Insändare År 1997 firade en av Finspångs skolor 75-årsjubileum. Det var ett firande som hela bygden deltog i, dåvarande och tidigare elever och lärare, föräldrar minglade, kollade in ett skolrum som delvis omvandlats till ett exempel på hur en skolsal kunde se ut 1922 eller bara snackade med gamla skolkamrater över en fika.

En av anledningarna till att bygden så mangrant ställde upp och deltog i firandet var troligen, förutom den att många själva fått sina grundläggande lärospån i denna fina skola, den att skolan sedan Hävla kommun införlivades i Finspångs kommun 1970 så har skolan, bygdens enda kommunala verksamhet, varit utsatt för ett antal återkommande hot om nedläggning.

Under åren närmast innan med jubileumet var dessa hot mycket tätt återkommande och ett antal krystade förklaringar om varför det var nödvändigt att lägga ned skolan levererades från kommunens tjänstemän. Dessa hot fick dock det goda med sig att många föräldrar engagerade sig i att försöka hitta lösningar för att kunna få behålla skolan.

På hösten 1997 bildades även en styrelse för skolan där föräldrarna hade majoritet, samtidigt hade skolan turen att få engagerade och kompetenta lärare till de olika elevgrupperna

Efter en tids inkörningsperiod fungerade Brenäs skola som ett praktexempel på hur en skola ska fungera, föräldrar kunde känna sig trygga i vetskapen om att deras barn hade lärare som brydde sig om hur deras barn utvecklades, de visste också att eventuell mobbning bland eleverna stoppades i tid. Kort sagt, som förälder visste man att ens barn hade den närmast ultimata skolan, där även utemiljön på Tisnarens strand är så perfekt som någon förälder kan önska.

Skolan fortsatte att vara en skola som även bland kommunens politiker och skoltjänstemän framhölls som en förebild.

Detta ända tills relativt nyligen, för nu verkar bilden ha vänts, skolan verkar ha blivit något av ett ”vandringshem” för lärare som ofta inte stannar så länge att de ens hinner lära känna sina elever. Detta har nu givet resultatet att en del föräldrar på allvar funderar på att försöka få omplacera sin barn då de upplever att barnens utbildning påverkas mycket negativt av detta ständiga byte av lärare.

Kan någon ansvarig inom kommun eller rektorsområde ge svar på några korta raka frågor?

När och varför vände utvecklingen från en god skola till en närmast katastrofal sådan?

Vad har chefen för rektorsområdet gjort för att komma till rätta med de stora problemen?

Vad har han/hon för avsikt att göra fortsättningsvis för att vända utvecklingen?

Vad har de högst ansvariga, kommunens politiker, på olika instanser för avsikt att göra för att rätta till Brenäs skolas problem?

För inte är det väl så att dessa politiker är omedvetna om problemen?

Gunnar Karlsson

Fd elev och fd förälder till barn i Brenäs skola