyttat in i mitt hus

En ny Gubbe bor i mitt hus och ligger i min säng. Han är längre än den förra, svär mer och går väldigt mycket bättre. Samtidigt har jag föryngrats, från 57 till 5 år.

Eftersom jag i ett nafs har blivit fem år är jag på jakt efter en sådan här pall.

Eftersom jag i ett nafs har blivit fem år är jag på jakt efter en sådan här pall.

Foto: Mostphotos

Krönika2019-10-30 20:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svordomarna har nog bara med inkörningssfasen att göra. Framöver tänker jag mig en Gubbe som är gladare än den jag hade före april i år. Det var då komponentutbytet på min gamla Gubbe inleddes.

Gubben har alltså fått sina artrosanfrätta knäleder utbytta mot prima rostfria reservdelar.  

Innan detta projekt inleddes var han så hjulbent att underkroppen påminde om en tunnel. Till och med westernhjälten Zeb Macahan hade raka spiror i jämförelse. Jag svär på att det hade fått plats ett litet knubbigt Gotlandsruss mellan Gubbens knäskålar innan transformationen till ny karl inleddes.

I april fick han ett helt nytt knä i vänster ben. Men eftersom han då blev längre på den sidan fick han genomlida sommaren som låghalt. Ett rakt ben – ett krokigt.

Nu börjar det dock ordna till sig när knäoperation nummer två är gjord. Båda benen är raka och han själv en bit längre än när jag träffade honom. I helgen kunde vi till och med dansa en sväng.

Att resa sig upp från sittande, typ en toalettstol, är extra bökigt när man har bytt ut sina knän. Åtminstone under rehabiliteringen.

Därför tyckte Gubben att det var en god idé att installera en riktigt hög toalettstol nu när den gamla ändå behövde bytas.

Jag var inte med i denna diskussion. Ibland är det som om Gubben glömmer bort att han har en fru och att han är sammanboende inte bara med två katter, utan även med mig. Ganska ofta är det så faktiskt.

Glad i hågen kom jag hem från jobbet, lyckligt ovetande om nyordningen som i ett huj skulle förpassa mig till förskoleåldern.

Senare på kvällen gick jag på toaletten, bara för att upptäcka att den numera var ett slags tron. Ett högsäte som jag fick kravla mig upp på. Va, är jag upphöjd till drottning nu?

Jag nådde inte ens ned med fotsulorna i golvet, bara med tåspetsarna! Vips var jag förflyttad till mitten av 1960-talet. Jag gick i barndom, lät benen dingla, började gnola "Sockerbagaren" och tyckte att pannkakstårta lät som en bra middagsidé.

I-landsproblem? Ja, ja, men prova själva att torka er i baken utan att nå ner med fötterna i golvet. Det är faktiskt inte så jäkla lätt, utan blir en rätt vinglig övning.

Nu ska jag ut på jakt efter en sådan där toalettpall i plast, som inte kan glida omkring på golvet, och som småbarnen har att sätta fötterna på.

Görs de för 38:or, tro?